Kulturstudion i SVT2 och solidaritet

I lördagskväll hade Kulturstudion besök av en dirigent och pianist i karriären. De bidrog med synpunkter på två superstjärnor, pianister som var ofattbart skickliga och framgångsrika. Programledaren ställde också frågor om arbetssituationen i skuggan av Corona. Som väntat kom gästerna att berätta om artistkollegor som stod i valet och kvalet om att avluta sin karriär. Då nämndes även andra yrkesgrupper som drabbats, scenarbetare, tekniker och personal av många slag. De har nu börjat uppleva att inkomsterna inte räcker till, inte ens för det dagliga uppehället, hyra, mat etc. Kulturvärlden har en hierarki där många på olika nivåer tvingas sluta för att inte komma tillbaka, från högsta stjärnstatus till påklädare och sminköser.

Kulturstudion bör under Corona lägga mycket större vikt och tid på den utsatthet som artister och personal drabbas av. Rapportering och diskussion bör ske om inte varje dag så åtminstone varje lördag i Kulturstudion. Det känns bara tomt och meningslöst att njuta av inslagen när tanken kommer smygande om de problem som Kulturen drabbas av, samtidigt som politikerna tappat greppet och förståelse av solidaritet.

Jämför gängkriminaliet med corona för daglig rapportering i TV

Sedan mer än ett halvår har medborgarna fått dagliga rapporter om corona. Ett stort ansvar har vilat på Folkhälsomyndigheten ofta förtstärkt med andra epidemiologer och forskare. Detta ständigt pågående arbete och rapportering under coronapandemin har vi vant oss vid. Ett stort behov av information har etablerats för allmänhet, sjukvården och äldrevården i hela landet.

Ett liknande ständigt pågående arbete med rapportering i media, främst TV skulle kunna införas för att kraftigt höja handlingskraft och beredskap mot kriminalitet. Genom att bara rapportera samma dag som illdåden har inträffat invaggas medborgarna i tron att därefter, kanske under några dagar är det lugnt igen. Så är det inte ute. De kriminella är aktiva hela tiden, även om media inte rapporterar. När klanledare eller gängledare själva blir mördade, då uppstår ett vakuum som andra krigar om för att fylla ut. Det har SVT lärt oss idag.

Tänk dig att rapportering sker varje dag i TV! Det kommer inte att vara nyhetstorka en enda dag. De gängkriminella kommer att vara aktiva, varje dag dygnet runt. Rapporteringen kommer att öka beredskapen och vaksamheten. En viktig sak blir hur Polisen kan upplysa hur medborgare ska kunna anmäla misstänkta individer och brott, anonymt om så önskas. Däremot är inte frågan löst om hur medborgarna ska kunna vittna anonymt i domstol. Det kanske kommer. Den frågan blir intressant att ventilera i de dagliga rapporterna i TV och andra media. TV är det viktigaste mediet. Det skapar samhörighetskänsla mot gängkriminaliteten. Sociala media måste också användas för att nå ut till de yngre och till alla som befinner sig på jobbet vid sändning av programmet. Efter några dagar har alla lärt sig att rapportering finns varje dag i TV.

Är vegobullar bättre aggregationsform än vegoburgare?

Mycket av kampen om vegomarknaden har att göra med val av form på produkten.

Ikea satsar på formen bulle. Det är en naturlig fortsättning på Swedish meatballs gjord på kött. Vegobullen, eller veggobullen kan behandlas för att få en stekyta på en stor del av bullen. Den låter sig också serveras med andra komponenter som t.ex gröna ärter och lök eller rotsak för näringsinnehåll och synintryck av skurna grönsaker som bryter av mot det uniforma runda som ärter och bullarna ger. Komponenterna ger också en färgvariation som tilltalar ögat och de sensoriska mekanismerna.

Beyond meat satsar på platta runda vegoburgare, som är effektivt i början av konsumentens tillägnelse, tycks tillverkaren tro. Då kan man bygga burgare på bild och i verkligheten i flera lager med bröd och tillbehör och avbilda produkten i genomskärning med en färsliknande snittyta som ska få oss att drägla.

Valet av form är ett strategiskt beslut som kommer att ge utslag den närmaste framtiden. Men då kan väl en producent välja båda aggregationsformerna, säger vän av ordning. Njäe, det splittrar resurserna och produktlöftet till konsumenten. Detta är kanske en tillspetsning av marknadsföringens förutsättningar och kommer kanske att visa sig vara fel. Men möjligheten finns att vi kommer att bevittna ett marknadskrig av oanade dimensioner som heter Bullen eller Burgaren.

