Kategori: Vindkraft

Redan en liten störning från signalspaning beroende av vindkraftverk kan få förödande konsekvenser. Vindkraft kan, intill annat är visat, ge störningar, om än minimala. Förödande konsekvenser kan uppstå om kärnvapenbärande missiler används av angriparen. Det här vet och förstår svensk militär men förhållandet är svårt att kommunicera.

Läs Samnytt.se

Estetik kan få en avgörande betydelse när utbyggnaden av vindkraft kan komma att öka exponentiellt. Estetik för vindkraftverkens påverkan har varit med ända från början men endast som vackra ord i debatten utan märkbar effekt. På andra områden, lagar som rör nya och gamla befintliga byggnader, är skydd och estetik starkt uttalade genom reglering.

Rättsväsendet har inte resurser att göra estetisk prövning av enstaka vindkraftverk eller s.k. vindkraftsparker. En ny ordning med estetisk prövning av såväl havsbaserad som landbaserad vindkraft bör skapas. Vägen dit är ny lagstiftning som tyvärr kan ta lång tid. Därför bör en övergångsordning finnas. Rekrytering av lagfarna domare och nämndemän som ska tillämpa regler för estetik kan bli den i särklass största utmaningen för rättsväsendet och samhället.

Tunga förändringar på byggmarknaden sänker lågkonjunkturen ytterligare. Även en borgerlig regering vet vad underbalanserad statsbudget kan betyda för att dämpa nedgången. Politiker som talat för utbyggnad av energiproduktionen kommer att sätta sitt hopp till kraftig utbyggnad av vindkraft på kort och medellång sikt. Havsbaserad vindkraft står i fokus trots dåliga erfarenheter i Tyskland och Storbritannien. Tecken på omvärdering av havsbaserad vindkraft finns men inte med slutsatser som slagit igenom. Risken är stor att tillståndsgivande myndigheter känner pressen från översteprästerna inom ’Gröna omställningen’. Aurums planer på 147 vindkraftverk i havet utanför Västerbottens kust är därför en nyckelfråga i hela ’Gröna omställningen’. Planerna kan bara medföra skadeverkningar på svensk och regional ekonomi. Något alternativ till Aurum finns inte som det ser ut nu.

Så kan en motståndare till Aurum se på sambandet till konjunkturutvecklingen de närmaste åren. Ska ett jättedåligt projekt som Aurum tillåtas som räddning av en redan katastrofal energipolitik? Det kan medges att många led saknas i denna argumentation. Men det är viktigt att ge varningssignaler mot beslut som kan komma slag i slag.

SOM-institutet har bara opinionssiffror från 2021 som är sammanställda i tabell på sidan 6 i rapporten från SOM. Regeringen har fattat beslut om tre havsbaserade vindkraftsparker. Kriegers flak, Galene och Kattegat Syd. Nya beslut står på kö.

Opinionsläget förändras i takt med att skadeverkningar och problem kommer fram. Regeringen borde istället för att vänta med lång fördröjning genom rapportering från SOM, göra rykande färska telefon- och webbintervjuer genom någon statlig myndighet eller bolag.

Risken är stor att regeringen genom påtryckningar från vindkraftsindustrin fattar beslut där informationen från opinionsundersökningar är gammal, med ett till tre års fördröjning. Något måste göras för att mäta opinionen som då kan bli ett av flera relevanta beslutsunderlag. Opinionen för vindkraft går mot ökad negativ hållning. Kärnkraft går mot ökad positiv hållning.

Dagens Nyheter hade 2023-04-11 en artikel Havsvindkraft till domstol – angrips från flera håll. Det är slående hur författarna till artikeln ansträngt sig att finna nedsättande benämningar i en nyhetsrapport. De som uppmärksammats som aktivister har ju använt sin yttrandefrihet. DN skrev så här:

Tre stora havsvindparker är i princip klara för att klubbas av regeringen. Nu dras de i stället till domstol. Motståndet kommer från en brokig skara bestående av fågelskådare, försvarsmakten och vindkraftsfientliga aktivister.

