Kinas inmarsch och närvaro i Sverige, hur populärt är det?

Sveriges Radio har rapporterat om den kartläggning som sker inom Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, genom Oscar Almén, Kinaanalytiker.

Det rör sig om handfast sammanställning av information om Kinas ägande av vindkraftverk i Markbygden, Norrbotten med flera platser. Här sägs:

Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel.

Även i media som Svenska Dagbladet och Dagens Industri har frågor börjat ställas om kinesiska investeringar i vindkraft i Sverige. Uppvaknandet hos de som har möjlighet till inblick har kommit sent. Hittills är det framför allt vindkraftens skadeverkningar som debatterats med hjälp av engagerade och kunniga kritiker. Men kritiken har motverkats av hängivna svenska och globalt verksamma agenter med tillgång på kapital. Här finns också riksbekanta yrkesdebattörer för vindkraften som Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers, som dessutom verkat i Kina för vindkraft. Mycket tyder på att han skapat intresse i Kina för investeringar i Sverige. ”Normalt” kan sådan promotion ses som en tillgång för Sverige, men nu har alltmer kritik vuxit fram. SKF hade fått sälja kullager även med svenska ägare till Markbygdens 1101 vindkraftverk. Samma sak gäller för andra komponenter där ett handelsutbyte kan äga rum utan hegemoniska ambitioner.

Att skapa och reglera investeringar för Kina eller USA är inget som Sverige bör ha som överordnat intresse. Helt enkelt för svårt och i strid med marknadsekonomins principer. Dock kan undantag tänkas i utbytet med länder som behärskas av totalitära regimer om inte redan ingångna avtal hindrar. Ett önskemål kan vara att svenska media, FOI med flera ökar bevakningen av Kina och andra totalitära makter. Detta bör ske med betydligt större framförhållning. Redan i samband med tillståndsansökan för vindkraftparken Markbygden hade det varit möjligt att frivilligt informera om ägarpolicy. Det gäller att inte ha någon övertro på möjligheten att påverka, men information och debatt kan skapa förutsättningar för det demokratiska samtalet. Trots programserier i TV och radio finns förmodligen en stor andel av befolkningen, näringslivet och förvaltningen som inte tagit till sig kritiken mot totalitära regimer.

Eftersom information om händelser i Kina, USA och andra länder når Sveriges befolkning finns möjlighet att börja göra opinionsmätningar. Det är visserligen vara ett ytligt sätt att nalkas en komplex värld, men visst vore det intressant att följa folkets reaktioner och värderingar på länder? Det skulle säkert bli kontroversiellt, men också till hjälp för att skrapa bort gammal gulnad och flagnad fernissa i föreställningarna om Kina, USA, Ryssland med flera länder. Något för nye chefredaktören på Expressen med sin globalistiska världsbild?

När ska de ekonomiska prognoserna göras om? Vem vågar?

Rapporterna om Corona-viruset kommer i alla media varje dag, flera gånger om dagen, morgon, middag, kväll. När Riksbanken den 12 februari beslutade att ligga kvar med styrräntan på noll, undslapp sig riksbankschefen Stefan Ingves att ett motiv för beslutet var att osäkerheten är stor beträffande Coronaviruset. Äntligen har Corona börjat komma in i den ekonomiska analysen och styrningen. Media har varit mycket återhållsamma vad gäller analyser. Dock har många media i brist på annat valt ockultism genom att tala om Svarta svanar. Corona jämförs på många håll med finanskraschen, den sk. Lemankraschen 2008. På så sätt vill media varna för att något stort och farligt kan komma, likt den Svarta svanen. Ett problem har varit att prognoser kan göras bättre på basis av robust information. De bästa prognoserna görs med nära-facit-i- hand, vilket naturligtvis blir extremt kortsiktigt.

Ett robust underlag kom idag, att Tysklands ekonomi står still med noll i tillväxt 4:e kvartalet 2019. Här kommer konjunkturexperterna att kunna göra beräkningar för effekter på EU och världen. Snart kommer också fakta om effekterna av Corona som gör det möjligt att göra beräkningar globalt. Men då kommer även ett annat problem; huruvida experter får fritt publicera beräkningarna eftersom de kan komma att peka på katastrofala siffror som dessutom blir självförstärkande. Tendenser har redan visat sig i hur Kina har styrt sin rapportering.

