Det dumpade avfallet i Sundsvallsbukten

Av Miljörealisten

Kvicksilvertunnorna som dumpades i Sundsvallsbukten har nu återigen blivit hett presstoff. Detta med anledning av att en ansvarsutredning har pekat ut tre företag som solidariskt ansvariga. Ett av de utpekade företagen accepterar frivilligt ansvar, men kräver ersättning gentemot ett annat bolag. SVT har gjort ett antal inslag som återfinns under SVT Västernorrland. De ger dock inte hela bilden utan kan behöva kompletteras.

Vad visste industrin och myndigheterna?
För att citera fiskaren: ”På 60-talet tänkte man inte i de här banorna!” Vilka alternativ fanns för industrin att bli av med sitt farliga avfall? Tidigare, fram till 1951, hade man grävt ned dem i marken som man gjorde i Teckomatorp. Saneringar har delvis utförts. Se länk.

Avfallet uppkom vid tillverkning av vinylklorid som var råvara vid tillverkning av PVC-plast. Kvicksilvret gjöts in i betong. Det gör att det inte kommer att vara lättlösligt. Länk till intervju med person som var med vid dumpningen. Industrin visste att avfallet var giftigt och hanterade på det från deras synvinkel på bästa sätt. Exakt vilka myndigheter som har varit informerade om dumpningen är inte klarlagt.

C:a 8,7 ton kvicksilver, finns det någon motsvarighet i Sverige?
Mängden kvicksilver ca 8,7 ton kan jämföras med den mängd som släppts ut från massaindustrin. Kvicksilvret användes i slembekämpningsmedel till massan. Det sammanlagda utsläppet av kvicksilver från slembekämpningsmedel har beräknats till 150 ton. Tillverkning av klor/alkali gav även utsläpp av kvicksilver, sammanlagt ca 200 ton. Källa IVL. Det största saneringsprojektet i Sverige har varit Bengtsfors där 15 ton kvicksilver sanerades. Se ekamiljorum. Kostnaden blev 296 MSEK.

Kan någon ställas till svars?
Reportern säger ”Dåtidens myndigheter accepterade dumpning som en metod för att bli av med farliga kemikalier. Länsstyrelsens jurist menar att ”Målet är att de ansvariga skall bekosta en undersökning av risken att kvicksilver sprids.”

Ett av tre utpekade företag har accepterat ansvar för att genomföra undersökningar. Det är dock viktigt att skilja på ansvar avseende undersökningar och ansvar avseende åtgärder. Ansvaret att genomföra undersökningar går mycket längre än ansvaret att genomföra åtgärder. Lägg därtill att företaget har hanterat avfallet i enlighet med de anvisningar som fanns vid den tiden. Så staten kommer att få skjuta till ett belopp för behandlingen, sannolikt svara för hela behandlingen.

Vad kan behövas för att säkra miljön i framtiden?
Enhetschefen säger ”Därefter måste man utifrån den risk som vi har bedömt, kunna vidta eventuella åtgärder. Det är inte säkert att bärga de här tunnorna är det som är slutmålet. Det kan vi inte svara på idag.”

Det har tidigare gjorts omfattande undersökningar av det dumpade avfallet. Se tidigare undersökning. Dessa behöver nu kompletteras på förorenarens bekostnad. Därefter följer en process där olika handlingsalternativ skall vägas mot varandra. Risken för metylering av kvicksilver måste bedömas, då denna form av kvicksilver är väsentligt giftigare än den form av kvicksilver som uppkom i processen. Men resultaten från den tidigare undersökningen visar att metylering från det dumpade avfallet är väsentligt lägre än från kvicksilverförorenade sediment längre in i Sundsvallsbukten. Det finns fler källor för utsläpp av kvicksilver.

Övertäckning kan vara en framkomlig väg. Så har gjorts för kvicksilverförorenade sediment i Luleå. Se dom.

Oavsett vilket behandlingsalternativ som väljs är det viktiga att beslutet vilar på vetenskaplig grund. Det finns miljömål som giftfri miljö, men Sundsvallsbukten är ett så stort förorenat område att det inte är realistiskt att åtgärda detta, med undantag för eventuella punktvisa insatser.