Om DN istället valt gängse sakliga och värderingsfria benämningar hade det passat med ”ornitologer, försvarsmakten och motståndare till havsbaserad vindkraft”. Även bilden är konstruerad på ett sätt som kan uppfattas som osaklig och insinuant. Sina politiska värderingar bör DN framföra på ledarplats i papperstidning och webbtidning.

Bonnierpressen med effektsökande kverulanter tycks kunna göra hur som helst, som här i energifrågan som är en angelägenhet för alla.

Kartbilden visar aktuella beslut för regeringen gällande vindkraft till havs. Vid första anblicken kan man tycka att kartbilden är klar och tydlig för något som man kan uppfatta som mycket komplicerat, och som är föremål för intensiv debatt i media. Bilden kan upplevas som en skänk från ovan till härjade debattörer i den energifråga som på kort tid blivit den mest kontroversiella, nämligen den om byggandet av vindkraftverk till havs. Som bilden är framställd ges intrycket att verken ligger långt från land som inte stör utsikten eller människorna. Så långt som till fågelliv och marint liv är det inte många som tänker. Bilden är en abstraktion som inte är till hjälp att sätta sig in i den förödande verkan som vindkraftverk i 300–400-metersklassen vållar. Buller kanske man inte ens tänker på till havs, men vibrationer i fundament till vattnet och bullermattor från rotorbladen i en park på kanske 170 verk har stora effekter på allt liv där ute, även om du själv sitter hemma på land i lugn och ro och tittar på regeringens snygga kartbild.

Vi har tillåtit oss kopiera artikel i Mellanbygden från 2023-06-27. Vi som bor och tjänar sitt levebröd i Mellanbygden får tjäna som objekt i media utan att bli tillfrågade. Tidningen Mellanbygden tar inte ställning till rovdriften av natur, människor och djur som beror på utbyggnad av vinkraftverk på land och till havs. Mellanbygdens reportage har gjorts från samråd på inbjudan från Eolus.

—

Positiva, neutrala och starkt kritiska. Synpunkterna varierade när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraftsparken i havet utanför Robertsfors. Mest kritiska var boende längs kusten.

Mellan 70 och 147 vindkraftverk är det som Eolus vind genom sitt bolag Aurum offshore AB undersöker möjligheterna för att bygga utanför Robertsforskusten.

Vindkraftsparken skulle hamna mellan tre och tio kilometer utanför kusten och verken skulle bli synliga längs i stort sett hela kuststräckan i Robertsfors kommun. Även en del av Skellefteå kommun berörs.

Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt.Anders Gustafsson
För en dryg vecka sedan höll Eolus samrådsmöten under två dagar i Robertsfors i syfte att dels informera och svara på frågor men även att få in synpunkter från allmänheten. Där gick meningarna isär.

Anders Gustafsson, boende i Robertsfors samhälle var relativt positiv, ”Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt”, säger han.

Vill du ha det på din tomt?

– Om det är tillräckligt angeläget så kan man ju ha det. Jag tycker ändå att det här borde vara ett bra alternativ, säger han.

Christina Ågren, boende vid Bredudden, strax norr om Sikeå var rejält bekymrad.

– Jag har ingen lust att få sån där utsikt. Vi har ju redan vindkraft (Granberget) på ena sida som vi retar oss på. Det må väl vara för de ser vi ju inte hela tiden. Men de här kommer vi att se hela tiden ut genom vårt fönster. Vi sitter ju mycket och tittar ut på havet, vi ser solen gå upp och ser solen gå ner vår och höst och det är så himla fint, säger hon.

Christina Ågren oroar sig också över att stugorna kommer att bli mindre värda.

– Kommer det dit spekulanter och så tittar de ut och ser en massa vindkraftverk, inte kommer de att köpa en stuga där, inte många i alla fall. Då får vi nog rea ut dem, säger hon.

