Den planerade elbristen!

Av Miljörealisten

I klimathysterins namn har vårt samhälle påbörjat den ”gröna omställningen”. Den innebär en utfasning av kol- och oljekraft som t.ex Värtaverket (nr 6) som fram till 2020 använde stenkol som bränsle. I april 2020 stängdes kraftvärmeverk 6 för gott. Det hade då varit i drift sedan 1989 och hade mycket avancerad rökgasrening. För närvarande används skogsflis, ett mindre energitätt bränsle, i bränslemixen.

Kärnkraften har genom de olyckor som inträffat, även om skadorna har blivit mycket mindre än vad befarats, fått oförtjänt dåligt rykte. Rädslan för kärnkraften hindrar en utveckling som är önskvärd, inte minst för utvecklingsländer. Politikerna har genom pålagor och skatter sett till att göra svensk kärnkraft olönsam, eftersom den måste konkurrera med kärnkraft från Polen, Ryssland och Finland. De kärnkraftverk som har lagts ned är Barsebäck (2 reaktorer), Oskarshamn (2 reaktorer) och Ringhals (3 reaktorer).

Under 2011 fick Sverige till följd av EU-regler en indelning till elprisområden numrerade från norr till söder. Avgränsningen av dessa styrs av överföringskapacitet mellan olika delar av landet. Samtliga nedlagda reaktorer ligger i prisområdena 3 och 4. 

1983 tog Vattenfall Sveriges första större pilotvindkraftverk Näsudden 1 i drift. Det hade en märkeffekt av 2 MW och var ett tvåbladigt verk. Men det skulle dröja till 2000-talet innan vindkraften blev en energikälla som fick stor aktualitet. 2010 lämnade regeringen tillåtlighet till Europas största vindkraftpark, Markbygden, som ligger i ett mycket glesbefolkat område väster om Piteå. Fullt utbyggd bedöms parken ge 8-12 TWh/år

Vindkraftprojektörerna är fullt medvetna om de nackdelar som vind- och även solkraft har. De är intermittenta kraftkällor som producerar endast när omständigheterna tillåter det. Därför har man storslagna planer att på olika sätt lagra energi, som vätgas, i batterier, genom pumpkraftverk. Ingenjörerna saknar inte idéer, men hur realistiska är dessa? 

Sverige har även byggt ut elförbindelser med kontinenten, bl.a kabel till Polen, Tyskland och Danmark. Konsekvensen har blivit att Sverige sedan 2011 ständigt har exporterat el, 26 TWh under 2021 enligt ekonomifakta och energimyndigheten. Den totala elproduktionen 2021 var 166 TWh. Efterfrågan på el från kontinenten är en konsekvens av den tyska Energiewendepolitiken. De prisnivåer som gäller på kontinenten har sedan två år gällt för svenska konsumenter, framför allt i prisområdena 3 och 4. Nivån har förstärkts genom det oplanerade driftstoppet av Ringhals 4. 

Företag vill minska sina ekonomiska risker och elintensiv industri, som tillverkning av framaxlar till fordon, bagerier, tomatodlingar, pappersbruk m.fl får ompröva sin möjlighet att föra över ökade kostnader på kunderna. Är det möjligt eller måste verksamheten upphöra eller flytta? Kommunerna kommer att fundera på elkrävande verksamheter som simhallar, hockeybanor och idrottshallar kan drivas vidare i vinter. Är det möjligt att höja kommunalskatten? 

SRs Lördagsintervju den 1 oktober med Svenska Kraftnäts generaldirektör handlade om förstärkningen av elnätet i nordsydlig riktning så att prisskillnaderna mellan elområden jämnas ut eller bortfaller. Det är inte någon enkel process att få tillstånd för nya elledningar. En stor mängd inventeringar skall genomföras och hänsyn tas till en rad motstående intressen biologiska, kulturmiljö mm. Det tar tid, liksom att bygga. All transport av el innebär överföringsförluster. Men det spelar inte någon roll om överföringskapaciteten är stor om det ändå finns en obalans mellan efterfrågan och produktion. 