Ökar risken med två domedagsscenarios?

Vi har valt två fall från dagens nyhetsflöde. Det finns katastrofrisker som är oberoende av varandra. Det torde vara obestridligt i följande exempel. Risken för att Antarktis ska smälta beskrivs i Aftonbladet idag den 8 februari 2020. Här kan i ett worst case scenario havsnivån i hela världen stiga 3 meter.

På bloggen Frihetsportalen den 6 februari 2020 beskrivs risker för en pandemi som det officiella Sverige mörkar. Här beskrivs hur myndigheter och media som styrs av staten avstår från att besluta och införa byggnadstekniska föreskrifter för ventilations-system. Åtgärder kan minska istället för att öka riskerna för spridning av pandemi på grund av coronavirus, vilket kan få katastrofala följder.

Det är svårt att komma fram till en siffra för hur stor risken kan vara i de här visade fallen. Vad som med säkerhet kan sägas är att sannolikheterna ska adderas för att beräkna risken för att åtminstone ett av fallen inträffar. Om vi i det första fallet med havsnivåhöjning räknar med x procent sannolikhet, och i det andra fallet räknar med y procent sannolikhet , blir summan x + y procent. Svaret är således ja på frågan om risken för katastrof ökar med två domedagsscenarios.

Säkerheten i regeringskansliet 2/12 SVT Rapport

Framför kameran yttrade säkerhetschefen Fredrik Agemark trosvisst med anledning av försvunna vapen: ”En sak är säker, vi ser väldigt allvarligt på säkerheten. Säkerheten är väldigt viktig i regeringskansliet”.

Justitieminister Morgan Johansson bidrog också med ett tomt yttrande:
”…det är helt oacceptabelt”.

Kan Sverige sova lugnt med sådana stollar som grindvakter?

Vad är en lögn?

Swebbtv och andra som definierar sig som alternativmedia har mycket att säga om andra media, ofta kallade gammelmedia. Vi kan se gränsdragningen till gammelmedia som en konfliktlinje. Alternativmedias roller och fördelningen av roller var en del i diskussionen i en paneldebatt den 28 november.

Det råder ingen tvekan om att deltagarna ansåg att gammelmedia ägnar sig åt lögner i betydande omfattning. Swebbtv anser att det i första hand gäller tre samhällsområden: migration, skola och sjukvård. Lögn har – vad många av oss tror – varit förkastligt under hela vår livstid och så långt det kollektiva minnet når. Därför är det högst motiverat och stanna upp för att reflektera över påståendets giltighet som det framställs av alternativmedia.

Vi kan förmodligen ganska lätt ena oss om att många skildringar och påståenden om migration, skola och sjukvård legat nära eller gått över gränsen för vad vi i vår sociala kontext håller för troligt eller som sant. Förnekandet av sambandet mellan migration och brottslighet som gjorts i public service och privata media har sedan ett par år blivit omöjligt att kvarhålla. Var det lögner som fördes fram? Skolan är inte på den kvalitetsnivå som politiker och administratörer påstått. Lögner? Pisa-undersökningen är en av många tecken på envist ljugande. Sjukvården är i djup kris, nu med desperata insatser för att omstrukturera för att i första hand minska ekonomiska underskott. Var flaggskeppet Karolinska dödsdömt från början men som hölls under armarna med lögner som stöd från gammelmedia? Svenska Dagbladet som är ett gammelmedium gav tidiga varningssignaler med väl underbyggda analyser långt före alternativmedia.

Med facit i hand kan man komma fram till att lögner, eller icke-professionella bedömningar fick alltför stort utrymme i gammelmedia. Det känns därför inte omoraliskt eller förhastat att tala om lögner i dessa sammanhang. Men har då alternativmedia haft ett mer realistiskt synsätt ifråga om migration, skola och sjukvård? För närvarande ser det faktiskt ut att vara så. Men vi kan inte vara så övertygade om det innan vi följt utvecklingen, låt säga 10 år ytterligare. Då bör vi kunna se om migrationen, som en del anser, skapat ny livsluft åt näringslivet och att brottsligheten kunnat minimeras. Vi bör kunna se hur Pisa-resultaten utvecklats och om ungdomsarbetslösheten kunnat sänkas till samma nivå som andra kategorier. Sjukvården kommer att kunna utvärderas med kalla siffror, men vi måste akta oss för lögner om det mänskliga lidandet, t.ex det som varit med köer till kritiska operationer.