Självreningsprocesser
Naturen har förmåga att avgifta sig själv genom att metaller läggs fast i former som inte är lika tillgängliga för biologiskt liv. Förorenade sediment överlagras av nytt sediment. Kvicksilvrets kretslopp. Förutsättningen är att bakgrundsbelastningen inte blir högre än den som förekommer naturligt.

Slutligen reporterns spekulation
Skulle man komma fram till att alla tunnorna måste bärgas så innebär det en process som saknar motstycke i Sverige och som skulle innebära mycket stora kostnader.

De kostnader som ett sådant alternativ innebär måste alltid ställas i relation till miljönyttan. Var kommer tunnorna att hamna? Kommer de att i stället läcka föroreningar på en ny plats? Skall vi exportera avfallet – klassiskt för Sverige att bli av med problemavfall?

Vinklingen av reportaget präglas av att man inte låter någon företrädare för industrin redovisa sin bild. Man har inte heller gjort tillräcklig efterforskning och satt in föroreningen i sitt sammanhang. Sundsvallsbukten har haft många föroreningskällor. Redovisningen av ansvarsfrågan hade kunnat vara tydligare, som sagt att det är ”bara” undersökningsansvaret som kan föras över på företagen. Ansvaret för behandling kommer att jämkas och det är därför högst sannolikt att skattebetalarna kommer att få stå för eventuell saneringsnota.

Nyhetsbrev från KlimatSverige maj 2016 – obs demonstration 3 juni

Karin Wahlgren i Aktionsgruppen för demonstrationen den 3 juni har gått ut med följande nyhetsbrev:

Nyhetsbrev nätverket KlimatSverige 24 maj 2016

Nu är det jättefokus på att kolet ska stanna i marken i hela världen. Här i Sverige är det Vattenfalls kolbrytning i Tyskland som är på den brännande agendan. Efter Ende Gelände -aktionerna i Lausitz i Tyskland är uppmärksamheten nu riktad mot Sveriges regering och riksdag. I dag samlades nära 200 personer utanför riksdagen för en livlig manifestation, lyssnade på riksdagsdebatten och gick avslutningsvis till Rosenbad för att demonstrera miljörörelsens starka vilja: LÅT KOLET LIGGA!
Namninsamling och internetdemo pågår samtidigt. Alla kan hjälpa till här. Vi behöver dig/din organisation för att göra allt som pågår till kraftfulla manifestationer! Nu samlar vi oss för en ny demonstration fredagen den 3 juni.Samordning av demonstrationen 3 juni sker genom nätverket KlimatSverige. Anmäl så snart som möjligt om din organisation stöder demonstrationen till kontakt@klimatsverige.se

LÅT KOLET LIGGA! STOPPA FÖRSÄLJNINGEN AV VATTENFALLS BRUNKOL!
Vi demonstrerar för klimatansvar och framtidshopp fred 3 juniSamling Sergels Torg kl 18.00, avmarsch mot Mynttorget kl 18.45Säg NEJ till avtalet mellan Vattenfall och energibolaget EPH.Avveckla Vattenfalls kolgruvor och kolkraft så snart som möjligt.

Talare ännu ej klara. Manifestationen stöds hittills av:
350.org, Fossil Free Sverige, Fossil Free Stockholm, Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen, Fältbiologerna, Föräldravrålet, Jordens Vänner, Klass 7A Stentorpsskolan i Halmstad, Klimataktion, Klimataktion Stockholm, Klimataktion Halmstad, Klimathoppet Malmö, Klimatsamling Göteborg, Fi-Miljö, Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Göteborg, PUSH Sverige, Radikalisera Klimatpolitiken.nu, Skiftet, Stockholms Naturskyddsförening

Samverkan genom Nätverket KlimatSverige

Anmäl så snart som möjligt om din organisation också stöder demonstrationen, samt om hur ni eventuellt kan medverka till: kontakt@klimatsverige

Mera information inför demonstrationen:
Lör 28 maj kl 10 – 18 banderollverkstad inför demonstrationen 3 juni i Stockholm

Hur funkar det? Vi erbjuder utrymme och material (tyg och färg) som bidrag till dom av oss som ska delta i demonstrationen och planerar att göra banderoller. Då vi ändå har begränsad tillgång på dessa material, och för att det ska funka så smidigt som möjligt på plats, så ber vi samtliga dom av er som planerar att komma till verkstan att kontakta oss i förväg via mejl och anmäla vad ni behöver vad gäller tyg, färg och ungefär hur många ni blir (se kontaktuppgifter nedan). På så sätt kan vi också återkomma till er och förmedla om det är nåt utav det ni behöver som inte finns på plats.

