Funkar pandemilagen från den 10 januari 2021?

Snart ska Sveriges riksdag ta ställning till förlängning av pandemilagen. Handen på hjärtat, har du själv läst lagtexten? Den finns i både lättläst version och ordinarie version.

Om du inte har läst texten tidigare, har du ändå haft åsikter om restriktionerna? Kanske starka åsikter? Dessa impertinenta frågor visar på något av svårigheterna för lagstiftaren, Sveriges Riksdag. Är vi ett folk som inte bryr sig att läsa om myndigheternas rekommendationer och tvingande regler men ändå berett att uttala en bestämd åsikt?

En basal princip för utfärdandet av lagar och regler är att inte instifta sådant som inte är möjligt att kontrollera efterlevnaden för. Vi kan alla, mer eller mindre, vittna om att det har varit si och så med efterlevnaden, samtidigt som Folkhälsomyndigheten och Regeringen försökt göra gällande att efterlevnaden varit god. Håll avståndet, tvätta händerna har varit deras mantra. Aktivister har öppet i demonstrationer tagit avstånd mot restriktioner medan Polisen ingripit mest för syns skull och arresterat regelbrytare på ett till synes godtyckligt sett, androm till varnagel. Bilden av pandemin är mycket splittrad, som genom ett pistolskott i väggspegeln med guldram som krackelerat i ett oregelbundet mönster. Jag som skriver detta kan för egen del vittna om att jag varje dag under 14 månader sett regelbrott på mina promenader och besök på allmänna platser.

Frågor som jag aldrig hört någon företrädare för myndigheterna ställa är: Hur ser verkligheten ut på gator och torg? Hur är det med kramar och kindpussar? Hur är det med efterlevnaden av reglerna? Vad är bäst: bekymmersfri rapportering eller fortsatt stränga krav att följa rekommendationerna? En annan fråga är: Bör riksdagen nu till hösten förlänga pandemilagen eller införa rörliga rekommendationer som förs ut genom publik media?

Snett om Pisa-fusket

I dagens Godmorgon världen medverkade en panel bestående av Göran Greider från Dalademokraten, Maria Ludvigsson från Svenska Dagbladet och Martin Klepke från veckotidningen Arbetet. Den första frågan som togs upp var huruvida Pisa-undersökningen i Sverige om elevresultat i skolan hade bedrivits med avsiktligt fusk. Icke oväntat tog vänstersidans två företrädare både regering och Skolverket i försvar, medan högersidan höll fast vid att skolministern och generaldirektören gjort sig skyldiga till fusk genom att inte ingripa när en stor del svaga elever uteslöts för att få ett fördelaktigt resultat för den grupp som då fanns kvar i urvalet av elever.

Genom att välja två debattörer från vänstersidan och en debattör från högersidan kunde resultatet förutses. Detta arbetssätt i Sveriges radio är att undergräva objektivitet och representativitet – en form för fusk, manipulering och bedrägeri gentemot lyssnarna och medborgarna. En moderat politiker i Stockholm har formulerat problemet så här: Alla elever är lika viktiga.

När får vi veta sanningen om Sverige/Kina?

Sveriges utbyte med Kina är så stort och känsligt att rätt och etik sätts på undantag. Intervjun med Kinas ambassadör visade att Kina kan avvisa kritik med absurda argument. Visst gjorde Anders Holmberg, SVT en bra insats, men han lyckades inte spräcka den bisarra och förljugna fasaden. Vem hade kunnat göra det? Möjligen någon storhet från förr, kanske framlidne David Frost (1939-2013) som bland annat intervjuade Rickard Nixon under 12 dagar år 1977. Frost hade ett fräckt och personligt skratt som skulle överträffa flatskrattet hos Kinas ambassadör. Rättare sagt så hade ambassadören inte vågat skratta.

Men Frost hade aldrig sänkt sig så lågt. Frost hade bara godtagit att få intervjua Kinas president Xi Jinping. Och då hade det varit Frost som fnittrade.

Läs Expressen-artikel.

Men bort med dylika önskedrömmar, bort det. Istället kan man som svensk medborgare fundera på om vi får sanningsenliga förutsättningar i media. Varför är regering och diplomati så återhållen? Vet centralt placerade personer viktiga saker som vi inte har den blekaste aning om? Har Kina ett batteri hållhakar, inte bara i handelsutbytet utan även av andra slag? Har EU ett batteri åtgärder som är hemliga? Att bara ställa fram Carl Bildt och Lars Adaktusson i SVT för att konversera om Sveriges position visavi Kina lite lugnt och försynt, det är utan udd. När får vi veta sanningen?