Jag vill tipsa dig om denna artikel från Svenska Dagbladet:

Drömmen om norra Sverige, som den ser ut för en som lämnat

Detta var texten i mitt mail till vänner och bekanta, tio stycken, från Ystad i söder till Skellefteå i norr. Även lokala kontakter i Robertsfors kommun fick samma korta mail, boende i Ånäset, Buafors, Jomark och flera män inom politiken, tio stycken. Det är smått sensationellt att en rikstidning intresserar sig för ”mellanbygden” i Robertsfors, mitt emellan Umeå och Skellefteå. Läs artikeln du också!

Vänner och bekanta i ”schtaan” kvitterade mottagandet av länken och kom också med en och annan kommentar. En kompis i Skåne tyckte att artikeln väckte en filmupplevelse till liv, filmen ”Vem älskar Yngve Freij” med Allan Edwall efter en roman skriven av Slas, Stig Claesson 1968. Samma sak tänkte en vän på fina gatan Strandvägen i Stockholm. Släktingar i Uppsala tackade. En barndomsvän från Burträsk boende i Uppsala tackade för trevlig läsning. En värmlänning ville påminna om att det inte bara är i Västerbotten som det finns stora författare.

Men ingen av de tio mottagarna i Robertsfors skickade ens ett kort och kärvt Tack. Jo en, men han bor till hälften i Dalarna. Kommunalrådet, kommunchefen, kommunpolitiker i M, SD, S, C etc var knäpptysta. Inte ens bekanta i grannbyar tackade för tipset om artikeln på Kultursidorna i Svenska Dagbladet. Vad skulle Slas ha tänkt om dessa glädjedödare? Han skulle nog bara ha dragit ner kepsen till näsroten med en suck. Råder brist på självkännedom och självförtroende i Robertsfors? Neonskylten till nedlagda Nysätra Järn & Färg är ett fornminne för stockholmare att söka upp. Tänk stort!

PS Schtaan betyder staden

Är Corona-strategier blott synpunkter?

Numera diskuteras s.k. strategier för Corona dagligen och stundligen. Det pågår i Sverige och hela världen och mycket kommuniceras i media av alla slag. Idag måndag har vi sett att Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet har lagt fram en ny strategi i DN debatt, ett fempunktsprogram.

  1. Kontaktspåra enstaka fall och inför förstärkta lokala restriktioner.
  2. Reservera förstärkta nationella restriktioner, för situationer med mer omfattande smittspridning inom landet respektive andra länder.
  3. Vänta med att lätta på ytterligare restriktioner till mitten av september.
  4. Inför därefter successivt lättnader i fysisk distansering för gruppen 70+ och befolkningen i stort.
  5. Rekommendera användande av munskydd vid trånga folksamlingar inomhus.

Här finns inga budgetrestriktioner satta, vilket inte motsvarar den s.k. verkligheten. Budgetrestriktioner finns överallt mer eller mindre tydligt formulerade. Programmet skulle behöva genomgå ytterligare bearbetning. En del i den bearbetningen är att kvantifiera och prissätta olika aktiviteter och resurser som Britton har föreslagit. Det är ett mycket omfattande arbete som måste bedrivas på både statlig och regional nivå. Om vi tänker oss att Brittons program vinner gehör så bör det av nödvändighet förvandlas till ett program med budgetrestriktioner. Uttryckt på annat sätt måste personal på alla nivåer, från räknenissar till hyllade nationalekonomer göra beräkningar utifrån budgetramar, kort sagt vad aktiviteter och resurser får kosta. Etiska problem uppkommer oavsett om budgetramar kan hållas eller kommer att överskridas. Den svära frågan kommer att bli: Vad är ett människoliv värt? Detta måste brytas ned i värdet per levnadsår för olika stadier i livet. Hur obehagligt det än kan vara att inse detta kommer det att bli nödvändigt om kravet är att maximera nyttan av en viss mängd pengar. Strängt taget räcker det inte med att prissätta levnadsår för olika stader i livet. Även livskvalitet och variationer behövs i kalkylen. Värdet på ett levnadsår är då lägre för en Corona- patient som undergått svår behandling som satt ned livskvaliteten. Är en kvinna som kan föda barn mer värd än en man? Är vissa yrkesgrupper mer värda? Så kan man fortsätta långt och länge.

Det sorgliga är att dessa frågor är oundvikliga. Men få vågar tala om det. Uppenbarligen har inte Tom Britton velat ta upp priset på ett människoliv som en parameter. Det är mycket besynnerligt att han inte ens berört frågan. Har begreppet strategi devalverats under ett halvårs Corona-kris? Står strategi numera för synpunkter i allmänhet snarare än för strikta analyser. Det är isåfall djupt olyckligt att devalvera begrepp som strategi eller matematiska modeller. Britton har undertecknat artikeln: ”professor med smittspridningsmodeller som forskningsområde.” Han gör således inte anspråk på att uppnå ett teoretiskt optimum. Det kan ses som en reträtt, en mycket vis reträtt för honom inför ouppnåeliga mål. Men detta kan ändå inte undanröja den svåra etiska frågan om hur människoliv ska åsattas ett pris i kalkyler. Det är den dystra verkligheten.