TIPS! Lakan är ett klassiskt banderollmaterial och ett smart sätt att försäkra sig om att ni får tillräckligt med tyg i önskad färg. Var och när? Verkstan i Västra Orminge, Svarvarvägen 13, Kummelbergets Industriområde, lördag 28 maj kl 10.00-18.00.

Hur hittar jag dit? Så här hittar du dit från Slussen: Från Slussen tar du buss 471, 444 eller 446 mot Västra Orminge och går av vid station Skarpövägen. Därifrån är det ca 15 minuters gångväg. Totalt tar det ca 45 minuter från Slussen. Om ni går vilse – ring oss så guidar vi er ( se kontakt nedan ). Samling kl 9.00 på Slussen om du vill ha sällskap ut, vid den stora bussdisplayen längst ner där bussarna avgår.

Kontakt? Ivan: ivan.oljelund@greenpeace.org, tel 0739-900571. Varmt välkomna 🙂

Sprid info om demonstrationen
– Dela Facebook-eventet och bjud in dina vänner: www.facebook.com/klimatsverige/
– Lägg upp information om demonstrationen 3 juni på din organisations hemsida: http://klimatsverige.se/event/demo-lat-kolet-ligga-160604/

Läs om Greenpeace granskning av den föreslagna köparen, företaget EPH: http://www.greenpeace.org/sweden/se/press/pressmeddelanden/Brunkolsaffar-strider-mot-regeringens-och-Vattenfalls-regler/ http://www.svd.se/greenpeace-brunkolsaffar-bryter-mot-internationella-avtal/om/vattenfall-saljer-tyska-brunkolen

Deltag i internetdemo #låtkoletligga http://klimatsverige.se/nyheter/internetdemo-latkoletligga/

Skriv på namninsamlingen till Lövén från Avaaz 

Vi ses!

Med vänlig hälsning
Arbetsgruppen för demonstrationen 3 juni genom Karin Wahlgren
kontakt@klimatsverige.se
http://klimatsverige.se/

 

Ragn-Sells och naturförstöring i Sigtuna

SäkraMiljön har intressegemenskap med mer än 200 personer som protesterar mot Ragn-Sells hot mot miljön i Skånela, Sigtuna kommun. Läs Stopparötslammet-bloggen.

Antonia Ax:son Johnson med Lövsta stuteri är en av dem som hotas av Ragn-Sells slamstation. Läs i Ridsport.

Motstånd har mobiliserats med bland annat kraftfulla argument hämtade från vår egen webbsida, dock utan angivande av källa. Exempel från Stopparötslammet.

Vi som bevakat Ragn- Sells ända sedan 2006 vet redan svaret på frågan ”Vågar du lita på Ragn-Sells?
Läs vår artikel från 2006 här.

Fria Vindars namninsamling

Fria Vindar vill inte ha vindkraft på Holmön.

Just nu bedrivs en viktig namninsamling mot etablering av vindkraft på Holmön. Är du inte med på listan ännu, går det bra att sms:a eller maila till Torbjörn Eriksson. friavindar.holmon@gmail.com Det är inget krav att du har Holmöanknyting.

För Fria Vindar ökar framtidstron i takt med ökat stöd lokalt och i hela Sverige. Åk till Holmön med nya färjan Capella och känn själv!

Brevväxling mellan Inger Almström och Arvidsjaurs kommun om deponifrågor vindkraft

Från Inger Almström

Till Miljö- Bygg och Hälsoskyddsavdelningen
Arvidsjaurs Kommun

Jag har några frågor angående sophantering med anknytning till vindkraft.

