KTH har rett ut villapriser och vindkraft

Äntligen raka besked om sambandet mellan avstånd till vindkraftverk och villapriser. Frågan har stötts och blötts så länge vindkraftverk har funnits. Lakejerna till vindkraftsexploatörerna har förnekat att villor sjunker i värde av närheten till vindkraftverk. Den ena korkade lögnen efter den andra har uttalats sedan år 2010.

KTH har rett ut saken och ger nu besked om storleken på den prissänkning som drabbar villor på ett avstånd på 2 kilometer jämfört med villor på ett avstånd på två mil. Prissänkningen är 20 procent enligt forskare vid Kungl. Tekniska Högskolan.

Två personer som slagits för vindkraft och förnekat värdeminskning bör skämmas extra mycket: Maud Olofsson och Tomas Kåberger.

Nedläggningen av reaktorer har varit omdebatterad

Av Miljörealisten och Urban Zingmark

Vattenfall ljög om förutsättningarna att förlänga livslängden av Ringhals. Många svenska experter och även Svenska Kraftnät varnade, utan att bli respekterade. Med Putins anfall på Ukraina och risk för upptrappning är svensk energipolitik grovt felinriktad. Bortfallet av rysk gas till Tyskland kommer att få återverkningar på den svenska eltillgången. Nu framstår fossilfri, planerbar kärnenergi än mer rationell, miljövänlig och kostnadseffektiv än igår. Men kriget som Ryssland startat visar också på att debatten om former för energiproduktion har varit felaktig. Debatten har fyllts av personer som haft problemformuleringprivilegium som ensidigt drivit vindkraft som högsta prioritet. All energiproduktion som inte planerbar, dvs. vindkraft, måste ha en backup och då är elproduktion från olja eller gas lämpligast. Den hittillsvarande debatten om val mellan energiformer har med ett nytt världsscenario visat sig vara absurd. Vi och andra måste hålla flera energiformer öppna där leveranssäkerhet träder fram som första prioritet. Det har sedan länge många länder gjort, framför allt Kina, men även Frankrike. Kloka beslutsfattare behåller kärnkraft och förlänger livslängden på reaktorerna.

Havsbaserad vindkraft, oro för Robertsfors

Allt fler kustkommuner känner oro för att den storskaliga vindkraftindustrin till havs ska förstöra skärgårdsmiljön och kommunens intressen. Inte minst befaras att den ska slå hårt mot den viktiga fiske- och besöksnäringen, samt djur- och fågelliv. Läs intervju med ornitolog Per Hansson, Vox Natura, Holmön, Umeå.

I debatten om s.k. förnyelsebart har havsbaserad vindkraft i många sammanhang förts fram som den stora lösningen. Utan problem och något som alla kan ena sig om, har det sagts. Så behöver det absolut inte vara. Problemen är stora, något som många kustkommuner redan blivit medvetna om.

I min hemkommun Robertsfors finns två områden för storskalig vindkraftindustri till havs, Ricklegrundet och Rata Storgrund.

HAVSBASERAD VINDKRAFT I SVERIGE FAKTA KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, REGERINGSKANSLIET

  • Regeringen har satt upp ett mål för att möjliggöra 120 terawattimmar (TWh) elproduktion till havs. Med dagens teknik kan det motsvara omkring 2.000 vindkraftverk beroende på teknikutvecklingen. Detta är inte ett specifikt produktionsmål utan en planering för möjlig utbyggnad.
  • Dagens havsbaserade vindkraftverk har en höjd på 260–350 meter. De verk som placeras långt ut i havsbandet har flytande fundament, medan de närmare land har betongfundament som sätts fast på havsbotten.
  • Havsplanerna för vindkraft pekar ut platser som är lämpliga för att bygga havsbaserad vindkraft. Innan någon produktion kan sättas igång ska en tillståndsprocess inledas med miljöprövning. Hänsyn tas även till fiskenäringen och Försvarsmaktens intressen.
  • I dagsläget finns ansökningar på cirka 300 TWh vindkraft till havs runtom Sveriges kuster. Sveriges totala elförbrukning ligger idag på cirka 140 TWh per år.
  • Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.

