Cocktail-effekten på RagnSells i Västerbotten

Skrivet av redaktionen den 29 Mars, 2014
[ Andra farliga platser, Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

I diskussionen om farliga ämnen kan det handla om enskilda ämnen. Vad man då ofta bortser ifrån är den samlade effekten av många ämnen, den så kallade cocktail-effekten.

Det är hög tid att införa ett liknande resonemang på ett företag som RagnSells. Det finns redan i många branscher en uppförandekod.

Även RagnSells har en uppförandekod. Här finns t ex en rad om "Överträdelser"

Ragn-Sells anställda, chefer och styrelsemedlemmar ska notera följande: Brott mot regler i denna uppförandekod kan resultera i disciplinära åtgärder. I förekommande fall kan saken även bli föremål för disciplinära åtgärder eller polisanmälan med eventuellt åtal som följd.

Efter Konkurrensverkets razzia mot RagnSells för att säkra bevis om misstänkt anbudskartell uppkommer nu en rad intressanta frågor. Kommer någon i företaget att göra polisanmälan om risk finns för olagliga avtalsvillkor? Vi låter frågan hänga luften i väntan på fortsatt utredning. Under tiden konstaterar vi att RagnSells bygger en cocktaileffekt. Varje fall av miljöbrott, mutor, skattebrott etc. är var för sig en allvarlig sak. De rättsvårdande myndigheterna har ansvaret att undersöka och föra till åtal om fällande dom kan uppnås.

Dessutom är det hög tid för företagets intressenter, dvs anställda, ägare, storkunder, kommuner och myndigheter, samarbetspartners och vi vanliga sopsorterande miljöintresserade hushåll, att se på helheten. Hur ska vi förhålla oss till ett företag som på område efter område gör grova överträdelser och lagbrott? Ska vi tåla denna häxbrygd, denna giftcocktail?

Epoxi

Skrivet av redaktionen den 29 Mars, 2014
[ Ingers observationer | Permalink | Trackbacks (0) ]

Av Inger Almström

Ordet epoxi associerar vi oftast med en sorts lim. Lim använder vi ju alla till allt möjligt och ju bättre det är desto mer nöjda blir vi och vem läser det finstilta? Den som ändå gör det fattar han eller hon verkligen? Jag gör det ibland, men oftast inte och så blundar man och använder det, tänker på nyttan…

Epoxi är:

Härdplaster som består av harts och härdare som blandas.

Ingår i spackel, färger, lim, lacker, fogmaterial, golvbeläggningar, injekteringsmedel.

Det ingår också i vindkraftvingar!

I broschyren ”Arbeta säkert med relining” finns råd om hur man skyddar sig mot epoxi (www.slso.sll.se sök relining) men för oss andra som inte plastar avloppsrör invändigt (eller för de som har plastat inkommande vattenrör) gäller i princip rymddräkt! Ett par handskar räcker inte. Det ska vara minst 3 lager och ett par av dessa ska vara kemikaliehandskar, resten tunna engångshandskar som måste bytas hela tiden eftersom de bara står emot epoxin i någon minut. Du ska ha visir med andningsskydd, det ska finnas utsug där du arbetar, och bäst är att läkarundersökas före arbetet. Tänk på detta innan du limmar skon, en leksak etc.

För om du har otur kan det hända att du, liksom mannen tidningen Byggnadsarbetaren 3, 6 mars 2014, rapporterar om kan få öppna sår i ansiktet, på händerna och en livslång allergi som gör det omöjligt att gå tillbaka till arbete i lokaler där epoxi finns. Det vanligaste är att allergi uppkommer genom att personen får det direkt på huden, men partiklar i luften kan också skada då de landar på huden (Byggnadsarbetaren).

Att damm från färdiga produkter, t ex vindkraftvingar skulle ge dessa livslånga lidanden är inte vetenskapligt bevisat, ännu. (Bertil Persson). För den som är drabbad nu är det ett stort handikapp att inte ens kunna vistas bland epoxi produkter. Så svårt drabbade är ännu i bara några få men epoxiallergi ger en livslång allergi. Minsta kontakt och huden blir ett öppet sår. Detta lär, enligt Hudallergimottagningen vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, vara en tickande bomb av ohälsa. En ohälsa som förutom ökad risk för att bli allergisk mot ”allt” leder till sjukskrivningar osv med förstörd privatekonomi dessutom.