Att skilja på verk och person

Debatten har varit riklig den senaste tiden när det gäller frågan om att skilja på verk och person. Den fick ny fart när media vände ut och in på en rapartist Yasin som visade sig vara misstänkt för grova brott. Den förhärskande synen tyckte vara att man skall skilja på verk och person. Det har framförts om nobelpristagaren Peter Handke, om Yasin, om Woody Allen och många andra. Valet av föremål har varit betingat av dessa personers utsatthet och granskning. Idag har framlidne Michel Foucault kommit i blixtbelysning efter påståenden av en amerikansk författare, Guy Sorman.

SvD skriver: Pedofil, rasist, kolonialist, fransk imperialist. Michel Foucault, en av 1900-talets största tänkare, anklagas för att ha våldtagit barn i Tunisien på 60-talet. Samtidigt rasar debatten om sexuella övergrepp på barn inom fransk intelligentia vidare. När den fransk-amerikanske författaren, filosofen och ekonomiprofessorn Guy Sorman i början av mars i år intervjuades om sin senaste bok, ”Mon dictionnaire du Bullshit” (Min ordlista över skitsnack), gjorde han ett litet utlägg om litteraturens ”skithögar”.

Om Foucault sägs: Det Foucault gjorde med små barn i Tunisien, och som jag såg och anklagar mig själv för att jag inte anmälde den gången; det är inte så att det får mig att förkasta Foucaults verk, men jag läser dem på ett annat sätt, sa Guy Sorman i programmet ”C ce soir” i kanalen France 5.

Den självbekännelsen av Guy Sorman är intressant därför att han vågar opponera mot kulturkritiker som uppvisat en principfasthet som saknar trovärdighet och respekt. Antingen att skilja på, eller att inte skilja på verk och person är inte möjliga alternativ om man hävdar att människan är ofullkomlig. Så är det med ”economic man” och andra tillämpningar av tanken på rationalitet. En skribent i UNT ansåg: Viljan att skilja på verk och person grundar sig på en oförståelse för hur människan fungerar.

Ändå är det förmodligen så att de som hyllar Foucault kommer att fortsätta vara hängivna. Men kanske med en bitter eftersmak i fortsättningen. Foucault har skapat verktyg till fördjupning och klarsyn om diskursernas teori oavsett om han kan betraktas som ”skithög”. Dock, det går inte att förhindra flash-backs om hans avskyvärda handlingar. Sant eller falskt.

Hans rika produktion framgår hos Libris. Där finns 1.728 verk av eller om  Michel Foucault. Nytillskottet ”Mon dictionnaire du Bullshit” av Guy Sorman ej inräknad!

Sabunis genomtänkta chansning

Liberalerna har idag med 2/3 majoritet beslutat om att öppna för samtal med alla riksdagens partier. Frågan för den närmaste framtiden är om partiet klarar fyra-procent-spärren vid nästa val. Beslutet idag innebär en spark i ändalyktet på partiledarna för S, C, Mp och V som högljutt förklarat att de inte litar på M, L och KD när det gäller att hålla stånd mot SD.

Vem tycker inte om en underdog som Sabuni? Nyamko Sabuni gjorde en väl genomtänkt chansning. Luften känns plötsligt renare. Hoppas att det räcker ett tag.

FHM och Big Pharma gör kalkyler på mänskligt liv

Idag har AstraZeneca och FHM avslöjats i SR Studio 1 om något som inte är en nyhet för alla tänkande individer. På frågan om vad som ska ske med volymen på 30 miljoner doser som hittats i Italien, kunde inte Big Pharma svara. ”När kan du svara?”, frågade reportern. ”Nej, jag vet inte, jag kan inte svara”, framhärdade representanten för Astra Zeneca. Ett trovärdigt svar hade varit: ”Jag vet inte men jag kan försöka kolla och återkomma.

Att nu förorda vaccin från AstraZeneca för personer över 65 år tycks inte vara annat än en kalkyl, där äldre värderas lägre än personer under 65 år. I sak är det logiskt i en strikt begränsad nyttokalkyl. Det moraliska felet är att kalkylens konstruktion inte redovisas.

Det verkar som att FHM och Big Pharma inte grundar beslutet på medicinska överväganden, utan på en optimeringsmodell som utgår från befintliga resurser av vaccin och personal, med skilda värden på äldre och yngre. Förmodligen också andra faktorer, men det håller de tyst om.

Ring tillbaka när du lugnat ner dej, sa Klarna.

Jag hade en reklamation idag gällande faktura på Expressen premium. Efter lång väntan i telefonkö till Klarna med e-legitimation fick jag tala med en handläggare. Jag förklarade att jag sagt upp prenumerationen för cirka fyra veckor sedan. Jag krävde att Klarna skulle avskriva fordran. Nej, det går inte eftersom Expressen fakturerat. Jag upprepade flera gånger att jag sagt upp prenumerationen för länge sedan. Då frågade Klarna om jag ville pausa betalningen. Nej, svarade jag. Vill du göra en delbetalning, frågade Klarna. Nej, inte det heller, svarade jag. Kan det blivit ett fel hos Klarna, frågade jag. Klarna ville inte förstå frågan, inte ens efter upprepning. Jag blev mer och mer förbannad och gav luft åt min avsky för Klarna.