Säkerhet och risk inför årsskiftet 2020/2021

Vi går mot hösten, fortfarande med en efterhängsen och skön sommar trots allt. Trots Corona-kris, EU-kris, krigsrisker globalt och i vårt nätområde. Tillvänjningen är förbluffande stor. Koka grodan-metaforen kan tas fram allt oftare, men tycks inte fungera som varnande exempel. Kanske är det bra. Med rädsla för utmaningar och faror blir det kanske värre. Men risken är också att allt brakar samman värre efter den tillvänjning som ständigt pågår till kriser.

Den enskilde har nu sämre överblick eftersom arbete hemifrån blivit utbredd. Det är vad vi tror. Kanske har många företagsamma personer tagit egna initiativ med kontakter för att känna av livet som pågår. I företag kan risk och osäkerhet bli monumental. I många branscher är julhandeln en tung del av årsbudgeten. Låter det löjligt småborgerligt att påpeka det? Men så är det. Resursanvändning och omsättning under andra halvåret blir nu svårare, mycket svårare att budgetera. Det torde vara för tidigt att antecipera konsekvenser av Amazon. Det är svårt som det är redan utan Amazon. Effekterna av Amazon kommer med kraft först 2021.

Den privata sfären kommer att påverkas än mer av pågående Corona-kris och andra kriser. Slitaget på familjen och partners ökar med uppbrott och separation som följd.
Det gör det ännu svårare för verksamheter av alla slag. När januarimorgon 2021 randas, hur ser det ut då? Är stora delar av företag och samhälle utslagna, även om betongväggarna till synes ger intryck av oföränderlighet? Väggar i betong eller korslimmat trä kan också spegla ett Fata morgana.

Blir det (mycket) värre i höst?

Problemen är stora och många runt om i världen. Hur kan världen beskrivas sommaren 2020 under pågående coronakris? Coronakrisen har kommit utöver den klimatkris som FN och många medlemsländer förfäktade vid Pariskonferensen. EU-ländernas stödpaket förhandlas där utgången inte är given. Därutöver finns Mellanösternkris som på nytt kan blossa upp. Mänga regionala kriser och krig pågår sedan decennier med svältkatastrofer som rapporteras i media. Det fanns redan före corona oerhört många och stora problem. I dagarna har en beräkning gjorts av USA:s nedgång i bruttonationalprodukt andra kvartalet 2020.

Det största ekonomiska raset i USA:s historia är ett faktum. Under årets andra kvartal krympte bnp med en tredjedel – 32,9 procent – mätt på årsbasis.

Källa: Global Politics.

En avgörande förutsättning för politikernas och opinionens bedömningar och reaktioner är medias rapportering. Kriser kan fortsätta utan att vi får veta särskilt mycket.Vem vet vilka skärmytslingar som pågår i sydkineska sjön mellan USA och Kina när världens korrespondenter vilar ut under sommaren. Augusti är semestermånad i många av Europas länder. En praktisk fråga av vikt är hur mediabevakningen fungerar under augusti. Tystnaden kan misstolkas som att lugn råder och att återhämtningen under coronakrisen tickar och går. Så behöver det alls inte vara i verkligheten. Vi kan under hösten, efter semesterperioden få nya larm om smittspridning och ekonomiska kollapser runt om i världen. Det kan bli betydligt mer obehagligt än under den våg av coronakrisen som upplevdes under våren och försommaren. På senhösten är humöret förmodligen mycket känsligare med tanke på kommande vinter (på norra halvklotet) när samhällsmaskineriet utsätts för större påfrestningar. Det kan vara värt att påminna om ett sorgligt faktum: Vi går inte längre mot sommar och sol med känslan av att det mesta ordnar sig. Ekonomisk politik har i hög grad varit inriktad på att sprida lugn och tillförsikt. Håller det eller kommer paniken krypande?

Tilläggas kan att liknande funderingar torde finnas lite varstans, men att missriktad hänsyn att inte oroa håller tillbaka frispråkigheten hos andra.

Hemleveranser av mat. Och alkohol.

Redan innan Corona-krisen började de stora kedjorna med hemleveranser. Då fyllde hemleveranser, bl a med fasta alternativ för innehåll i matkassen behov för jäktade familjemedlemmar. Ett nytt fenomen, inte verifierat av forskningen, torde vara behovet att slippa välja mat i en tid när nya starka trender med hälsa och veganism börjat göra sig gällande. Lika väl som man kan tala om klimatångest kan vi tala om matångest, en sorts beslutsångest. Men risken är bara att man flyttar frontlinjen från butiken till hemmets kyl, frys och skafferi. Och varför inte se också på sista frontlinjen, matbordet. Även Systembolaget har börjat med hemleveranser, något som VD i Systembolaget fick göra reklam för i morgon-TV. Hon talade om ”den svenskas modellen” för alkohol, om ansvarstagandet som vittnar om att självgodheten håller i sig för Systembolaget och deras tänkare. Här finns knappast beslutångest på samma sätt som i fallet mat för konsumenten trots fritt konsumtionsval i ett ökat utbud.