Vindkraft kräver backup för att tillgången på energi skall vara stabil oavsett väder. Tillämpas miljöbalkens synsätt ”förorenaren betalar” på vindkraft, så bör vindkraftsägaren svara för en backupproduktion som är lika stor som den som vindkraftparken kan ge. Först då får vindkraftsägaren ta ansvar för de svängningar som är en naturlig del i produktionen. Det väsentliga är att den samlade produktionen kan garanteras på en specifik nivå. Därtill måste backupproduktionen ha en viss svängmassa, ett begrepp som används i elproduktionssammanhang för anläggningar som kan användas för att reglera toppar och dalar i efterfrågan. 

Vindkraften måste bära sina egna kostnader, först då kan den konkurrera på lika villkor. Den fasta delen av elpriset som nätavgifter kommer att öka dramatiskt till följd av ökad elproduktion från vindkraft. Stödtjänster för elproduktionen har ökat och kostnaderna för dessa kommer att belasta konsumenten.

I vinter kan vi förvänta oss roterande elavbrott, i varje fall i mellersta och södra Sverige. 

Slutligen citeras en kort del av Putins tal den 25 september:

politiker i Europa måste övertyga sina medborgare att äta mindre, ta en dusch mer sällan och klä sig varmare hemma. Och de som börjar ställa rimliga frågor som ”varför då, egentligen?” förklaras omedelbart som fiender, extremister och radikaler.

Engagemanget i Västerbotten mot vindkraft

Norran publicerade häromdagen en insändare, en av många sedan många år i ämnet vindkraft. Författaren heter Torbjörn Eriksson, Holmön. Läs insändaren i sin helhet. Källa: Norran 2022-08-11

Stoppa vindkraftsexploateringen 

Insändarskribenten tycker att vindkraften är en opålitligt energikälla.

Det pågår en brutal vindkraftsexploatering i vårt avlånga land. Från Överkalix och Pajala i norr och till sydkusten i söder kämpar folk mot förödelsen av närmiljön.

Det kommer rapporter om att folk mår dåligt och blir sjuka av sorgen att förlora sina kära omgivningar. Det handlar också om raserade fastighetsvärden och om rovfågelbestånd som hotas. Det handlar om förstört friluftsliv och en hotad biologisk mångfald.

Hela konceptet vindkraft måste starkt ifrågasättas, inte bara på grund av ovanstående uppräknade skadeverkningar utan även för vindkraftens karaktär av intermittens, det vill säga dess opålitlighet som energikälla.

Den levererar bara när det blåser lagom. Sverige behöver stabil baskraft som levererar året om, dygnet runt oavsett väderläge.

Författare av insändaren i NORRAN: Torbjörn Eriksson, Holmön

Lästips: Ny KTH-studie: Vindkraft sänker fastighetsvärden

Insändarskribenten är kortfattad, rubriken fångar intresset, texten är kärnfull. Han är en välkänd och respekterad person. Torbjörn Eriksson har varit engagerad under många år mot vindkraft och har lokala kontakter och även i stora delar av Sverige. Sina första erfarenheter fick han i en infekterad strid på Holmön. Insändaren har väckt mångas intresse att skriva kommentarer. Debatten har varit livaktig under några dagar med många kommentatorer som brukar producera sig med korta texter. Om man ska tala om debattdisciplin så är den inte särskilt hög. Deltagarna har sina käpphästar om vindkraft och energifrågor. Några har djupa kunskaper om energifrågor. Andra bidrar med stora kunskaper i miljöfrågor. Ett tema som Norran äntligen har behandlat är vindkraftens påverkan av fastighetsvärden, där en rapport från KTH visar nedslående resultat. Utvikningarna från ämnet kan vara halsbrytande, så till den milda grad att webbredaktören ingriper, vilket framgår av en sorts dödsskallemärkning med feta bokstäver i marginalen redigerad. Då vet läsaren att Norran inte vill eller vågar ta in hela kommentaren.