Beskatta vindkraftverk för att säkra återställning

Redan 2016 gjordes en rivning, världens första av en havsbaserad anläggning i Kalmarsund. Byggande av vindkraft medför åtaganden för rivning, både till havs och på land. Nu är elpriserna höga och lönsamheten kan förmodas vara hög under lång tid. Det beror på prisutvecklingen för andra energislag. Livslängden, den tekniska och ekonomiska kan variera mycket. Det beror också på viljan att restaurera. I alla scenarion finns en risk att ägaren flyr från sina förpliktelser att återställa underlaget. Orealistiska kalkyler på kostnaden för återställning har florerat, ibland rena falsarier när kunskapen varit låg hos partners och myndigheter. Det kan befaras att oseriösa företag registrerade i skatteparadis kan smita. Ett sätt är att överlåta vindkraftverket till en ”målvakt” eller att helt sonika sätta företaget i konkurs.

Fler och fler uttjänta vindkraftverk kommer att rivas. Hur ska det gå med återställande? Kommer vissa att smita? Kommer vissa att fuska med återställandet och låta betongfundamenten till största delen ligga kvar? Och hur ska havsbaserade verk rivas?

Det är hög tid för regeringen att se över problemen. Ett sätt är att införa en skatt per producerad kilowattimme. Rivning och återställning är dyrare än man tror. En skatt på fem öre per kilowattimme kan säkra återställning, borttagande av fundament.

I en pärm göms byns ”trivselåtgärder” med bygdepeng från storkapitalet

För snart 10 år sedan gjordes de första sonderingarna i Botsmark, Västerbotten av ett danskt företag som söker nya platser för etablering av vindkraftverk. Ett antal män i byn vädrade morgonluft efter att ha hört talas om s.k. bygdepeng som var ett lockbete för att eliminera motståndet. Det ledde också till bildandet av BÅFU, Botsmark Åkullsjöbygdens Framtid och Utveckling, med appellen Växtkraft från Vinden. Stämningen var hög, åtminstone i början innan man började förstå den stora miljöpåverkan som vindkraftverken skulle få i fjällandskapet runt det natursköna Botsmark. En rad projekt började planeras som skulle finansieras av bygdepengen. Männen, det var mest 60+ och 70+ som såg sin chans att sent i livet förverkliga en ouppfylld dröm att bli affärsman. En som sitter i möten och som är upptagen mest hela tiden. Av det senaste reportaget i centerorganet Mellanbygden att döma har man inte kommit så långt i drömmen om att förverkliga sig själv som business-man. Nuvarande ordföranden avbildas med glad uppsyn i fjällandskapet, krampaktigt eller ömt(?) hållande en pärm som vi får tänka oss innehåller viktiga papper. Tidningen Mellanbygden drar på med Nu blåser vinden liv i projekten. Vilken vind kan man fråga sig. Vi ser ingen vind så långt ögat kan nå. Det verkar vara kavlugnt. Om vindkraftverken vore på plats skulle rotorbladen stå stilla och inte generera någon el så här på vintern när man som bäst behöver elkraft.

Läs Mellanbygden

P.S. Eftersom bygdepeng har fått rykte som muta, har branschen istället försökt inarbeta benämningen vindbygdmedel. Det lär inte hjälpa så länge som uppfattningar om muta finns.

Ibra sätter fart på debatten om vindkraft

Zlatan Ibrahimović har satt fart genom ett inlägg på Twitter den 6 april. ”Det som fått mig att investera och vara i Offerdal är en storslagen fjällnära natur. Jag ifrågasätter klokskapen i att förstöra denna fina natur med en storskalig vindkraftsindustri”#jämtland

Utspelet har gått som en chockvåg genom media, sociala media och gammelmedia, lokalt och riks. Hans insats lär vara avklarad för den här gången. Det stora är att han når ut till hela 7,4 miljoner följare på Twitter. Det viktigaste är att han har nått ut till nya grupper. Hans fans är fotbollsfantaster, men även folk av andra slag som följer Sveriges och troligen världens största sport.

