Undersökningsföretaget Sentio, en pusselbit inför valet 2022

Nyligen har resultaten redovisats av en opinionsundersökning från Sentio A/S, Trondheim med dotterbolag Sentio AB, Östersund. Informationen om företagets metod för opinionsundersökningar saknas på hemsidan. Deras undersökningar om väljarsympatier har på kort tid väckt uppseende. Det har visats och kommenterats bl.a i TV4 och på Tommy Hanssons blogg. Diskussionen har delvis handlat om ”dopade siffror”. Surt sa räven om rönnbären…

I stapeldiagrammets form kan vi sedan länge se en obönhörlig nedgång för Socialdemokraterna och en uthållig uppgång för Sverigedemokraterna. Så för den som är intresserad är det hög tid att börja lägga pussel och se samband mellan politiska händelser och socialdemokraternas väg ut från Makten. Hur ska Baylans besked tolkas om att sluta i november? Och vad var orsakerna egentligen till Löfvens tidigare besked att avgå? Och hur ska lanseringen av Magdalena Andersson tolkas? Hoppas S på underverk? Är hennes kandidatur en testballong?

En intressant delfråga i grävande journalistik är hur nykomlingen Sentio kommer att uppfattas? Kommer de att misstänkas för ”dopade siffror” för SD? Dock bör man komma ihåg att det är en vetenskaplig utmaning att visa om goda siffror driver på uppgången ELLER verkar förslöande på partiapparaten med risk för att ta ut segern i förskott.

Val av partiordförande S

Reaktionerna till Stefan Löfvéns förestående avgång och kommentarerna till val av efterträdare är besynnerliga. Media, statsvetare, självutnämnda experter och allmänhet var snabba att uttala att det nu är dags för en kvinna. Och inte beskriven efter egenskaper utan utpekad individ, nämligen Magdalena Andersson, nuvarande finansministern. Motiveringarna har främst varit att hon uppfyller kravet att vara kvinna lämplig för uppgiften. Det återstår att se hur diskussionen landar. Som det heter nuförtiden.

Denna valprocess är lika förvånande som alltid i ett visst avseende. Ingen tycks reflektera över att valet också gäller ett nätverk som finns eller kommer att uppstå. Andersson är gift med en professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Vilken inverkan har det redan idag och vad kan det tänkas betyda i fortsättningen? Det känns naturligtvis påträngande att ställa den typen av frågor, men det hindrar inte att det kan vara relevant. Det vore bra – kanske – om kandidaten till landets högsta ämbete själv kunde sprida lite ljus om sin egen person och andra närstående som finns i hennes närhet. Hon har inte varit särskilt öppen om sina studiemeriter. Där har hon talat om att vara ”ekonomiutbildad” i en radiointervju. Hon berättade då inte om sin examen som civilekonom och sin avbrutna forskarutbildning vid elitskolan framför andra, Handelshögskolan i Stockholm.

I andra länder har man spekulerat om presidentens andra hälft i äktenskapet. President Ronald Reagan fick utstå kritik och frågor om makan Nancy och hennes inflytande med hjälp av astrologi. President Bill Clinton fick balansera den starka utstrålning och maktambition som makan Hillary hade. Dessa modifikationer av en presidents makt blev vedertagna med tiden. I Sverige har media varit återhållsamma med analyser av statsministern i perspektivet av ett äktenskap. Sådant brukar komma i efterhand. Så långt kan spekulationer upplevas som någorlunda gripbara. Svårare blir det att syna ett nätverk, nuvarande och blivande kring en statsminister.

De andra kandidaterna har radats upp mer för syns skull, kan man tycka. För att lindra intrycket av Sverige som realiter enpartistat. S-partiet kan spotta fram kandidater som fond till ett val kan vara givet på förhand. Eller har avgående statsminister försäkrat sig om Magdalena Anderssons kandidatur. Och har hon kollat med maken om han kan vara beredd att åta sig representativa uppgifter och göra avkall på tid för spännande forskning vid Handels? Det är inte självklart när värderingar om livsval har förändrats som i vår tid.