Logistiken av matleveranser sköts ofta av fristående transportföretag. En fördel kan tänkas vara för ägarna att krama ut sista svettdroppen ur den hårt arbetande personalen. Här finns ju faktiskt en öppning för framtiden att integrera dryck med samma beställning som mat! En våt dröm som nu kan gå i uppfyllelse för alla parter: dagligvaruhandeln, alkoholmonopolet och konsumenterna.

Fördelar med hemleverans av mat är tidsbesparing, mindre biltransporter. Nackdelar kan vara förlorad kontakt med utbudet av matvaror, inte minst nya produkter. Din butik kan plötsligt ha inrättat nya avdelningar för vegansk och växtbaserat. En sensibel konsument kan få många fler intryck i butiken, nära exponerade varor. Syn-, lukt- och smakintryck stimuleras i butiken och ibland även säljer med hjälp av smakprover. Fördelarna med hemleverans av alkohol kräver utvärdering av den nu pågående försöksverksamheten.

…27 döda i Covid 19…

Allmänhetens reaktioner på de dagliga rapporterna om avlidna och smittade i Sverige tenderar att bli allt mattare. Avmattningen har pågått i flera veckor samtidigt som alltfler rapporter visat katastrofal utveckling i andra länder. Detta kan duga som subjektiv beskrivning utan tillgång till representativ information om världsläget. I semestertid är det särskilt svårt att bedöma situationen för det ”folk” som ingår i namnet på myndigheten, Folkhälsomyndigheten. I vilken grad tar folk hänsyn till myndighetens rekommendationer? Är rekommendationerna relevanta givet en matematisk modell för smittspridning? Och sist men inte minst: Vad är egentligen den modell för smittspridning som statsepidemiologen hänvisar till och som revideras emellanåt utan tydlig markering gentemot folket, FHM:s egentliga uppdragsgivare och finansiär? Hur ser modellen ut i strikt vetenskaplig mening? Vi väntar alltfort…

Vem som helst kan studera hur följsamheten är beskaffad till givna, mer eller mindre klara rekommendationer. Dubbla budskap, ja flera motstridiga budskap har kommit från FHM och från dess kritiker, andra epidemiologer, allmänläkare, forskare. Och inte minst politiker! Som ofta inte har utbildning utöver enstaka betyg från högskolan eller ingen fortbildning alls. Det problemet finns sällan i övriga EU och världen. Man kan lugnt säga att det råder anarki ifråga om rekommendationer. Behovet av rekommendationer ifrågasätts i hög grad ute i samhället. Se bara på reportage från uteserveringar och restauranger, där öldrickande flinande ungdomar sittande i knät på varandra på sin höjd kan säga ”no problems” på journalistens frågor.

Slutsatsen kan därför bli att det är nu som rekommendationer behövs och kommer att behövas. Mer än någonsin! Det mått av disciplin som funnits har till stor del eroderat. Detta har statsepidemiologen varnat för från allra första början i sina framträdanden i media. Om risk finns för nya utbrott eller dödligare varianter av covid då är det nu, mer än någonsin som disciplin bör etableras. Och tillsvidare är varje dödsfall och smittofall något som måste tas på största allvar med hjälp av folkbildning, som sedan gammalt är en paradgren för landet och folk i Sverige.

SEB:s årsstämma

En makaber uppvisning från Finansinspektion och den svenska staten. Svenska folket och regeringen förstår att banksystemet måste värnas, annars kan det bli samhällskollaps. Den moraliska kollapsen har skett för länge sedan med eftergifter till storfinansen och dess kända och okända makthavare. Böter på 1 miljard för penningtvätt är en blygsam reaktion mot brottslingarna. Varför inte 10 miljarder? Finansinspektionen bör motivera. En uthängning av förövarna skulle vara verkningsfullt för familjen Wallenberg. De har ju i december 2019 fått uppleva Ericssons där domen blev 10 miljarder.

De här fallen är ett underkännande av ansvariga personer. Kretsen av ansvariga är vidare än de som hängts ut. Whistle blowers bör belönas för att skrämma skiten ur ledarna. Säkert ett svårlöst problem, men angiveri är inget att skämmas för i så ruttna miljöer som finansvärlden. Men vågar FI och samhället ta till sådana medel. Risken är ju att exekutörerna också redan är korrupta.