Är gränsen för kritiska massan nådd?

Dagens Nyheter har formulerat sig på ledarplats den 28 november 2019 om Kina. 

alt

Nu kan vi hoppas på en öppen och frank diskussion med och om Kina. Det är bra att frispråkigheten kommer fram om Kina. Naturligtvis vore det bra om EU och företrädare för medlemsländer reflekterar och för fram sina erfarenheter. Vi känner redan till Kinas straffaktioner under fem år mot Norge. Hur ser det ut i andra länder med kritiken av brist på mänskliga rättigheter i Kina?

Höghastighetståg – ett riskscenario

I en samhällsekonomisk kalkyl för höghastighetståg bör även svårbedömbara risker tas med i diskussionen. Att något är svårbedömt får aldrig bli ett argument för att bortse från analys. I frågan om höghastighetståg och andra investeringar för infrastruktur ligger en ny typ av politiks risk, nämligen risker för köparen, det vill säga importören. Ansvaret kan vila på Statens Järnvägar eller operatörer, men också en rad andra parter som finns idag eller som inrättas i framtiden.

När beslutsprocessen kommer så långt som till att undersöka leverantörer i olika länder bör strategier vara klara både för att inkludera och att exkludera. Sverige kan komma att få partners som medför en sammansmältning av ekonomiskt kapital och kulturellt kapital vare sig vi vill eller inte. Det har varit mycket tal om Kina på senare tid. Här och i alla andra val gäller det att se besluten som mycket långsiktiga. Billigast är inte alltid bäst. Vilka följder kan beslutet få på transportsektorn och andra samhällssektorer, industriellt och kulturellt? Beslut kan få oanade konsekvenser på områden som alls inte varit förutsedda eller önskvärda. I ytterlighetsfall kan hela idén om höghastighetståg falla, ifall externa konsekvenser på kort och lång sikt går utöver vad vi kan och vill acceptera. Affärer med Kina utgör ett stort riskscenario som måste tas på allvar: kulturellt, ekonomiskt, industriellt utan respekt till mänskliga rättigheter.

Design Matters

alt

En utställning som pågår i Umeå på Bildmuseet har väckt uppmärksamhet. Bara namnet är en språkövning som drar in besökaren i narrativet. Design matters betyder ”design angår oss” men även ”frågor om design”. 

Att tillverka vardagsföremål med helt nya råvaror, eller att leka med behoven för rymdfärder kan locka de flesta. Mycel från svamp har valts för att tillverka stolar och skor. Mycket utmanande och originella tankar. Apelsinskal som kommer fram som avfall vid tillverkning av juice kan bli en råvara. En råvara med stort symbolvärde är kol, något som vi ska sluta använda till uppvärmning. Kol kan kanske användas på ett uthålligt sätt, t.ex som byggmaterial.

Idéerna är inte möjliga att omsätta imorgon, men kanske modifierade för användning på sikt. Se t.ex kolkuberna som golv.

Ta hoten från Kina på allvar

Yttrandefrihet är självklart i priviligierade länder som Sverige. Det medför att vi har svårt att sätta oss in i rådande system i totalitära stater som reglerar yttrandefrihet som i Kina. Svenska Pen har agerat väl, bl.a genom att intervjua närstående till pristagaren Gui Minhai.

Det gäller nu att inte kröka rygg för Kina, annars får vi göra det allt framgent. Kinesisk bojkott av en viss vara, odlad lax var ett verksamt vapen mot Norge. Mot Sverige skulle t.ex bojkott av trävaror drabba hårt, samtidigt som exporten av trävaror till Engalnd hotas. Då får vi låta den svenska skogen växa för framtiden och för andra marknader än Kina. Kina är femte största köparland av svenska trävaror.