”Sverige möts” i SVT. Om vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälen

En viktig debatt om vindkraft på Ripfjället, men ack så dåligt planerad. Folkomröstningen visade att en majoritet sa nej till vindkraft. Men nejsägarna hade nästan inga representanter närvarande. Det tyska bolaget som vill bygga hade en skicklig VD som kunde sina ja-argument. FSL – Föreningen svenskt landskapsskydd hade sin presstalesman med i debatten. Han hade bra självkontroll och klämde i ett tydligt Nej när det blev hans tur. Miljöprofessorn talade om demokrati och den enskildes rätt i samråd. En riktig PK-professor. Kalle Moræus från grannkommunen Orsa ville inte ta ställning, vilket är självklart om man är artist. Han vill ju inte tappa halva sin publik. Därför var det fel att bjuda in honom. Kommunstyrelsens ordförande hade förberett genom att kort före debatten driva igenom att folkomröstningen skulle köras över. Janne Josefsson, SVT hade en dålig dag därför att programmet inte kunde visa på ett konkret sätt att motsättningarna nu har nått sin högsta nivå i kommunen.

Statstelevisionen har tagit lärdom om vindkraft

SVT har rapporterat om grannars upplevelser av vindkraftpark.

Läs också kommentarerna som är en provkarta av upplevelser.

  • jag hatar dem
  • ljud, skuggor och blinkande lampor
  • Ibland låter det som jetplan som är på väg, men aldrig flyger förbi
  • om jag går ut och berättar vad jag tycker är jag rädd att jag förlorar jobb i skogen
  • eller säger att de är oroliga för att komma på kant med grannar som har intressen i vindkraftsparkerna
  • men anonymt säger de också att de störs av ljud, ljus och skuggor.

Ripfjället och vindkraftverk, 30 st, 250 meter höga

Idag hålls folkomröstning i fråga om vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälens kommun. Beslutet fattades efter omröstning i kommunfullmäktige, där 22 ledamöter röstade nej till folkomröstning medan 14 röstade ja. Det hade krävts att två tredjedelar röstar nej för att initiativet skulle ha stoppas. Läs GP.

Opinonsyttringar har förmodligen betydelse, bland annat en protestmarsch med en vältalig präst i främsta ledet. Hans appell har gått ut i TV. Beslutet att genomföra en folkomröstning är en delseger för demokratin. Utfallet av folkomröstningen återstår att se. Nu får folket säga sitt. Den kommer även att visa om sammansättningen i kommunfullmäktige är representativ för de röstberättigade kommuninvånarna. I första hand för denna fråga, men också för naturskyddet i stort.

Kl 22.00 idag fanns ett preliminärt resultat: NEJ TILLL VINDKRAFT PÅ RIPFJÄLLET

Danmarks största vindkraftsprojekt

Vindenergiparken Thor i Öresund ska kunna försörja 800.000 hushåll med el, skriver Aftonbladet.

Här finns inga lokalinvånare som kan föra fram sin mening, i alla fall inte så direkt som invånare som är grannar till landbaserade vindkraftverk. När ett vindkraftsprojekt tillkännages i media är det ofta uppbackat av en siffra för hur många hushåll som kan försörjas med den beräknade elproduktionen. Siffran 800.000 hushåll imponerar på de flesta utan information om något annat överhuvudtaget. Man visar sällan eller aldrig i media hur beräkningen har gjorts. Det finns många om och men. Vindar och vindstyrka beräknas med hjälp av provtagningar för att övertyga investerare och myndigheter. Livslängd på verken är ofta kraftigt överdriven. Det finns inte historiska data på verk att ta till, eftersom konstruktion och materialval förändras fortlöpande. Ytterligare en osäkerhet är hur den marina miljön förändras och påverkar det marina livet, något som kanske bör ha högsta prioritet. Gör en markering i almanackan år 2027 då vindkraftparken sägs stå klar! Då kan vi gå tillbaka och jämföra påståenden idag med utfall. Men var inte säker på att någon 2027 kommer att ta ansvar för vad som påståtts 2020!