Så här kan du skadas: 

  • Allergi vid hudkontakt.
  • Epoxi i luften kan orsaka allergiska reaktioner och astma.
  • Vanligaste symptomen:
  • Rodnad
  • Svullnader
  • Klåda
  • Blåsor och fjällande hud.

Epoxi innehåller Bisfenol-A

Bisfenol-A är ett av många miljögifter vilket tillsammans med bromerade flammskyddsmedel lagras i fettvävnad är hormonstörande och gör oss feta. Att Bisfenol-A fortfarande finns i relinade vattenledningar är en het potatis. Mycket små mängder hittas i dricksvatten från sådana rör. 

Bl.a Kemikalieinspektionen vill förbjuda användningen av tvåkomponentsepoxi i ledningar för dricksvatten. Svenska företag relinar inte med epoxi i dricksvatten idag (men man kan ju tänka sig – i denna globaliserade värld – att en utländsk entreprenör gör det vid en renovering av en äldre fastighet). 

Den stora reliningen är av avloppsrör. Intresserad som jag är av ekologi och miljövård, samt med en make som varit skyddsombud inom Byggnads, undrar jag ju om inte Bisfenol-A når grundvattnet efter att det ”grövsta” tagits bort vid reningsverk (eller filtrering)? Hjälper det verkligen oss alla att bära rymddräkt vid arbete när det sedan frigörs t ex av andra ämnen i avloppet miljömärkta såväl som reningsverkens medel?

Vindkraftvingar och deras utsöndrade av Bisfenol-A via slitage av t ex is men också via en reaktion med elström i de nät som ska avisa, eller med avisningsmedel (brukar vara någon typ av glykol jämför flyget). Det är ännu en effekt som de styrande inte tänkt på är att om antydningarna i Byggnadsarbetaren stämmer, nämligen att epoxi allergiker reagerar på epoxi som är härdat och inte bara på tillverkning. Jag antar att detta är rimligt. Om man tänker på allergier i övrigt kan det vara oerhört svårt att generalisera och detta är givetvis fallet här också. Möjligen kan man göra fältstudier för att se hur fort de stackars människorna får sår men jag skulle föredra att dessa miljöstörande ämnen begränsades än mer eller helst upphörde. 

Det finns ännu, vad jag hört av de som kan mycket om vindkraft, inget sätt idag att återanvända vingarna. Vad sker med relinade vattenlednings- och avloppsrör? Någon som vet, men kanske ännu viktigare för er som bor i hus ni inte byggt eller renoverat själva – vad finns i era rör?

Källor www.byggnadsarbetaren.se, Bertil Persson, 5p Miljövård LTU, Tidningen Hälsa, Året Runts m fl tidningar artiklar om livsstil och hälsa.

RagnSells misstänks för kartell i Västerbotten

Skrivet av redaktionen den 29 Mars, 2014
[ Kommunalt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Västerbottens-Kuriren rapporterade igår att Konkurrensverket har gjort tillslag och säkrat dokument hos Bilfrakt Bothnia AB och RagnSells AB som misstänkts för kartellbildning i Västerbotten.

Det gäller en misstänkt anbudskartell som innebär att företagen som lämnar anbud sätter konkurrensen ur spel genom att i hemlighet komma överens om priser och andra villkor. Effekten blir att kunderna drabbas av högre priser och sämre villkor.

Läs i SVD

Konkurrensverket har efter beslut i Stockholms tingsrätt gjort oanmälda besök hos de båda företagen. Lagbrotten med anbudskartell kan ha pågått i många år.

RagnSells har under de senaste åren varit part i många rättsprocesser i Västerbotten. Chefer har fällts för mut- och skattebrott. Bolaget har 2005 fått tillstånd att bygga och driva anläggning för farligt avfall i Robertfors kommun med benäget stöd från kommunens politiker och tjänstemän.