Negativ var också Hans Bång som kom till träffen med sambon Ulrica Andersson. Paret har stuga på Högskär utanför Ånäsetkusten. Närmaste vindkraftverk enligt nuvarande förslag skulle komma cirka två kilometer från stugan.

– Jag är inte positiv, säger Hans Bång.

Bullret var en sak som Hans Bång oroade sig över. Eva Emmelin, projektkommunikatör, poängterade att några gränsvärden gällande buller inte skulle komma att överskridas.

– Det är inget problem som vi har sett. Havet brusar ju så ni kommer att höra havet mer än snurrorna. Men de är många som är oroliga för det, säger hon.

Hans Bång fick svar på en mängd frågor, men ändrade inte åsikt.

– Jag är lika negativ, sade han.

Planeringen är i sin inledning och byggstart skulle tidigast kunna ske 2032. Syftet med samrådet är just också att få in synpunkter från allmänheten. Planen kommer sedan sannolikt att ändras utifrån allmänhetens och olika myndigheters synpunkter.

– Hela den här planen är fortfarande under form. Exakt hur många verk det blir och exakt var de står är en mycket senare fråga, när vi väl skickar in ansökan, säger Eva Emmelin.

När Eolus skickar in sin ansökan till Mark och miljödomstolen så har allmänheten möjlighet att yttra sig även över det färdiga förslaget.

Kommunen har vetorätt i frågan men kommunledningen har tidigare uttryckt att man i det här skedet är försiktigt positiva till förslaget.

Havsbaserad vindkraft utanför Robertsfors
Eolus vind planerar för 70 till 147 vindkraftverk med en höjd mellan 260 och 365 meter. Bedömningen är att vindkraftsparken skulle kunna ge ett tillskott på 8,4 terawattimmar vilket är mer än dubbelt så mycket som elanvändningen i hela Västerbotten (4,1 TWh 2020).

Planer finns också på att eventuellt producera vätgas från anläggningen vilket skulle ge möjlighet att lagra energi.

Ett betänkande har lagts fram i dagarna och besvikelsen är stor hos kommuner som hade hoppats på ersättning för intrång. Även fastighetsägare kan känna sig besvikna, men är ändå positiva över att inte bli bortglömda. Med ett samlat perspektiv kan alla parter vara mer eller mindre besvikna. Vindkraftsindustrin för att inte få bidrag som kan förhindra konkurser. Industrin för att inte få förutsägbarhet i elförsörjning. Kommuner för att inte få pengar, pengar, pengar. Vindkraftsägarna för att inte få ekonomiskt stöd. Vindkraftsmotståndet som tycker att vindkraftverken ska läggas ned. Opinionsbranschen med Greta och Naturskyddsföreningen i spetsen som inte tycker att stödformer och omfattning är tillräcklig.

Den som med dödsförakt försvarar, oavsett motsägelser i regeringens klimatpolitik och energipolitik, är en minister, Romina Pourmokhtari.

Här exempel på två källor som beskriver en bransch med tilltagande problem beträffande lönsamhet:

Här har en enskild ekonom samlat exempel på anläggningar med redan existerade stora lönsamhetsproblem.

Här har professor Jan Blomgren, KTH kommenterat en undersökning och analys av samtliga bolag i Sverige, svenskägda eller utlandsägda. Alla har visat förlust eller svag lönsamhet. De flesta förutsägs närma sig konkurs.

Det är viktigt att komma ihåg att analyserna utgår från historiska data och att bolagen i regel ingår i en stor och mäktig företagsgrupp. Det medför att lönsamheten måste ses i ett vidare sammanhang. Där finns t.ex Wallenstam som är ett stort fastighetsbolag i västra Sverige. Innehavet gör dem självförsörjande på el. De kan också inhösta PR-vinster genom att att surfa på vågen av fossilfri och förnybar el. Lönsamheten på lång sikt kan eventuellt öka med tanke på att efterfrågan driver upp värden på el ytterligare. Skenande mot skyarna?