1. Hur mycket tar återvinningsstationerna i kommunen betalt per ton för deponi av betongskrot från t ex ett vindkraftverk?

2. Hur mycket av betongfundamentet måste en eventuell verksamhetsutövare i kommunen avlägsna, enligt kommunala regler, om ett vindkraftverk ska monteras ned?

3. Var i kommunen skulle man kunna lämna sådant betongskrot som kommer från vindkraftverk? I Arvidsjaur, Glommersträsk eller Moskosel. Om inte något sådant skrot kan lämnas i kommunen till vilket närmaste ställe skulle detta då kunna lämnas?

4. Vilka regler gäller för hur stora betongklumpar som kan lämnas? Är det någon skillnad om dessa är armerade? Vilken prissättning gäller för dessa klumpar, stora, små, med eller utan armering?

5. Tar kommunen i nuläget emot glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A?

6. I så fall vad kostar det per ton att deponera detta?

7. Om kommunens avfallshantering accepterar glasfiberarmerad epoxiplast innehållande bisfenol A, hur är det då tänkt att denna ska destrueras? Metod? När det gäller tänkt gods från ett eventuellt vindkraftverk rör det sig om vingarna. Det handlar om 17 x 3 x18 ton = ca 900 ton glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A bara från den tilltänkta etableringen på Brattberget.

8. Var i kommunen ska glasfiberarmerad epoxi deponeras/destrueras? I Arvidsjaur, Glommersträsk eller Moskosel? Om inte i kommunen, var finns närmaste sådan deponi för denna mängd?

Tacksam för snabbt svar då länsstyrelsen just nu behandlar detta ärende.

Inger Almström

Läs svaren och föjdfrågor, klicka ->[@more@]


Kommunens svar på frågor om avfall från vindkraft

Den 6 maj 2014 mottag miljö- och byggenheten en skrivelse med åtta frågor om avfall från vindkraft. Skrivelsen är från Inger Almström. Eftersom det rör sig om hypotetiska frågor och inte ett aktuellt fall har miljö- och byggenheten valt att inte göra några större undersökningar för att svara på frågorna. Svaren som lämnas är av övergripande karaktär.

Följande svar lämnas:

1. Betong kan krossas och återanvändas som t ex. fyllnadsmaterial. Om ett företag inte väljer att återanvända betongen själv kan de idag lämna fyllnadsmaterial till kommunen för 150 kr per ton. Ett företagsavfall (som inte kan jämföras med hushållsavfall) behöver inte lämnas till den kommunala avfallsanläggningen där verksamheten bedrivs. Företaget kan välja att lämna sitt avfall till en avfallsanläggning i en annan kommun. Hushållsavfall från Arvidsjaur som ska deponeras skickas idag till en avfallsanläggning i Piteå eftersom Arvidsjaurs kommun inte har någon egen avfallsdeponi.

2 Det ska framgå av företagets ansökan och ett ev. miljötillstånd hur området ska efterbehandlas vid en eventuell avveckling. Som praxis gäller att ett område ska återställas (så långt som praktiskt möjligt) till sitt naturliga tillstånd.

3 Om ett företag inte själv väljer att återanvända betongen kan de välja att lämna den till en godkänd avfallsanläggning. Vilken anläggning de väljer beror på avfallsanläggningens kapacitet, avstånd och kostnad. Betongen kan återanvändas som t ex fyllnadsmaterial ( vilket är det miljömässigt bästa alternativet) eller deponeras.4 Hur stora betongklumparna som ett företag kan lämna beror på syftet med hanteringen. Om de ska krossas för fyllnadsmaterial kan armeringen sorteras ut. Då är det mest troligt krossens storlek som avgör storleken på betongklumparna, men innan krossning går det säkert att hacka sönder ev. betongklumpar som är förstora. Ska betongen gå som deponirest spelar antagligen inte storleken någon avgörande roll.

5 Ja.

6 För företag som väljer att lämna avfall till ÅVC i Arvidsjaur kostar det idag ca 1100-1500 kr/ton att lämna brännbart avfall som ska förbrännas i boden och 1400 kr/ton att lämna avfall till deponi som ska skickas till Piteå.