Umeås själ på tillväxtens altare

Skrivet av redaktionen den 25 Mars, 2014
[ Kommunalt, Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Kulturredadaktionen SR1 har gjort ett reportage som sammanfattar och ger relief åt utvecklingen i Umeå de senaste åren. Även för den som sugit i sig mycket av händelserna finns det nya reflektioner att göra. Reportern Mårten Arndtzén har en förmåga att klä av makthavarna med ett lugn som är rakt motsatt skjutjärnsjournalistiken. Hör till exempel frågorna till stadens starke man, kommunalrådet Lennart Holmberg, angående Apberget. Holmberg tappar byxorna utan att märka det själv när han försöker bevisa något om den "tysta majoriteten" och Apbergets vara genom att säga: "Det finns väl ingen politiker som talar så mycket med folk som jag".

Eller landshövdingen Magdalena Andersson som underdånigt - i högtidstal vid prisutdelning i Stockholm - smickrar stadens starkaste man Krister Olsson, Balticgruppens chef och ägare.

Reportern ger genom hela programmet en sammanhängande och begriplig berättelse utan åthävor, utan minsta effektsökeri. Konstigt nog blir man som lyssnare inte upprörd. De flesta är redan hårt luttrade och tar berättelsen som bekräftelse på redan kända missförhållanden. Aktörerna i Umeå, uppblåsta av kulturhuvudstadsåret 2014, går ovetande till folkets fördömelse och till stupstocken.

RagnSells ägare får nej i domstol till vindkraftverk

Skrivet av redaktionen den 25 Mars, 2014
[ Vindkraftverk | Permalink | Trackbacks (0) ]

Vi har tidigare rapporterat om ägarna i RagnSells och investeringsplaner i vindkraft.

Deras totala brist på respekt för naturen, fågellivet och grannarna har lett till ett Nej i mark- och miljööverdomstolen.

Läs artikel i Dalslänningen (pdf)

Naturvårdsverkets chefer - tunghäfta?

Skrivet av redaktionen den 21 Mars, 2014
[ Politik | Permalink | Trackbacks (0) ]

Har Naturvårdsverkets chefer lidit av tunghäfta i 20 år?

Sveriges klimatutsläpp har fått ny uppmärksamhet efter en granskning som SVT gjort. Fredrik Reinfeldt har påstått att klimatutsläpp sjunker och minskat med 20 procent sedan 1990. Läs mer i Miljöaktuellt.

Naturvårdsverkets Lars Westermark gör nu tydlig skillnad mellan inhemska utsläpp och utsläpp där även import medräknas. Resor är en form av import och som medför utsläpp. Dit räknas till exempel flygresor till Thailand. Och alla former av resor och annan konsumtion av svenska medborgare. Även investeringar av svenskar som beror av import borde räknas. Så därför är det ganska lätt att se klart på hur utsläpp ska beräknas. När alla klimatutsläpp räknas, då har vi istället en ökning med ca 15 procent sedan 1990 enligt Naturvårdsverket.

Men så till vår fråga till Naturvårdsverket. Hur kommer det sig att Reinfeldt och andra politiker har fått hållas? Naturvårdsverket har ju haft många år med möjligheter att korrigera den politiska debatten som är så fylld med vilseledande påståenden. Tyvärr är det lätt att låta sig luras.

SVT förtjänar beröm som tagit upp regeringens vilseledande påståenden om klimatutsläpp. I år har publiken även fått se kritiska reportage om vindkraftens utbredning, nu i Norrland. Något har hänt med statstelevisionen, vad? Eller är det något som inte hänt, något som inte verkar hämmande, som gör att statstelevisionen kan leva upp till sin roll som public service?

När det gäller Naturvårdsverket bör de förklara varför de hållit tyst så länge om den uppenbart vilseledande informationen om klimatutsläpp som politiker bedrivit. Detta har pågått sedan 20 år och gett felaktiga beslutsunderlag för företag, myndigheter och konsumenter i hela samhällsekonomin. En och annan Thailands-resenär kanske hade stannat hemma om de hade vetat hur illa Sverige ligger till med sina klimatutsläpp. Flera hade minskat sin köttkonsumtion om de varit informerade. Där har Livsmedelsverket något att ta itu med nu på måndag.

Nytt Apberg

Skrivet av redaktionen den 09 Mars, 2014
[ Kommunalt, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

När demokratin går i baklås, som den har gjort i Umeå med Apberget, behövs nytänkande.