Partiledarrollen i S

Socialdemokraternas kommande val av partiledare ser ut att bli en anpassning till strömningar som mycket länge funnits på det politiska fältet. Att S kommer att utse en kvinna tycks vara förutsägbart strax efter Stefan Lövens besked om att han kommer att avgå hösten 2021. För ett parti som varit statsbärande och som hoppas kunna återta den rollen är det viktigt att vara mainstream. Samtidigt finns en strävan att ge föreställningen om att nya reformer ska kunna genomföras för folkflertalet, för att nu knyta an till arbetarrörelsens tidiga historia.

Hur detta ska kunna genomföras är tillsvidare en gåta. Visserligen rör vi oss med föreställningar när det gäller politiska löften, men dessa måste ändå bära sannolikhetens prägel. Idag får vi nog konstatera att där är det helt blankt beträffande trovärdiga löften från S. De andra partierna kommer inte att vara passiva utan kommer i ett interregnum försöka göra utspel redan nu och fram till valet 2022.

Med andra ord så lever S farligt inför valet 2022. Det kommer inte att räcka med att utse en partiledare som är kvinna.

Regeringens Norrbotniabana eller Moderaternas landsbygdspaket

Planerna för Norrbotniabanan verkar vara tomma löften trots påståendet om att den ska byggas: Läs vår kommentar i Norran:

Infrastrukturministern vid presentation den 28 juli, digital pressträff om Norrbotniabanan, gjorde så många upprepningar om ”bygg Norrbotniabanan hela vägen”, att tvivel uppstod. Ministern tycks innerst inne inte tro på budskapet. Då behöver man inte tugga om samma sak så många gånger. Desperation inför kommande nederlag för den tynande S-makten är vad det är! Frågan kommer att bli ett sänke under många år framöver, även för regional och kommunal S-makt i norr.

Läs hela debattartikeln av två riksdagsledamöter från Moderaterna.

Sveriges Radio med Ring P1

Att lyssna kan många gånger vare en plåga på grund av programledare utan empati och allmänbildning. För närvarande har man en bra programledning som gör bra urval av lyssnarfrågor, från ohemula avgifter på inköp av tågbiljetter till momsfusk i stor skala. Men att anpassa tonläget efter frågans karaktär och till samtalspersonen, det tycks vara jättesvårt. Det är ju ett problem i många media när det är samma neutrala tonläge oavsett vad som ska förmedlas. Dock är det mödan värt att lyssna på Ring P1 den 28 juli 2021 för att lära känna folkets röst. Där finns en godbit som gäller Norrbotniabanan.

Lyssna på Lars Höglund 14 minuter in på programmet! Han kritiserar politiska monument som inte har företagsekonomisk eller samhällsekonomisk bärkraft. Norrbotniabanan är ett sådant monumentbygge där politiker ägnar sig åt falsarier, menar Lars. Han jämför med Botniabanan som är ett skrämmande exempel på felinvesteringar bl.a i resecentra som står stängda och perronger som är orimligt långa. Båda exempel kan lätt förstås för vanligt folk, ändå är det nålpengar i något som kan visa sig bli en stor felsatsning.

En ny etapp av politiskt spel inleddes med Tomas Eneroth, infrastrukturminister med Regeringens presentation den 27 juli på YouTube.

Pragmatism eller rödgrön röra?

Valet av statsminister har gjorts idag som medför att Stefan Löven tillåts ta nya tag utan att veta hur det blir med budgeten. Varför råskälla på varandra i riksdagen? När argumenten tryter kommer tillvitelser fram. En sådan är ”rödgrön röra”. KD:s Ebba Busch råskällde med rödgrön röra som tillvitelse från talarstolen innan omröstningen. Men borde inte tillvitelsen också gälla för för oppositionen? Men med andra färger. Flytande färger i varandra – ljusblå/mörkblå. Partierna i den borgerliga oppositionen har kompromissat för att utgöra ett alternativ vid omröstningen om valet av regering. Röran blir inte mindre rörig genom att dra till med parollen ”ansvar för Sverige” när man talar om sig själv och sitt eget parti, en floskel som ofta tas till med darr på rösten.