Då sa Klarna: ”Nu lägger jag på och du får ringa tillbaka när du lugnat ner dej”.

Trots den kraftiga pulshöjningen orkade jag ringa Expressens kundservice. Telefonkö ett långt tag. Därefter en automatröst: ”Det finns för närvarande ett samtal före dig”. Så höll det på cirka fem minuter. När jag lagt på ringde en vänlig person från Expressen kundservice som visade sig vara mycket förstående. Hen kunde bekräfta att jag gjort uppsägningen den 20 februari men att ”dragning” redan hade gjorts för kommande period. Jag ställde mig helt oförstående. Troligen hade hen instruktioner att vara förstående och hjälpsam. Hen instruerade mig att betala Klarnas faktura på 169 kr och att jag skulle få återbetalning från Expressen för två perioder, 138 kr.

Så kan det se ut med betalningar från en konsument på en betalmarknad som domineras av Klarna. Klarnas affärsidé påstås medföra förenklingar. Det är en lögn som många har avslöjat.

Officiell lägesrapport för vaccinet

SR 1 intervjuade idag regeringens vaccinsamordnare Richard Bergström om leveransläget för vacciner av flera fabrikat.

Det var verkligen hög tid för mer detaljer som visar komplexiteten i logistikkedjan för nya produkter i mycket stora volymer. Ett stort ansvar vilar på vaccinsamordnaren för Sverige, alltför stort eftersom det torde vara mycket slitsamt att leva med komplexitet och osäkerhet under lång tid. Det är därför regeringens ansvar att ge eller förbereda support till denna nyckelfunktion om benen viker sig för vaccinsamordnaren. En tidsfråga. Om samordningen fallerar tror kanske regeringen och FHM:s alla experter att de kan komma att två sina händer om och när det går från stor oreda till totalt kaos. Jag tvår mina händer!” ropade kejsaren. ”Jag befallde inte att detta skulle ske!

Pandemi som logistikproblem

Senaste besked om vaccin är att det ska komma under andra halvan mars för fas 2. Det är för mig en gåta hur alla som framträtt lyckats undanhålla relevant information. Hela tiden har jag själv tänkt i termer av logistik, hur en lång och ny kedja ska bli funktionell. Experterna och sjukvårdens representanter har likt trollkarlar fintat publiken, lite som tricket: Under vilken kopp av tre koppar ligger ärtan?

Svårt att finna en liknelse som är träffande. Mer logiskt att se vaccinering som ett krävande logistikproblem. Och då kan jag påstå att trots alla som framträtt, så har ingen varit logistikexpert för produktion och distribution av mycket stora volymer av helt nya produkter från ett flertal tillverkare till en marknad där vinsten ska optimeras för Big Pharma.

Grönt stål, farliga jämförelser

Grundarna till H2 Green Steel använder drastiska jämförelser för att förklara sin affärsidé.

–Vi är ett Tesla för stålindustrin, sa Carl-Erik Lagercrantz som är vd för investmentbolaget Vargas och styrelseordförande för både batteritillverkaren Northvolt och nya H2 Green Steel (SvD 23 februari 2021). Kommunpolitikerna vill inte vara sämre i sitt bildspråk:

–Det här är det största som hänt Boden sedan bygget av Bodens fästning, sa Claes Nordmark (S) kommunstyrelsens ordförande i Boden (SvD 23 februari 2012).

En mer utförlig berättelse gavs i ett pressmeddelande som Avanza publicerat, förmodligen som en tidig åtgärd för att locka till kommande aktieköp.

Diskussionen som visar på enorma förväntningar är logisk med hänsyn tagen till projektets fundament. En satsning på en ny teknologi för ståltillverkning kan inte vara liten. Think Big. Man har talat väldigt lite om marknadsföring. Som en schablon har uppgivits att grönt stål kommer att bli 20 procent dyrare. Det låter inte så farligt, i alla fall inte i jämförelse med konsumentvaror. Här handlar det om en insatsvara i industriell produktion av industrivaror, konsumentkapitalvaror och konsumentvaror. En kostnadsökning i första tillverkningsledet kan se blygsam ut. Med påslag i efterföljande led kan en krona växa till flera kronor, dvs. flera hundra procent. Köparen måste kunna räkna hem merkostnaden, om marknaden är fri. Slutkonsumenten vill kunna uppleva ett mervärde för ett högre pris.

Vi kan utgå från att politiker i allmänhet har mycket vaga begrepp om marknaden och låter sig lätt övertygas av dynamiska investerare. Vi får se om diskussionen kommer att omfatta hela kedjan mellan ax och limpa.