Arkitektstuderande har utvecklat ett mobilt Apberg som ersättning för det som revs av kommunen genom en kupp. På samma plats som den tidigare konstruktionen fanns, har nu trästockar i lagom längd staplats. Att bara sitta på. Och ett podium för att hålla tal!

Det ger inte bara samma möjligheter som tidigare, utan även nya möjligheter. Den som tror att det bara handlar om en plats att äta vårens första glass, har inte förstått sprängkraften i arkitekternas idé.

Se inslaget i SVT här.

SäkraMiljön har också en mobil lösning: VegFik

alt
(Klicka för större)

VegFik är ett mobilt gatukök för vegansk mat. Umeå är sedan två decennier ursprunget för Straight Edge och en vegansk livsstil. Sympatisörerna till idéerna har valt att hålla största möjliga avstånd till politiken, som försöker göra kultur till ett kommersiellt konkurrensmedel för Umeå.

Mer om Rättsröta

Skrivet av redaktionen den 06 Mars, 2014
[ Politik, Övrigt | Permalink | Trackbacks (0) ]

Rättsröta har varit ett hett ämne i samband med JK-ämbetet. Läs här och här.

Naturen kan ge metaforer av många slag. Nu behöver vi en metafor för att beteckna några av de problem som det svenska rättsväsendet har fått  i ökad grad sedan 1995 när Sverige anslöt sig till EU. Konflikten mellan svensk rätt och EU-rätt har framgått i lördagens intervju i SR P1 den 1 mars med Fredrik Wersäll, chef för Svea Hovrätt.

I all korthet kan problemet beskrivas som ett gap mellan den överordnade EU-rätten och svensk rätt. Ett exempel är s.k. dubbel bestraffning som EU slog ned på. Svenska domstolar har i många fall utdömt både skattetillägg och fängelse. Ca. 2000 skattebrott ska framgent omprövas med retroaktiv verkan. Andra exempel är våldtäktsbrott och narkotikabrott som kan kan få olika bedömning med EU-rätt och svensk rätt.

Wersäll kommenterade även lagstiftningsarbetet i EU som inte liknar det som finns i Sverige med noggranna förberedelser. Inom EU görs ofta politiska kompromisser för att kunna driva igenom en ny lag. Följden blir oklarheter och gap till de nationella lagarna både i Sverige och förmodligen även i andra länder. Wersälls analys är att svenska domstolar fyller ut gapet med tagande av ökad makt.

Så till valet av metafor. Gap är ingen dålig metafor men lite intetsägande. Vad sägs om rättsöken? Vi bevittnar ett systemfel som är svårt att avhjälpa. En lösning kan vara att de svenska lagstiftarna arbetar med större kraft och framförhållning. Och ska man färdas genom en öken så är det mycket som behövs.

Batterier

Skrivet av redaktionen den 03 Mars, 2014
[ Ingers observationer | Permalink | Trackbacks (0) ]

Av Inger Almström

Känns fånigt att skriva om batterier och lampor när solen lyser ute och snart är det ljust så länge man behöver och arbetsdagarna blir oändliga.

Batterier räckte inte så länge förr, så fort man behövde en lampa var de slut. Jag fick min första ficklampa i julklapp av någon när jag var fem år. Det är en decimeter lång plåttub med plats för ett avlångt batteri. Den gav knappt ledljus med den centimetertjocka linsen längst fram, som dessutom var lätt att tappa. Jag trodde det skulle bli ljust som på dagen och batterierna tog slut före helgen. Jag lade undan den och fortsatte vara ute och tassa i mörkret utan annat ljus än stjärnor och måne och det som lyste ut ur husen. Jag har också en röd lykta i formen av ett tomtehuvud i tunn plast. Den fick jag batterier till varje jul och en lykta med fast vitt och blinkande rött sken, den använde jag av och till. Sedan intog jag en avog inställning till ficklampor. Det var inte förrän jag skaffade min första bil, en 10 år gammal BMW 1600 kallad Leopold, som jag behövde en riktig stavlampa, en sån med 2 batterier i. De finns fortfarande fast inte 70-tals gröna. Alla som haft en bil med oändligt antal ägare som bilprovningen ger sig på med slägga vet varför man behöver en ficklampa och en stor verktygslåda, overall, reservdelar och en stor portion övertalningsförmåga för att över huvudtaget komma någonstans.