Kolonisering av Västerbotten genom vindkraft

Nu höjer man knappt ögonbrynen för nya rubriker om vindkraftsparker i Västerbotten. Från norr till söder har följande dykt upp på sistone för familjerna som valt landsbygden efter medvetet livsval. Eller de som bor där av födsel och ohejdad vana.

  • I Källbomark vill OX2 bygga en s.k. vindkraftspark. Invånarna protesterar och får viss förståelse från kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman i Skellefteå kommun som bl.a reagerar på höjden 300 meter.
  • Skogsbolaget Holmen investerar 1,3 miljarder kronor för att uppföra en vindkraftspark i Blåbergsliden, Ljusvattnet 5 km utanför Burträsk.
  • Länsstyrelsen har sedan tidigare sagt ja till fyra nya vindkraftverk på Hornberget i Malå kommun. Nu vill vindkraftbolaget öka maxhöjden på verken från 150 till 230 meter.

Detta är tre exempel i en lång rad. Totalt fanns 346 verk i Västerbottens län 2019, utgörande tio procent av rikets alla verk. Befolkningsandelen är ca tre procent. I Norrland finns hälften av alla verk. Norrland svarar för mer än hälften av installerad effekt i vindkraft i riket. För att värdera dessa siffror är det inte så enkelt som att bara se på procentandelar för att finna att Norrland överutnyttjas för välfärden i övriga Sverige. Intressant skulle vara att studera i vilken mån som investerarna lättare kan få tillstånd i Norrland. Det verkar så. Investerarna saknar känslor. Länsstyrelsernas tjänstemän lyder regelverk och inte Gaja, världsanden. Naturen i Norrland ses som en fri nyttighet. Beslutsfattarna i de företag som investerar bor inte och verkar inte i glesbygden. De bor och verkar i finanscentra där kokain och droger är vanligare än blåbär och lingon.

Vindkraftverk kan störa nattsömnen

Med ett snett leende kommer detta ur nyhetsuppläsarens mun i SVT2, Aktuellt, kort i en mening som sista inslag. Han hänvisar vidare till svt.se.

Forskning om sambandet mellan vindkraftsbuller och sömnproblem har lagts fram vid flera tillfällen under minst 10 år. Det är oförsynt av SVT att behandla sömnproblemen på ett så nonchalant sätt. Dessutom kommer nyheten i skugga av de allt överskuggande rapporterna om Corona och om nedgången i ekonomin.

Pratkvarnarna och lögnarna kan fortsätta att skämmas.

Folkomrösta!

Ett steg närmare folkomröstning om vindkraftverk i Ripfjället – namnen godkända | SVT Nyheter.

När argumenten tar slut återstår folkomröstning. Många menar att detta utarmar demokratin. Varför inte låta valda representanter avgöra? De är ju ändå valda av oss. Folkomröstning är att föredra, Medborgarna slipper ändå inte otillbörlig påverkan med sk. bygdepeng. En folkomröstning stimulerar diskussioner mellan medborgarna, men kan också skapa och förstärka konflikter. Dessa problem får vi även med indirekta val. Det viktigaste är att medvetandegöra så många som möjligt och att ge betänketid.

Oavsett valmetod finns även kommunalt veto.

I vindkraft möts disparata intressen

40 vindkraftverk planeras i Flarken, Västerbotten med höjd 250 meter av. Fred. Olsen Renewables. Byggstart tidigast 2022. Länk.

I byn Flarken har ett nytt norsk-svensk företag Fjøssystem AB startats för satsning på industriell mjljöproduktion lokalt och hos kunder i Sverige. Satsningen tycks ha tillkommit som en liten del av den norska invasionen på den svenska marknaden, som vindkraft genom Fred. Olsen Renewables.

Gör ett hopp med tanken tIll Ryssland! Där satsar krigsmakten på att utveckla infraljud som vapen. Samma typ av infraljud som alstras av vindkraftverk! Vilka samband finns mellan dessa till synes disparata verksamheter?

