Hur tänker du om risk?

Rolf Ekéus gav lyssnarna en varning om krigsrisker, ”En historisk tragedi” intervju i P1. Han har, kanske mer än någon annan offentlig person pekat på risker för en NATO-ansökan. Bland annat pekade han på att Sverige blir tvungen att delta i utpekandet av mål för kärnvapenattack som svar på ett motsvarande anfall från Ryssland. Detta skulle medföra ökad risk för att den lede Fi då kan utse Sverige och Finland som mål. Efter detta inses att krigsrisken har diskuterats alldeles för lite.

Utan att fördjupa sig i denna fråga finns det anledning att se på svenskarnas vilja att ta risker. Det yttersta hotet är då kärnvapen. Mer än 70 procent av svenskarna har sagt sig stödja en NATO-ansökan. I vad mån har personer i denna stora grupp tänkt och bedömt ett kärnvapenangrepp på Sverige? Hur har tankarna gått? Har man försökt kvantifiera, på något sätt grovt eller fint, rakt eller snurrigt? Det förefaller som om människorna i denna grupp anser risken så liten att det inte kan uppväga fördelarna med ett medlemskap i NATO. Men i vad mån har svaranden tänkt på konsekvenserna av ett kärnvapenanfall där svaranden kan tänkas befinna sig. Konsekvenserna kan vara att allt levande förintas, likaså det materiella med konsekvenser där endast fantasin sätter gränser. Det kan antas att några uttrycker riskerna i sannolikhetstermer. Vad den blåögde dåren inte inser är att även om risken är aldrig så liten, så är konsekvenserna förödande.

Inom gruppen av NATO-positiva finns troligen ett mycket stort antal som då och då kan köpa en lott, låt säga penninglott eller trisslott. Motiven för att köpa lotten kan var av många olika slag. Inte bara chansen att vinna en liten eller stor summa pengar. Motivet kan vara nöjeslystnad, eller spelbegär för vilket personen är villig att göra uppoffringar. Uppoffringen kan vara att cykla i värsta regnet till kiosken och betala en summa pengar för en eller flera skraplotter. I denna och liknande situationer spelar det mindre roll att medvetandegöra stollen om den minimala vinstchansen.

Sensmoralen är då att människan ofta nöjer sig med låg sannolikhet när det gäller sannolikheter för positivt utfall, som kan vara pengar med mera. Det sannolika ekonomiska värdet av en lott är mycket lägre än lottpriset. Däremot tycks människan vara extremt riskbenägen i NATO-fallet, att döma av sina tillkännagivna val. Det sannolika ekonomiska värdet, som är negativt, för en fullträff med kärnvapenmissil är extremt högt. Det kan vara början på utplåning av allt liv på vår planet.

Vad gjorde Du när det historiska beslutet om NATO fattades?

Klockan är några minuter över 17 när en röst i Sveriges Radio meddelar att socialdemokraterna beslutat sig för att föreslå att Sverige söker inträde i NATO. Reportern förvarnade om att det är ett historiskt beslut som lyssnarna skulle få ta del av.

Då är det också läge för alla och envar att tänka efter inför framtida tillbakablickar. Var är du och vad jag gör du när nyheten kablas ut? Själv gör jag absolut ingenting mer än att lyssna på radion.

Vilka förväntningar har ryska folket på Putins krigsretorik?

En viktig fråga att ställa sig är hur olika samhällsklasser i Ryssland står politiskt idag. Frågan är viktig att ställa. Vi hör den sällan. Beror det på att det är svårt att undersöka opinionen i Ryssland? Ytterst viktigt att särskilja samhällsklasser med tanke på tillgången av information. Begreppet intellektuell är i hög grad levande. En del av intelligentian har lämnat Ryssland. Så även en del av oligarkin.

Putins fortsatta politik och krigföring kommer att fortsätta i den grad han orkar psykiskt och fysiskt. Kina påstås inte vara berett att komma till undsättning. Är det sant eller är det en medveten strategisk lögn? I Sverige förnekas hoten t ex av Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) vid Utrikespolitiska institutet. Det finns fler med samma påståenden. Är det för att lugna folket? Tror experterna på vad de själva säger? Är förnekandet ett medvetet val i vårt totalförsvar?

En avgörande faktor är hur långt förväntningarna stigit hos det ryska folket, något som påverkar hur länge Putin kan klamra sig fast vid makten. Den 9 maj firar Ryssland varje år den så kallade ”segerdagen” till minne av det stora fosterländska kriget som ryssarna kallar andra världskriget. Enligt tidigare uppgifter från bland andra amerikansk underrättelsetjänst tänker Putin utropa seger i Ukraina i samband med årets parad.