Av Miljörealisten
I klimathysterins namn har vårt samhälle påbörjat den ”gröna omställningen”. Den innebär en utfasning av kol- och oljekraft som t.ex Värtaverket (nr 6) som fram till 2020 använde stenkol som bränsle. I april 2020 stängdes kraftvärmeverk 6 för gott. Det hade då varit i drift sedan 1989 och hade mycket avancerad rökgasrening. För närvarande används skogsflis, ett mindre energitätt bränsle, i bränslemixen.
Kärnkraften har genom de olyckor som inträffat, även om skadorna har blivit mycket mindre än vad befarats, fått oförtjänt dåligt rykte. Rädslan för kärnkraften hindrar en utveckling som är önskvärd, inte minst för utvecklingsländer. Politikerna har genom pålagor och skatter sett till att göra svensk kärnkraft olönsam, eftersom den måste konkurrera med kärnkraft från Polen, Ryssland och Finland. De kärnkraftverk som har lagts ned är Barsebäck (2 reaktorer), Oskarshamn (2 reaktorer) och Ringhals (3 reaktorer).
Under 2011 fick Sverige till följd av EU-regler en indelning till elprisområden numrerade från norr till söder. Avgränsningen av dessa styrs av överföringskapacitet mellan olika delar av landet. Samtliga nedlagda reaktorer ligger i prisområdena 3 och 4.
1983 tog Vattenfall Sveriges första större pilotvindkraftverk Näsudden 1 i drift. Det hade en märkeffekt av 2 MW och var ett tvåbladigt verk. Men det skulle dröja till 2000-talet innan vindkraften blev en energikälla som fick stor aktualitet. 2010 lämnade regeringen tillåtlighet till Europas största vindkraftpark, Markbygden, som ligger i ett mycket glesbefolkat område väster om Piteå. Fullt utbyggd bedöms parken ge 8-12 TWh/år.
Vindkraftprojektörerna är fullt medvetna om de nackdelar som vind- och även solkraft har. De är intermittenta kraftkällor som producerar endast när omständigheterna tillåter det. Därför har man storslagna planer att på olika sätt lagra energi, som vätgas, i batterier, genom pumpkraftverk. Ingenjörerna saknar inte idéer, men hur realistiska är dessa?
Sverige har även byggt ut elförbindelser med kontinenten, bl.a kabel till Polen, Tyskland och Danmark. Konsekvensen har blivit att Sverige sedan 2011 ständigt har exporterat el, 26 TWh under 2021 enligt ekonomifakta och energimyndigheten. Den totala elproduktionen 2021 var 166 TWh. Efterfrågan på el från kontinenten är en konsekvens av den tyska Energiewendepolitiken. De prisnivåer som gäller på kontinenten har sedan två år gällt för svenska konsumenter, framför allt i prisområdena 3 och 4. Nivån har förstärkts genom det oplanerade driftstoppet av Ringhals 4.
Företag vill minska sina ekonomiska risker och elintensiv industri, som tillverkning av framaxlar till fordon, bagerier, tomatodlingar, pappersbruk m.fl får ompröva sin möjlighet att föra över ökade kostnader på kunderna. Är det möjligt eller måste verksamheten upphöra eller flytta? Kommunerna kommer att fundera på elkrävande verksamheter som simhallar, hockeybanor och idrottshallar kan drivas vidare i vinter. Är det möjligt att höja kommunalskatten?
SRs Lördagsintervju den 1 oktober med Svenska Kraftnäts generaldirektör handlade om förstärkningen av elnätet i nordsydlig riktning så att prisskillnaderna mellan elområden jämnas ut eller bortfaller. Det är inte någon enkel process att få tillstånd för nya elledningar. En stor mängd inventeringar skall genomföras och hänsyn tas till en rad motstående intressen biologiska, kulturmiljö mm. Det tar tid, liksom att bygga. All transport av el innebär överföringsförluster. Men det spelar inte någon roll om överföringskapaciteten är stor om det ändå finns en obalans mellan efterfrågan och produktion.
Vindkraft kräver backup för att tillgången på energi skall vara stabil oavsett väder. Tillämpas miljöbalkens synsätt ”förorenaren betalar” på vindkraft, så bör vindkraftsägaren svara för en backupproduktion som är lika stor som den som vindkraftparken kan ge. Först då får vindkraftsägaren ta ansvar för de svängningar som är en naturlig del i produktionen. Det väsentliga är att den samlade produktionen kan garanteras på en specifik nivå. Därtill måste backupproduktionen ha en viss svängmassa, ett begrepp som används i elproduktionssammanhang för anläggningar som kan användas för att reglera toppar och dalar i efterfrågan.
Vindkraften måste bära sina egna kostnader, först då kan den konkurrera på lika villkor. Den fasta delen av elpriset som nätavgifter kommer att öka dramatiskt till följd av ökad elproduktion från vindkraft. Stödtjänster för elproduktionen har ökat och kostnaderna för dessa kommer att belasta konsumenten.
I vinter kan vi förvänta oss roterande elavbrott, i varje fall i mellersta och södra Sverige.
Slutligen citeras en kort del av Putins tal den 25 september:
…politiker i Europa måste övertyga sina medborgare att äta mindre, ta en dusch mer sällan och klä sig varmare hemma. Och de som börjar ställa rimliga frågor som ”varför då, egentligen?” förklaras omedelbart som fiender, extremister och radikaler.