KTH har rett ut villapriser och vindkraft

Äntligen raka besked om sambandet mellan avstånd till vindkraftverk och villapriser. Frågan har stötts och blötts så länge vindkraftverk har funnits. Lakejerna till vindkraftsexploatörerna har förnekat att villor sjunker i värde av närheten till vindkraftverk. Den ena korkade lögnen efter den andra har uttalats sedan år 2010.

KTH har rett ut saken och ger nu besked om storleken på den prissänkning som drabbar villor på ett avstånd på 2 kilometer jämfört med villor på ett avstånd på två mil. Prissänkningen är 20 procent enligt forskare vid Kungl. Tekniska Högskolan.

Två personer som slagits för vindkraft och förnekat värdeminskning bör skämmas extra mycket: Maud Olofsson och Tomas Kåberger.

Nedläggningen av reaktorer har varit omdebatterad

Av Miljörealisten och Urban Zingmark

Vattenfall ljög om förutsättningarna att förlänga livslängden av Ringhals. Många svenska experter och även Svenska Kraftnät varnade, utan att bli respekterade. Med Putins anfall på Ukraina och risk för upptrappning är svensk energipolitik grovt felinriktad. Bortfallet av rysk gas till Tyskland kommer att få återverkningar på den svenska eltillgången. Nu framstår fossilfri, planerbar kärnenergi än mer rationell, miljövänlig och kostnadseffektiv än igår. Men kriget som Ryssland startat visar också på att debatten om former för energiproduktion har varit felaktig. Debatten har fyllts av personer som haft problemformuleringprivilegium som ensidigt drivit vindkraft som högsta prioritet. All energiproduktion som inte planerbar, dvs. vindkraft, måste ha en backup och då är elproduktion från olja eller gas lämpligast. Den hittillsvarande debatten om val mellan energiformer har med ett nytt världsscenario visat sig vara absurd. Vi och andra måste hålla flera energiformer öppna där leveranssäkerhet träder fram som första prioritet. Det har sedan länge många länder gjort, framför allt Kina, men även Frankrike. Kloka beslutsfattare behåller kärnkraft och förlänger livslängden på reaktorerna.

Havsbaserad vindkraft, oro för Robertsfors

Allt fler kustkommuner känner oro för att den storskaliga vindkraftindustrin till havs ska förstöra skärgårdsmiljön och kommunens intressen. Inte minst befaras att den ska slå hårt mot den viktiga fiske- och besöksnäringen, samt djur- och fågelliv. Läs intervju med ornitolog Per Hansson, Vox Natura, Holmön, Umeå.

I debatten om s.k. förnyelsebart har havsbaserad vindkraft i många sammanhang förts fram som den stora lösningen. Utan problem och något som alla kan ena sig om, har det sagts. Så behöver det absolut inte vara. Problemen är stora, något som många kustkommuner redan blivit medvetna om.

I min hemkommun Robertsfors finns två områden för storskalig vindkraftindustri till havs, Ricklegrundet och Rata Storgrund.

HAVSBASERAD VINDKRAFT I SVERIGE FAKTA KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, REGERINGSKANSLIET

  • Regeringen har satt upp ett mål för att möjliggöra 120 terawattimmar (TWh) elproduktion till havs. Med dagens teknik kan det motsvara omkring 2.000 vindkraftverk beroende på teknikutvecklingen. Detta är inte ett specifikt produktionsmål utan en planering för möjlig utbyggnad.
  • Dagens havsbaserade vindkraftverk har en höjd på 260–350 meter. De verk som placeras långt ut i havsbandet har flytande fundament, medan de närmare land har betongfundament som sätts fast på havsbotten.
  • Havsplanerna för vindkraft pekar ut platser som är lämpliga för att bygga havsbaserad vindkraft. Innan någon produktion kan sättas igång ska en tillståndsprocess inledas med miljöprövning. Hänsyn tas även till fiskenäringen och Försvarsmaktens intressen.
  • I dagsläget finns ansökningar på cirka 300 TWh vindkraft till havs runtom Sveriges kuster. Sveriges totala elförbrukning ligger idag på cirka 140 TWh per år.
  • Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.