Vindkraft motiveras med att förnyelsebar energi ska kunna produceras. I ansökningar finns inte infraljudens skadeverkningar med. Forskningen har visat att långvågigt, icke hörbart ljud alstras av vindkraftverken med en utbredning ända till 5–10 mil. Effekter har påvisats på människors och djurs hälsa. Jordlagret utsätts för vibrationer. De viktiga maskarna drivs bort. Trädens rotsystem blir större i jordar som utsatts för vibrationer.

Mjölkproduktion drivs av gammal vana. Ett internationellt motstånd till animalieproduktion finns efter FN:s rapporter om klimatet.

Ovan nämnda exempel är bara skrap på ytan av komplexa samband. Exemplen visar dock att det är viktigt att tänka utanför boxen. Invånarna i byn Flarken är skyddslösa mot kapitalintressen som vill tjäna pengar på vindkraft. Ingen bedriver aktiv information om hela riskbilden med vindkraft.Det är inte längre möjligt att avgränsa diskussionen till vindkraft och energi. Det finns samband och nya risker som det är dags att börja undersöka. Nämnda exempel ger ingen överblick att tänka över eller för att ta ställning. I bästa fall kan exemplen ge uppslag till nya problemformuleringar.

Splittrade byar p.g.a. vindkraft

Vindkraftmotståndet i Ångermanland har på sin hemsida samlat ett stort material sedan 2011. Så här informeras besökarna till hemsidan:

Sollefteå kommun säger ja till att förvandla orörd natur till gigantiska industriområden med hundratals jättelika vindkraftsverk. Det kommer att innebära en naturförstörelse av vårt vackra landskap som saknar motstycke i kommunens/landskapets historia.

Vi vill att den här hemsidan ska vara ett forum för information om den planerade massiva vindkraftexploateringen i Sollefteå kommun och i Ångermanland.

Vi vill sprida kunskap om de konsekvenser som vindkraften kommer att innebära för naturen, människor och djur.

Vi kan inte stillatigande se att vår natur och livsmiljö förstörs. Vi vill bevara vår vackra natur och miljö till kommande generationer. Den här hemsidan vill vara en röst för det ökade motståndet mot vindkraft i Ångermanland.

Programförklaringar behövs och blir så mäktiga att budskapet inte når ända fram till känslorna. En artikel i tidningen Allers om en drabbad familj är en levd erfarenhet, det som vi brukar kalla verklighet. Läs här ”Om att leva nära vindkraftverk”. Yvonne och hennes familj berättar hur de upplever sin situation. ”Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj. Vindkraften har splittrat vår by.  Yvonne och hennes man tyckte att de funnit sitt drömhus, men sedan vindkraftverket byggdes har livet förändrats.

Överallt, ja överallt där vindkraftverk byggs eller planeras uppstår splittring mellan byinvånarna/ kommuninvånarna. Konsekvenserna av denna storskaliga nedbrytning av personrelationer är inte kartlagda. Splittring och nedbrutna personrelationer är svåra att göra operationella, dvs mätbara. Begreppen finns inte i miljöbalken eller i miljökonsekvensbeskrivningar.  Effekterna kommer aldrig (?) att ta sig samma uttryck som i länder med terror och inbördeskrig, men effekterna kommer att bli – är på sina håll – djupgående och dramatiska. Vad kommer till exempel att hända på Holmön i Bottenviken där en strid utan vapen utkämpas? Just nu ser det ut som att det inte kommer att byggas vindkraftverk på Holmön. Kommer markägare som missar en affär att kunna tala med vindkraftmotståndare i framtiden? Eller omvänt om det byggs vindkraftverk, kommer vindkraftmotståndare att kunna tala med markägare? Kommer markägare som ingår arrendeavtal att kunna bo kvar på en ö som redan är åderlåten på folk. Kommer husägare och naturvänner vilja vistas på ön?

Liknande scenarier kan beskrivas i 60 kommuner i Sverige, de som har minst 15 vindkraftverk. Läs här. Om vi räknar alla orter i Sverige som har vindkraftverk blir det hundratals lokalsamhällen som antingen redan brutits ned eller är på väg att brytas ned på grund av splittring i vindkraftfrågan.