Utan garage gäller det att vara siare. För att kunna köra nästa morgon om det var kallt, skulle det då snöa under natten var risken stor att man inte kom in i bilen för att den frusit ihop. Lås var ett elände. Utan tanklås slangad bil, med tanklås igenfruset lås. Så var det någon som gav mig en pytteliten ficklampa med 2 AA batterier i som kunde tina dörrlås på den kära bilen. Det hade jag stor nytta av då. Sedan kom en modell anpassad efter märket som satt i en särskild hållare i en annan bil och nu har jag en alldeles ny, smal som en penna som laddas i cigarettändaruttaget och lyser rätt bra, sist jag testade.

Min man ser inte i mörker och är besatt av ficklampor. Han bytte snabbt ut min ficklampa till nyare. Ute hade vi en en stor klump som fungerade som en sån där Kettle bell. Man blev urstark bara av att bära den med sig. Att hämta ved med den blev ju problematiskt. Man orkade liksom lampan eller veden. Så kom moderna billiga pannlampor. De var 5x5 cm och gav läsljus nog när det var strömavbrott och tillräckligt ljus för att se vedträna längst in i vedboden. Numer försöker jag hämta när det är ljust eller vänta tills pannlampsentusiasten fryser och går själv. Vi har haft flera antal modeller, varav jag tycker bäst om de med rött ljus. Jag använder egentligen bara pannlampor när jag ska leta en grimma i hagen när hästarna ska gå in och någon har tagit av sin. Grimmorna har reflexer så de är lättare att hitta med lyse, men ibland kan man ändå få leta en halvtimme. Tanten på 4 ben tycker inte om skarpt ljus så hon kommer inte om jag har pannlampa.

Det fanns en gång lampor som var böjbara och kallades ormar. En sådan slängde sonen om halsen när han skulle cykla upp till bussen för att åka till gymnasiet. En halv kilometer på 1 minut och om bussen såg honom väntade den, inte annars. Så lampan var till för busschauffören, inte för att han skulle se i mörkret, det gör han ändå. Sen slutade bussen gå och det blev lägenhet istället. Numera använder alla unga bara sin mobil, även om sladdlösa ”lysrörslampor” är bättre än en smartphone i en oljig motor.

Mina ficklampor försvinner liksom och ersätts av andra. Utom den 10,- rödblommiga jag använder om jag tappar en maska i en stickning. Ingen annan vill synas med den tingesten. Visserligen lyser den inte alltid, då måste man trycka på mitten eller skaka lite så går den igång. Vi har ett par nyckelringslampor också, mest för att de är kul.

Jag brukar inte bry mig så mycket om lamporna förrän nyligen, använder dem mest när jag ska leta något i min gamla mjöltunna som är full av garn. Men så fick jag en ny pannlampa, ska vara led och näst senaste tekniken. Jag tål den absolut inte utan mössa, helt omöjligt inomhus. Maken som vill att jag ska ha bra grejjer blev besviken. Han gillar sin, något häftigare modell och kan inte riktigt förstå att jag hellre går i mörkret. Egentligen känner jag av hans också när han ligger i soffan och läser med den (för att jag inte tål taklampan) så har vi en skiva på och jag sitter under en av fönsterlamporna.

Min ganska nya (under 5 år) guldfärgade ficklampa försvann också i samma veva för att ersättas av en ny svart, ultralätt med laservarning. Den lyser som ett spårljus i mörkret – men det behöver inte jag. Nu ligger mina nya lampor i garderoben i en låda och ropar på mig att jag är otacksam! Kanske kommer jag på var han lagt min guldfärgade så jag slipper riva garderoben för att hitta något men till dess är det faktiskt skönare att gå i mörkret, prova får du se, men skynda dig nu är det vårvinter och då behöver man bara solen och om den lyser som idag på kritvit snö önskar både jag och hästen att det kunde vara snö och rent, flugfritt och grönt gräs.

Välkommen till Säkramiljön.nu

mischa

Stoppa Fagerlidens avfallsanläggning!
Och andra
miljöfaror.


Senaste...

Artikelarkiv

Länkar

Prenumerera