Ett problem kan vara att utspelet om vindkraft i Offerdal, Jämtland riskerar att bli engångsföreteelse. Det som behövs är fortsättning och uppföljning. För det finns inga givna mekanismer. Utspelet kan t.om bli en nackdel om folk uppfattar uttalandet som egoism. Fortsättning följer. Ibra är för stor för att kunna nonchaleras.

Mail till Mona Hambræus, Sveriges Radio – Vindkraftens baksidor

”Vetenskapsradion Klotet” hade ett inslag den 10 februari 2021 om vindkraft. Ove Björklund, God livsmiljö Hylte, Halland skrev ett mail till programmets producent Birgitta Hambræus, se nedan. Om man gör anspråk på vetenskaplighet bör även vindkraftens baksidor belysas. Ove Björklund bevakar – i hela Sverige –utbyggnaden av vindkraft.

–––––––––––––––––––––––––

Från: Ove Björklund
Ämne: Vindkraftens baksida måste också belysas.
Datum: 10 februari 2021 21:32:44 CET
Till: mona.hambraeus@sverigesradio.se

Vindkraftens baksidor måste också belysas. Dessa kommer inte fram i debatten. Regeringens resonemang är motsägelsefullt. Ena stunden är det marknaden som ska välja väg o andra stunden lägger lägger regeringen ut en strategi som säger att landet ska ha 100 TWh plus 15-20 för ny plan för vätgas utöver stålprocessen som kräver 50 TWh. Utan respekt för den svenska miljölagstiftningen. Miljöprövningen är inte heller förenligt med bärande delar av den svenska miljölagstiftningen och implementerade EU-direktiv;

  • Kap 2, §2-9 Miljöbalken, avseende kunskapskrav, försiktighet och bästa möjliga teknik.
  • Kap 6, §2-3 Miljöbalken. Miljöbedömningar. (Implementerat EU-direktiv).
  • § 2 Klimatlagen. Avseende kriteriet, som fastslår att ”Regeringen ska bedriva ett klimat-politiskt arbete som – vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden”.

Detta måste först prövas i en demokratisk process i samverkan med oberoende experter o allmänheten. Mörkläggningen av verkens kraftiga emission av infraljud, markvibrationer o turbulens döljer en rad indirekta samhällskostnader avseende folkhälsa, sjukvårds- och socialsystemen, uppväxt- och livsmiljön, klimat, ekosystem, biologisk mångfald, turism, fiske, lantbruks- och skogsnäringarna. Plus drabbade medborgares privatekonomiska förluster. Dessa samhällseffekter måste ju regleras av det politiska systemet. Vindkraften är varken ”hållbar” eller ”klimatvänlig”.

Översänder en sammanställning av havsbaserad vindkraft utanför hallandskusten där den statliga Vattenfall tillsamman med centralmakten söker rasera livsvillkoren för oss hallänningar. Ohälsa – Trötthet – Torka.
EU:s planer på en 25-faldig ökning av den havsbaserade vindkraften i Nordsjön o utanför de danska, svenska o norska kusterna är en ännu värre katastrof.

Sänder också ett försök till Bemötande av generaldirektörerna Björn Risingers o Robert Andréns debattartikel i Svenska Dagbladet 2021-01-28. ”Vi inför ny strategi för vindkraftsutbyggnad”. Den blev blockerad, vilket ofta sker i svensk press där Vindkraftsbranschen ges konstant företräde.

Mvh
Ove Björklund
God livsmiljö Hylte
vindkraft-hylte.info

––––––––––––––––––––––––––

Bilagor:

Kommuner ska ges makt över vindkraft

Energimyndigheten försöker försätta demokratin ur spel genom ett nytt förslag: Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.

Kommunpolitiker har sedan introduktionen av vindkraft varit distanserade från kommuninvånarna i den utbredda landsomfattande kampanjen för vindkraft. Robertsfors invånare har aldrig hört talas om kontakt, värt namnet, mellan politiker och väljare. Orsaken torde vara att vindkraftsfrågan har setts som beslut för staten och investerare (ofta utländska) i första hand, något som kommunledningarna har sett som en stor lättnad. Engagemnang hos kommunpolitikerna har blossat upp när ”vindkraftspeng” utlovats för lokala projekt utan ordentlig redovisning. Löften har ställts ut före ansökan och beslut. Därför är vindkraftpengen en muta, bestickning i lagens mening. Men ännu har ingen prövning i domstol gjorts av bestickning eller muta i detta sammanhang.