7 Avfallshanteringen skiljer sig om det rör sig om fullt uthärdad epoxiplast eller inte. Om plasten inte är fullt uthärdad ska den hanteras som farligt avfall och i anat fall kan den gå som brännbart. Brännbart avfall från hushållen skickas idag till en förbränningsanläggning i Boden.

8 se svar under punkt 7.

För miljö- och byggenheten
Åsa Andersson
Miljöinspektör


Begäran om förtydligande Från Inger Almström

Förtydligande önskas i ovannämnda ärende

Först vill jag tacka för kommunens svar på mina frågor.

Dock tycker jag att svaret på fråga 7 inte klargjorde det jag frågade om. Min fråga var om kommunens avfallshantering accepterar glasfiberarmerad epoxiplast innehållande bisfenol-A? Hur det är tänkt att denna ska destrueras? Vilken metod som ska användas? Kommunens svar på den frågan löd delvis: ”Om plasten inte är fullt uthärdad ska den hanteras som farligt avfall i annat fall ska den gå som brännbart.

1 Vet inte kommunen om den epoxiplast som vindkraftvingarna består av är fullt uthärdad eller inte?

2 Om denna epoxiplast är fullt uthärdad ska den enligt svaren hanteras som farligt avfall – hur hanterar kommunen denna typ av farligt avfall?

3 Vad kostar det att lämna denna typ av farligt avfall till kommunen?

4 Var i kommunen skall verksamhetsutövaren lämna detta farliga avfall?

Om inte kommunen har för avsikt att genast lägga in sitt veto mot den planerade vindkraftparken Brattberget är detta högst aktuella frågor som jag och vi andra som bor här måste få svar på omgående.

Med vänlig hälsning
Inger Almström


Kommunens svar på Ingers begäran om förtydligande

Svar på ytterligare frågor och avfall från vindkraft 2014-05-23

Den 23 maj 2014 mottog miljö- och byggenheten ytterligare en skrivelse med frågor om avfall från vindkraft från Inger Almström. Undertecknad poängterar även i detta svar att då det i dagsläget enbart rör sig om hypotetiska frågor och inte ett aktuellt fall väljer miljö- och byggenheten att inte göra några större undersökningar för att svara på frågorna. Svaren som lämnas är av övergripande karaktär.

Följande svar lämnas:

1.    Ja, den är fullt uthärdad.

2.    Det är bara om plasten inte är fullt uthärdad som den ska den hanteras som farligt avfall. Om den är fullt uthärdad kan den hanteras som brännbart avfall.

3.    Frågan är inte aktuell eftersom det är brännbart avfall.

4.    Frågan är inte aktuell eftersom det betraktas som brännbart avfall.Ett företag kan också välja att återanvända/återvinna en produkt.

Som förklarats i tidigare skrivelse kan ett företag välja att lämna avfall (som inte är att jämställas med hushållsavfall) till vilken godkänd avfallsanläggning de vill. Eftersom Arvidsjaurs kommun inte har egna behandlingsanläggningar för varken farligt avfall eller brännbart avfall är det mest troligt att ett företag med stora mängder avfall transporterar det direkt till aktuell behandlingsanläggning då det blir billigare för dem.

Angående följande kommentar:

Om inte kommunen härför avsikt att genast lägga in sitt veto mot den planerade vindkraftparken Brattberget är detta högst aktuella frågor som jag och vi andra som bor här måste få svar på omgående.

är mitt svar:

Miljö- och byggenheten är en förvaltning som arbetar med myndighetsutövning, vilket innebär att vår roll är att vara sakliga och opartiska i bl.a. olika miljöprövningsärenden. Vi ska rätta oss efter de lagar, förordning och föreskrifter som finns.En tillsyns- och prövningsmyndighet tar aldrig ställning för eller emot innan en ordentlig granskning av ett ärende. Granskningen görs med stöd av lagstiftningen.När det gäller t.ex. anläggande av vindkraft är det Länsstyrelsen som är beslutande myndighet och som genomför prövningen enligt miljöbalken. Miljö-, bygg-och hälsoskyddsnämnden är remissinstans. Nämnden yttrar sig till Länsstyrelsen i två steg i ärenden som prövas av Länsstyrelsen. Första gången är när företaget har s.k. tidigt samråd och tagit fram de första handlingarna till ansökan. Då lämnas bl.a. synpunkter om det är något särskilt som nämnden anser ska belysas i ansökan eller om vi upptäcker felaktigheter i handlingarna som tillsänts oss från Länsstyrelsen.