Beskatta vindkraftverk för att säkra återställning

Redan 2016 gjordes en rivning, världens första av en havsbaserad anläggning i Kalmarsund. Byggande av vindkraft medför åtaganden för rivning, både till havs och på land. Nu är elpriserna höga och lönsamheten kan förmodas vara hög under lång tid. Det beror på prisutvecklingen för andra energislag. Livslängden, den tekniska och ekonomiska kan variera mycket. Det beror också på viljan att restaurera. I alla scenarion finns en risk att ägaren flyr från sina förpliktelser att återställa underlaget. Orealistiska kalkyler på kostnaden för återställning har florerat, ibland rena falsarier när kunskapen varit låg hos partners och myndigheter. Det kan befaras att oseriösa företag registrerade i skatteparadis kan smita. Ett sätt är att överlåta vindkraftverket till en ”målvakt” eller att helt sonika sätta företaget i konkurs.

Fler och fler uttjänta vindkraftverk kommer att rivas. Hur ska det gå med återställande? Kommer vissa att smita? Kommer vissa att fuska med återställandet och låta betongfundamenten till största delen ligga kvar? Och hur ska havsbaserade verk rivas?

Det är hög tid för regeringen att se över problemen. Ett sätt är att införa en skatt per producerad kilowattimme. Rivning och återställning är dyrare än man tror. En skatt på fem öre per kilowattimme kan säkra återställning, borttagande av fundament.

I en pärm göms byns ”trivselåtgärder” med bygdepeng från storkapitalet

För snart 10 år sedan gjordes de första sonderingarna i Botsmark, Västerbotten av ett danskt företag som söker nya platser för etablering av vindkraftverk. Ett antal män i byn vädrade morgonluft efter att ha hört talas om s.k. bygdepeng som var ett lockbete för att eliminera motståndet. Det ledde också till bildandet av BÅFU, Botsmark Åkullsjöbygdens Framtid och Utveckling, med appellen Växtkraft från Vinden. Stämningen var hög, åtminstone i början innan man började förstå den stora miljöpåverkan som vindkraftverken skulle få i fjällandskapet runt det natursköna Botsmark. En rad projekt började planeras som skulle finansieras av bygdepengen. Männen, det var mest 60+ och 70+ som såg sin chans att sent i livet förverkliga en ouppfylld dröm att bli affärsman. En som sitter i möten och som är upptagen mest hela tiden. Av det senaste reportaget i centerorganet Mellanbygden att döma har man inte kommit så långt i drömmen om att förverkliga sig själv som business-man. Nuvarande ordföranden avbildas med glad uppsyn i fjällandskapet, krampaktigt eller ömt(?) hållande en pärm som vi får tänka oss innehåller viktiga papper. Tidningen Mellanbygden drar på med Nu blåser vinden liv i projekten. Vilken vind kan man fråga sig. Vi ser ingen vind så långt ögat kan nå. Det verkar vara kavlugnt. Om vindkraftverken vore på plats skulle rotorbladen stå stilla och inte generera någon el så här på vintern när man som bäst behöver elkraft.

Läs Mellanbygden

P.S. Eftersom bygdepeng har fått rykte som muta, har branschen istället försökt inarbeta benämningen vindbygdmedel. Det lär inte hjälpa så länge som uppfattningar om muta finns.

