NGO:s – Non Governmental Organisations som t.ex. Greenpeace, Amnesty, Attac har utvecklats till starka internationella elitorganisationer med kapital och makt. Finansieringen sker genom direkta bidrag från allmänheten, donationer från privatpersoner, vinstdrivande försäljning av promotionprodukter och förlagsprodukter, donationer från stora företag och vinstdelning från spel- och lotteriföretag som samverkar.
Detta maskineri för att generera kapital är inget tillfälligt och slumpmässigt, utan aktiviteter som är planerade och genomförda av en ny yrkeskader, experter inom s.k. fundraising. Här intresserar vi oss för både NGO:s och välgörenhetsorganisationer.
Det handlar om prestationer och motprestationer där pengar är verktyget. Ett företag om lider av bad-will kan här satsa pengar med avsikten att skapa affärsmöjligheter och good-will för sitt företag, produkter, tjänster, anställda etc. Företag som lägger ut sin produktion i låglöneländer med usla arbetsförhållanden kan finna det ekonomiskt fördelaktigt att skänka pengar till s.k. välgörenhet i stället för att påverka de verkliga problemen i arbetsmiljön.
Företag med dålig image i största allmänhet kan väcka uppmärksamhet genom att skänka pengar till en organisation som arbetar för miljön, i hopp om att den goda gärningen även ska spilla över på företaget – utan att man genomför konkreta åtgärder i det egna företaget. Inte så sällan genomskådas detta av media och allmänhet.
Så rådet är att alltid ställa frågan: Varför skänker ett företag pengar? Har man redovisat till vad pengarna ska användas? Skänker företaget pengar efter förmåga hos givaren och behov hos mottagaren? Finns en dold agenda?
Det här är naturligtvis svårbedömda frågor. En sund skepsis kan vara till hjälp. Om föremålet för granskningen klarar provet, kan det mycket väl vara förtjänt av stöd. Alltför ofta möter vi motsatsen, företag som betalar stora pengar för att sola sig i strålglansen av Greenpeace eller Amnesty, när de själva sysslar med mutor och miljöförstöring.
Historien är full av bedragare som försökt beveka gudarna med gåvor. Så håll utkik efter goda företag och givare med goda avsikter! Också de finns!
I en nyutkommen bok "Die Moral-Industrie. Greenpeace, Amnesty, Attac… Wie NGOs unsere Politik machen" av Niko Colmer ställs nya frågor mot bakgrund av att NGO:s har vuxit sig starka både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt genom aktiv medverkan som står bortom demokratisk insyn och kontroll.
Vilka mål har NGO:s? Vilken roll spelar finansiärer i USA? Vi kommer att recensera boken här på denna plats så snart som möjligt.
"Chefen Undercover" är en kommersiell programidé från USA som kan liknas med produktplacering.
Som springschas, springpoke i butiker på somrarna på 1950-talet kan jag drömma mig tillbaka. När jag cyklade ut med blommor från Löfgrens blommor i Thornbergska huset, visste jag inte att huset skulle få en sådan symbolisk kraft. Speditionsfirman Henriksson fanns då på kajen, där nu det vidriga skrytbygget ska byggas. När jag cyklade på Tegsbron mellan färghandeln på Tegsborg vid brofästet och livsmedelsaffären Varuförmedlingen på Storgatan visste jag inte att utsikten från bron skulle förvandlas. Från trästaden Umeå vid älven till ett Umeå med skahajlajn därför att kommunpolitiker och byggmästare kunde få härja fritt. 
Norran har de senaste dagarna varit fylld med material om fastighetsaffärer där kommunala höjdare varit inblandade.