Risken för mutor och bestickning minskar inte med förslaget om kommunens ökade ansvar genom att ge tillstånd eller avslag. Konflikter mellan byar och markägare kommer att öka eftersom vindkraft tänks expandera ytterligare. Ett är säkert, skadeverkningarna för människor, djur och natur kommer att öka i takt med fortsatt utbyggnad av vindkraft.

Buller – en klassfråga

Miljöaktivisten Hans Palmstierna (1926-1975) skrev en bok Plundring, svält, förgiftning som kom 1967, som fick stor uppmärksamhet. Palmstierna var svensk motsvarighet till Rachel Carson som blev berömd över hela USA och världen för sin bok Silent spring 1963. I Palmstiernas efterlämnade arkiv finns många innehållsrika brev om allvarliga miljöproblem, bl.a till Tage Erlander, Olof Palme med flera regeringsmedlemmar den 14 maj 1970. I brevet ondgör sig Palmstierna över Resos semesteranläggning La Serra och de sanitära problemen med avloppsanläggningen. Hotellet kunde nyttjas av partiets och fackets ledare och medlemmar, som inte brydde sig för skiten som drabbade befolkningen i Riva del Sole, Italien. Brevet fortsätter med fler miljöproblem som kunde sägas gå tvärtemot socialdemokratins officiella politik och ideal.

Det tre sidor långa brevet avslutades med bullerstörningar som också stred mot socialdemokratins officiella politik och ideal. Palmstierna skrev som följer:

Den som har råd och möjlighet flyttar ifrån en bullrande miljö. Man ser den utflyttningen komma till stånd i närheten av varje oklokt lagt flygfält. Bostäderna blev mindre värda, blir på sikt billigare. In flyttar de som inte har så god råd. Det betyder att de fattigare tar bullret och därmed betalar sin bostad med en bit av sin sinnesfrid och hälsa. Störning gör att det är svårare att umgås, svårare att lära sig något, svårt att ta sig något före. I sin tur betyder detta att svårare störning i omgivningen–”miljön”–, förutom att det betyder en segregation av samhällsskikten, också ger framtida klasskiljande aspekter, vilket i sin tur betyder ett mindre väl fungerande, mindre produktivt samhälle, mindre produktivt för alla. Det är alltså praktisk socialism att minska störningarna i miljön så långt som möjligt.

Dessa rader i brevet har inte respekterats av dagens makthavare: Socialdemokrater och miljöpartister. Buller av alla slag som överskrider gränsvärden, som ofta är fallet med vindkraftverk, är ett stort problem. Buller är en klassfråga som socialdemokratin, vänstern och miljöpartiet låter växa år efter år.

Nationell vindkraftsstrategi och LKAB:s omställningsplan

Arbetet med nationell vindkraftsstrategi inleddes den 1 mars 2019 efter beslut om Miljömålsrådsåtgärd – Hållbar vindkraftsutbyggnad: Miljömålsrådet presenterade sin gemensamma åtgärdslista där en av åtgärderna som Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit initiativ till är att ta fram en gemensam strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad. Åtgärden genomförs i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.

Under tiden 1 oktober–27 november har regionala möten hållits med samtliga länsstyrelser för förankring av strategin och diskussion om upplägg av det fortsatta arbetet med att ta fram regionalt planeringsunderlag. Nationell vindkraftsstrategi. I januari 2021 läggs strategi fram för en ”hållbar vindkraftsutbyggnad”.

Vår kommentar den 29 november 2020 är följande: Arbetet med strategin tar inte hänsyn till den forskning som finns om vindkraftens skadeverkningar. Detta är ohållbart.

Hänsyn har heller inte tagit till gruvornas, läs LKAB:s, enorma behov elenergi för beslutad omställning av produktionen. Att elförsörjningen för omställningen ska ske med el från vindkraft kan visa sig vara förenat med oöverstigliga problem. Den nationella vindkraftsstrategin kan visa sig vara otillräcklig redan innan den förhandlats och offentliggjorts.