Ibra sätter fart på debatten om vindkraft

Zlatan Ibrahimović har satt fart genom ett inlägg på Twitter den 6 april. ”Det som fått mig att investera och vara i Offerdal är en storslagen fjällnära natur. Jag ifrågasätter klokskapen i att förstöra denna fina natur med en storskalig vindkraftsindustri”#jämtland

Utspelet har gått som en chockvåg genom media, sociala media och gammelmedia, lokalt och riks. Hans insats lär vara avklarad för den här gången. Det stora är att han når ut till hela 7,4 miljoner följare på Twitter. Det viktigaste är att han har nått ut till nya grupper. Hans fans är fotbollsfantaster, men även folk av andra slag som följer Sveriges och troligen världens största sport.

Ett problem kan vara att utspelet om vindkraft i Offerdal, Jämtland riskerar att bli engångsföreteelse. Det som behövs är fortsättning och uppföljning. För det finns inga givna mekanismer. Utspelet kan t.om bli en nackdel om folk uppfattar uttalandet som egoism. Fortsättning följer. Ibra är för stor för att kunna nonchaleras.

Mail till Mona Hambræus, Sveriges Radio – Vindkraftens baksidor

”Vetenskapsradion Klotet” hade ett inslag den 10 februari 2021 om vindkraft. Ove Björklund, God livsmiljö Hylte, Halland skrev ett mail till programmets producent Birgitta Hambræus, se nedan. Om man gör anspråk på vetenskaplighet bör även vindkraftens baksidor belysas. Ove Björklund bevakar – i hela Sverige –utbyggnaden av vindkraft.

–––––––––––––––––––––––––

Från: Ove Björklund
Ämne: Vindkraftens baksida måste också belysas.
Datum: 10 februari 2021 21:32:44 CET
Till: mona.hambraeus@sverigesradio.se

Vindkraftens baksidor måste också belysas. Dessa kommer inte fram i debatten. Regeringens resonemang är motsägelsefullt. Ena stunden är det marknaden som ska välja väg o andra stunden lägger lägger regeringen ut en strategi som säger att landet ska ha 100 TWh plus 15-20 för ny plan för vätgas utöver stålprocessen som kräver 50 TWh. Utan respekt för den svenska miljölagstiftningen. Miljöprövningen är inte heller förenligt med bärande delar av den svenska miljölagstiftningen och implementerade EU-direktiv;

  • Kap 2, §2-9 Miljöbalken, avseende kunskapskrav, försiktighet och bästa möjliga teknik.
  • Kap 6, §2-3 Miljöbalken. Miljöbedömningar. (Implementerat EU-direktiv).
  • § 2 Klimatlagen. Avseende kriteriet, som fastslår att ”Regeringen ska bedriva ett klimat-politiskt arbete som – vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden”.

Detta måste först prövas i en demokratisk process i samverkan med oberoende experter o allmänheten. Mörkläggningen av verkens kraftiga emission av infraljud, markvibrationer o turbulens döljer en rad indirekta samhällskostnader avseende folkhälsa, sjukvårds- och socialsystemen, uppväxt- och livsmiljön, klimat, ekosystem, biologisk mångfald, turism, fiske, lantbruks- och skogsnäringarna. Plus drabbade medborgares privatekonomiska förluster. Dessa samhällseffekter måste ju regleras av det politiska systemet. Vindkraften är varken ”hållbar” eller ”klimatvänlig”.

Översänder en sammanställning av havsbaserad vindkraft utanför hallandskusten där den statliga Vattenfall tillsamman med centralmakten söker rasera livsvillkoren för oss hallänningar. Ohälsa – Trötthet – Torka.
EU:s planer på en 25-faldig ökning av den havsbaserade vindkraften i Nordsjön o utanför de danska, svenska o norska kusterna är en ännu värre katastrof.

Sänder också ett försök till Bemötande av generaldirektörerna Björn Risingers o Robert Andréns debattartikel i Svenska Dagbladet 2021-01-28. ”Vi inför ny strategi för vindkraftsutbyggnad”. Den blev blockerad, vilket ofta sker i svensk press där Vindkraftsbranschen ges konstant företräde.

Mvh
Ove Björklund
God livsmiljö Hylte
vindkraft-hylte.info

––––––––––––––––––––––––––

Bilagor: