Några iakttagelser kring ny S-regering nov 2021

När dammet har lagt sig är det läge för reflektioner. Respekt för konkurrens från SD visas bl.a genom att ge plats för LO-företrädare. Partisekreteraren i S Tobias Boudin har varit orförande i Kommunal. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har varit LO-ordförande. Det är väl känt att LO har en stor del medlemmar som sympatiserar med SD. Inom arbetarrörelsen har en klyfta uppstått som vidgats mellan partiet och facket. Motiv finns att tillsätta framstående företrädare från LO för att bredda moteld till SD. Men det kommer kanske inte att ske öppet.

Redan dag 1 har den nya ministern för klimat och miljö Annika Strandhäll gått ut med prioritering av slutförvar av kärnavfall. Det är en del av energipolitiken där S känner trycket från SD, KD, M och även L. Jimmie Åkesson sa i intervju att han saknade kärnkraft i regeringsförklaringen. Kanske sker en kursändring först efter valet hösten -22 med nya färger i regeringen.

Mer har sagts i media om ministern för infrastruktur Tomas Eneroth och pågående förundersökning med misstanke om sexuellt ofredande. Det ger syn för sägen hur en skandal flyttar fokus från de politiska sakfrågorna.

Det återstår att se om Jimmie Åkesson får sina farhågor besannade om ”Juholtvibbar” som han kände på estraden inför sina partimedlemmar vid landsmötet i Karlstad härförleden. Men det finns idag inga tecken på att Magdalena Andersson kommer att ge upp som partiordförande och statsminister. Hon har en mycket solid bas med sin utbildning och erfarenhet. Men i politik kan allting hända. Hon löper risk att bli den sista S-ledaren som statsminister.

För att minska risken att redan nästa höst hamna i historiens skymningsland är radikala idéer en möjlighet. Djurrätt och djurskydd behöver ett eget departement och minister. En sådan satsning kan få omedelbar förståelse hos en stor del av medborgarna. Konkurrenter som C och MP och M får skrämselhicka av att gå miste om 2000-talets viktigaste politiska innovation. Om inte någon annan tar mod till sig att värna om djuren på politisk nivå kan SD mycket väl hinna före. Nu är det sagt. Återstår att göra.

Bra att MP självt tar ansvar för sin politik

I sin retorik har MP velat uppvisa ett nästan gränslöst ansvarstagande för, ja vadå Sverige, klimatet, miljön, barnens och barnbarnens framtid, just name it. Det har varit svårt att se någon realism i politikernas salvelsefulla tal. I energifrågan har man fått kraftigt motstånd från de familjer och företag som drabbats av de negativa effekterna.
De har medverkat till att fullt fungerande kärnkraft avvecklas. De har kunnat ta skydd från socialdemokraterna.

På ett politikområde som livsmedelsproduktionen har MP varit medvetet diffusa för att inte förlora väljare. Deras insatser för växtbaserad kost har varit obetydliga. Att ta strid om etablerad ”svensk mat” är en smocka rakt i solarplexus på mammor och pappor. Då avstår MP hellre. Köttfärssås och köttbullar har sprängkraft…

Efter avhoppet från regeringen får de ta ett mer tydligt ansvar för sin politik där resultat kan visas i valet september 2022.

Polsk riksdag, fortsatta leken i Sveriges riksdag fr.o.m den 24 november 2021

Här är vi inte varit tillräckligt snabba i reaktionen på turerna i Sveriges riksdag. Bloggare med historia som fack har redan upptäckt likheterna med begreppet polsk riksdag.

Det är lärorikt att gå tillbaka till sejmen i Polen på 1100-talet och framåt. Här framgår att adelssläkterna – och det fanns väldigt många – hade genom sin representant absolut veto.

Så illa är det inte i Sveriges riksdag, men det finns många möjligheter för partierna och enskilda ledamöter att obstruera. Här är turerna invecklade och svåra att förstå. Men intrycket blir lätt att nästan vem som helst kan konstra, intrigera, mygla, ljuga och framhäva sig själv eller sitt parti.

Talmannen har i SR under torsdagen uttryckt sin uppfattning om utnämningen av statsminister, ett intermezzo som varade 7,5 timmar, hade kunnat undvikas om partierna i riksdagen hade varit öppna med sina förbehåll. Det kan inte missförstås att talmannen särskilt tänkte på MP:s agerande. Redan under onsdagen riktade många journalister kritiska frågor till MP som gick ut på att MP dolde sina förbehåll. Det är också möjligt att S har brustit genom att inte fråga MP i förväg om förbehåll. C kom sent med sitt beslut om budget. Eller var det rentav så att S anade vad som skulle hända? Alla aktörer kan idag ses som likadana kålsupare, men vissa är mer kålsupare än andra, för att travestera Orwell.

V har hittat sin nisch med garantipension

Utåt massorna har inte V förklarat att deras strid gäller garantipensionen, specifikt. Denna pension på ca 8.000 kr per månad går ”till dem som inte arbetat”, som det har hetat när massmedia rapporterat. S vill istället höja tjänstepensionen till alla dem som anses ha jobbat troget hela livet. Garantipensionen gäller i stor omfattning kulturarbetare och konstnärer. Många har satsat inte bara sin själ utan även sitt liv och hälsa.

Så valkampanjen har börjat redan före röstningen på onsdag om statsministerkandidat Magdalena Andersson och S-budget. Det återstår att se vad utfallet blir. Oavsett valet av statsminister och budget kan pensionsfrågan bli en riktig långkörare. S och V har tydliga målgrupper. Valfläskets tid är inte förbi. Det känns faktiskt riktigt hederligt mitt i allt som sker i brottslighetens och våldets Sverige.

Är GW en dumskalle själv?

Vid avtackningen av Stefan Löfven vid partikongressen (S) häromdagen fick en rad kändisar formulera sitt omdöme över avgående partiordförande (S). Det är inte mödan värt att söka sig tillbaka för att höra de olika bidragen. Ett som stod ut var från Leif G.W. Persson som bl.a yttrade ”han är ingen dumskalle” eller något i den stilen. Han såg oförskämt nöjd ut vid tillfället. Men inte mer än vanligt kanske. Han brukar gilla det mesta han själv säger i vällustiga, blöta munrörelser med prillan på glid. Tänk att ha en sån ställning som svenska folkets celebritet! Få andra kan få säga ordet dumskalle som omdöme på en person, även om det är menat som en kärleksförklaring. Tiderna har förändrats inte minst vad man får säga offentligt. Knappast någon skulle våga klanka på en folkkär person som GW, Gustavs son ni vet, alla ni som läst boken. Inte ens en forskare i Uppsala med identitetsfrågor som inrikting.

Men har man inget att förlora, vågar man. Jag tycker att det är dåligt att ta fram ett gammalt uttryck som dumskalle. Ordet kan av några uppfattas som nedvärderande och behöver inte spridas till dagens publik som gärna tar efter sina favoriter. Det finns ju så mycket annat man kan säga.

ETC

ETC med sin socialistika agenda tycks sedan länge satsat på blåbrun retorik. Trots uppsägning av mail matas jag regelbundet av ETC. De utlovar att Dagens ETC snart ska lansera sin stora valsatsning. De lockar också med en prenumeration och bok:

*Vi ger dig då även ”Blåbrunt Sverige – så påverkas du om högern vinner valet” av Mats Wingborg.

PR-veteranen Paul Ronge kommenterade i SVT partiledardebatten i söndags med att SD noga hade förberett sitt utspel med frågan: ”Vem är brun?”. Tydligen har även den rödgröna sidan med bland andra ETC i frontlinjen planerat utspel.

Med jämn styrkefördelning mellan höger och vänster kan det bli en intressant debatt, kanske riktigt underhållande. Särskilt seriös kan inte debatten bli eftersom man bara rör sig på ytan. De ideologiska rötterna ligger betydligt djupare än vad våra politiker och idékrämare klarar av.

Den som sa’re va’re

Partiledardebatten i SVT i söndags chockade deltagarna när Jimmie Åkesson SD ansatte Per Bolund MP med frågan ”Vem är brun?” Åkesson fick upprepa frågan till Bolund som försökte ta sig ur greppet genom att inte svara direkt på frågan. Istället försökte han ta fram ett annat invektiv, inte alls lika kontroversiellt: ”Högerpopulist”. Ingen av kontrahenterna visade tecken att vilja backa. Uttrycket ”blåbrun” har kommit för att stanna. Det har ju även ”rödgröna” gjort sedan länge. Användarna försvarar sin användning med att ordet ”blåbrun” kom in i Språkrådets nyordlista 2014. Nu är debatten igång i alla media.

Hur kommer denna duell att påverka fortsättningen för valrörelsen? Kommer högerpartierna att ta fram argument för att visa på vänsterpartiernas koppling till kommunismen och folkmord sedan mer än 100 år? Kommer vänsterpartierna att ta fram argument för att visa på ett av högerpartiernas koppling till nazismen och folkmord? En bra gissning är att fortsatta attacker kommer att utföras fram och tillbaka mellan MP, V å ena sidan, SD, KD å andra sidan. De andra partierna lämnas obefläckade trots lika allvarlig kolonial historia.

SVT:s tillkortakommanden har visats i att intervjua förment objektiva personer. Kan verkligen Tommy Möller, professor i statsvetenskap ses som objektiv? Han gjorde allt för att förminska bruket av ”blåbrunt”, synbarligen för att stödja regeringspartierna S och MP. Och han hade ingenting till övers för dem som ansåg sig förorättade. Han sa något i stil med att ”blåbrunt” var bara ett enstaka ord i en lång diskussion.

Kan man ge stöd åt ett parti SD endast i en viss fråga? Förbud mot vilda djur på cirkus

I det här fallet gäller det en motion som Markus Wiechel (SD) är avsändare till. Läs hans motivering.

Vilka moraliska betänkligheter kan en icke-sympatisör till SD ha i detta fal? Är det bättre att stödja någon annan organisation i samma fråga? Är det bättre att avstå, kanske att avvakta. Eller kan det var bra att stödja mer än en, kanske alla organisationer med liknande mål.

Du avgör själv om du vill begränsa stödet till den motivering som här framställs. Du kan skicka ett mail till motionären med ditt stöd och eventuella förbehåll. Förhoppningsvis kommer ditt förbehåll att respekteras, men du kanske inte kan känna dig helt säker. Ändrar det ditt beslut om stöd? Vad är bäst för vilda djur?

Finns det risk för att ett parti i värvning av sympatisörer använder falska bevekelsegrunder? Är några partier mer trovärdiga än andra?

Undersökningsföretaget Sentio, en pusselbit inför valet 2022

Nyligen har resultaten redovisats av en opinionsundersökning från Sentio A/S, Trondheim med dotterbolag Sentio AB, Östersund. Informationen om företagets metod för opinionsundersökningar saknas på hemsidan. Deras undersökningar om väljarsympatier har på kort tid väckt uppseende. Det har visats och kommenterats bl.a i TV4 och på Tommy Hanssons blogg. Diskussionen har delvis handlat om ”dopade siffror”. Surt sa räven om rönnbären…

I stapeldiagrammets form kan vi sedan länge se en obönhörlig nedgång för Socialdemokraterna och en uthållig uppgång för Sverigedemokraterna. Så för den som är intresserad är det hög tid att börja lägga pussel och se samband mellan politiska händelser och socialdemokraternas väg ut från Makten. Hur ska Baylans besked tolkas om att sluta i november? Och vad var orsakerna egentligen till Löfvens tidigare besked att avgå? Och hur ska lanseringen av Magdalena Andersson tolkas? Hoppas S på underverk? Är hennes kandidatur en testballong?

En intressant delfråga i grävande journalistik är hur nykomlingen Sentio kommer att uppfattas? Kommer de att misstänkas för ”dopade siffror” för SD? Dock bör man komma ihåg att det är en vetenskaplig utmaning att visa om goda siffror driver på uppgången ELLER verkar förslöande på partiapparaten med risk för att ta ut segern i förskott.

Val av partiordförande S

Reaktionerna till Stefan Löfvéns förestående avgång och kommentarerna till val av efterträdare är besynnerliga. Media, statsvetare, självutnämnda experter och allmänhet var snabba att uttala att det nu är dags för en kvinna. Och inte beskriven efter egenskaper utan utpekad individ, nämligen Magdalena Andersson, nuvarande finansministern. Motiveringarna har främst varit att hon uppfyller kravet att vara kvinna lämplig för uppgiften. Det återstår att se hur diskussionen landar. Som det heter nuförtiden.

Denna valprocess är lika förvånande som alltid i ett visst avseende. Ingen tycks reflektera över att valet också gäller ett nätverk som finns eller kommer att uppstå. Andersson är gift med en professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Vilken inverkan har det redan idag och vad kan det tänkas betyda i fortsättningen? Det känns naturligtvis påträngande att ställa den typen av frågor, men det hindrar inte att det kan vara relevant. Det vore bra – kanske – om kandidaten till landets högsta ämbete själv kunde sprida lite ljus om sin egen person och andra närstående som finns i hennes närhet. Hon har inte varit särskilt öppen om sina studiemeriter. Där har hon talat om att vara ”ekonomiutbildad” i en radiointervju. Hon berättade då inte om sin examen som civilekonom och sin avbrutna forskarutbildning vid elitskolan framför andra, Handelshögskolan i Stockholm.

I andra länder har man spekulerat om presidentens andra hälft i äktenskapet. President Ronald Reagan fick utstå kritik och frågor om makan Nancy och hennes inflytande med hjälp av astrologi. President Bill Clinton fick balansera den starka utstrålning och maktambition som makan Hillary hade. Dessa modifikationer av en presidents makt blev vedertagna med tiden. I Sverige har media varit återhållsamma med analyser av statsministern i perspektivet av ett äktenskap. Sådant brukar komma i efterhand. Så långt kan spekulationer upplevas som någorlunda gripbara. Svårare blir det att syna ett nätverk, nuvarande och blivande kring en statsminister.

De andra kandidaterna har radats upp mer för syns skull, kan man tycka. För att lindra intrycket av Sverige som realiter enpartistat. S-partiet kan spotta fram kandidater som fond till ett val kan vara givet på förhand. Eller har avgående statsminister försäkrat sig om Magdalena Anderssons kandidatur. Och har hon kollat med maken om han kan vara beredd att åta sig representativa uppgifter och göra avkall på tid för spännande forskning vid Handels? Det är inte självklart när värderingar om livsval har förändrats som i vår tid.