När alla berörda parter inkl. Länsstyrelsen lämnat sina synpunkter till sökanden ut-reder och sammanställer sökanden (utifrån synpunkterna som lämnats) en ny an-sökan, där alla ev. synpunkter ska beaktas/kommenteras. Ansökan ska då även innehålla en komplett miljökonsekvensbeskrivning.

När den kompletta ansökan inkommit från företaget skickar Länsstyrelsen ut den på remiss till berörda parter. I det aktuella fallet som rör Brattberget har miljö-,bygg- och hälsoskyddsnämnden ännu inte fått någon slutlig ansökan från Länsstyrelsen som kan granskas. Vi har därför ingen möjlighet att lämna synpunkter i detta skeende.

Observera att ovanstående svar lämnas utifrån miljö-, bygg- och hälsoskydds-nämndens roll som myndighetsnämnd. Det är endast kommunfullmäktige som harmöjlighet att lämna sitt veto i frågor om t.ex. etablering av vindkraft. Den möjlighet-en har inte en miljönämnd.

Mer information om kommunal vetorätt

Kommunen har genom plan- och bygglagen (2010:900) och principen om kommunalt självstyrelse ett avgörande inflytande över markanvändningen inom kommunen. Sedan de nya reglerna för prövning av vindkraft trädde i kraft är bygglov inte nödvändigt för vindkraftverk som har tillstånd enligt miljöbalken. Kommunen har ändå genom plan- och bygglagens bestämmelser om översiktsplan ett starkt planeringsverktyg för lokalisering av bl.a. vindkraft. En översiktsplan är inte bindande men den tillmäts betydelse vid prövning av ärenden i olika instanser. Tillstånd till vindkraftverk som inte är bygglovspliktiga får ges bara om kommunen har tillstyrkt det. Detta innebär I praktiken en vetorätt för kommunen i mål eller ärenden om till-stånd om vindkraftverk. Regeringen kan, trots att kommunen inte tillstyrkt en an.läggning, tillåta verksamheten med stöd av 17 kap. 6 § miljöbalken, om det är angeläget från nationell synpunkt att verksamheten kommer till stånd.

För Miljö- och byggenheten

Åsa Andersson
Miljöinspektör

Tredje intervjun av WSPs Göran Bergström

WSP Samhällsbyggnad har biträtt SäkraMiljön.nu och Urban Zingmark igen.

Kommer domstolsväsendet se till att villkoren blir likvärdiga i Södra Sverige och Norrland för avfallsanläggningar? Nu jobbar RagnSells Fagerliden i Norrland med andra villkor än vad de har i Södra Sverige. I Robertsfors har man tillstånd för högre utsläpp med åtföljande högre risker för vattendrag och våtmarker.

Göran Bergström, WSP svarar på fler frågor.

Den förra intervjun hittar du här.

Andra intervjun av WSPs Göran Bergström

WSP Samhällsbyggnad har biträtt SäkraMiljön.nu och Urban Zingmark igen.

Är det klokt att schakta bort och transportera giftiga jordar från ett ställe till ett annat?
Kommer statsbidrag att finnas i framtiden?

Göran Bergström, WSP svarar på frågor.

Tredje intervjun hittar du här.

Nätverket Skyddamiljön.nu kallar till Miljökonsert

Boka Söndagen den 29 augusti kl 15.00–18.00. Åk till Knutstorps Borg, strax norr om Svalöv och delta i en musikalisk protest mot felplacerade vindkraftverk.

Nätverket Skyddamiljön.nu kallar till konserten och att efteråt samlas för att:

agera gentemot politiker och myndigheter som oftast inte lyssnat på kommunmedlemmar som lider av vindkraftverkens ljud, skuggor och ljus – eller kommer att göra det.

Medarbetare från Säkramiljön.nu kommer att vara där!

Läs mer om konserten och ladda ner inbjudan här