Det kan inte vara förkastligt att söka pragmatiska lösningar, dvs. söka genomförbara lösningar:

”Någon som hellre ser till att få saker gjorda än att bry sig om t.ex prestige eller oskrivna regler. En klassisk beskrivning av en pragmatisk person är någon som när kartan visar en sak och verkligheten visar en annan, alltid anpassar sig till de verkliga förhållanden som råder och agerar därefter.”

Det skulle vara en lisa för oss med rösträtt att begreppet och uttrycket pragmatism används. Uttrycket rödgrön röra är alltför belastat och söndertjatat. Och det kunde också vara till fördel om talarna i riksdagen förklarar valet av uttryck. Carl Bildts bevingade ord ”rödgrön röra” har gjort sitt för länge sedan.

Vitalisering av politiken med hjälp av kris

Det som händer i politiken kallas ofta för kris. Ordet kris tillhör listan av överanvända ord. Det finns många ord som överanvänds, t.ex kränkning. I skolans värld är ordet kränkning många gånger ett vapen för elever som på oklara grunder reagerar mot lärare och skolledning. Istället för många små lokala kriser i skolan behöver också skolan erkännas som ett krisområde. Då motsvarar ordet kris allvaret för skolans framtid. Då ökar hoppet om radikala förbättringar.

Den så kallade regeringskrisen antas av de flesta användarna av ordet vara något skadligt. Det är svårt att argumentera emot ett påstående om kris. Att peka på möjliga fördelar med regeringskrisen är sällsynt men fullt möjligt och välmotiverat. Att V tagit strid med motiveringen om stopp för marknadshyra är något som visat sig ha brett intresse. Den möjliga stridsåtgärden var misstroendevotum som sammanföll med intresset hos flera partier för sina respektive profilfrågor inför kommande val 2022. Den så kallade krisen kan ses som bygget av nya politiska plattformar för Sveriges framtid. Det återstår att se hur det kommer att lyckas både på politisk nivå och – ännu viktigare – på medborgarnas nivå. Det är hemskt hur lågt anseendet för politikerklasen sjunkit. Om den så kallade regeringskrisen kan öka intresset för politik och politiker, då får kris ett nytt innehåll som kan bejakas av medborgarna..

Statsvetare vid högskolan, sköt jobbet istället!

Så här skriver Aftonbladet idag fredagen den 18 juni:

Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola, tror att regeringen kommer att hitta en lösning som innebär att Centerpartiet och Liberalerna backar från förslaget om fri hyressättning i nyproduktion.

– Den här situationen innebär ett dilemma för flera partier. Mitt grundtips är man löser det och att Annie Lööf får bita i det sura äpplet, samtidigt som hon kommer att visa sig ädel och statsbärande, säger hon.

Har Marja Lemne uppdrag för S som hon redovisat för sin arbetsgivare Södertörns Högskola? Kanske inte. Om så är fallet vore det oacceptabelt ur etisk synpunkt. Nu har Marja Lemne använt sin arbetstid och position för diskussion om storpolitik via media som kan orsaka samhällskostnader som inte skulle uppkomma om demokratins spelregler respekterades.

Efterkrigstidens största politiska fråga – kärnkraft – på väg att växa för 2000-talet

Bill Gates gör inte bara bra saker men allt han gör är utomordentligt intressant som del av en diskussion. Det senaste är planen på att bygga en natriumreaktor i Wyoming i samarbete med Warren Buffet.

Även i Sverige måste vi aktivera debatten om teknik och säkerhet för kärnkraft. Vi behöver bli pragmatiska på så sätt att vi inte alltid värderar en teknik som tänks utesluta andra tekniker. Det är nödvändigt att använda flera olika tekniker. De har alla både för- och nackdelar. Det förstår många, både proffs och lekmän. Här finns ett stort kunskapskapital som redan är och kommer att förbli till stor nytta. Vi behöver således inte börja om från noll.