Bilaterala kontakter till följd av energikris

I media rapporteras om möten mellan ledarna för de största och mäktigaste för att finna lösningar. ”Emmanuel Macron has welcomed Saudi Crown Prince Mohammed bin Salman to Paris ”, rapporterar Express, UK. För några dagar sedan fick världen veta att Biden gjorde besök hos makthavarna i Saudi. Det kan antas att det i båda fallen gällde oljan. Båda länders presidenter går över lik för att enskilt få träffa en för delaktighet misstänkt enligt världens media. Ukrainakriget har ända sedan utbrotteti februari framkallat bilaterala möten med Putin utöver möten på multilateral bas. Sker bilaterala möten i allas intresse? Det finns inget som tyder på det. Den makthavare som sitter på makt frestas handla i den egna nationens intresse framför gemensamma intressen om det handlar om knappa livsviktiga resurser. Energi har på några månader blivit en kritisk resurs med ett krisscenario som blir värre för varje vecka. Idag rapporteras att ryska energijätten Gazprom stoppar alla gasleveranser till grannlandet Lettland. Hur kommer Lettland att hantera detta? Med Ryssland direkt eller genom EU?

I samband med gasleveranser kan ett stort antal incidenter förutses det närmaste halvåret, över vintern. Putins intresse är att förstöra EU har samstämmiga analytiker förkunnat. Kriget i Ukraina är ett nödvändigt sätt att förstöra EU, men inte tillräckligt. Med den ryska gasen är frågan om inte Putin har vad som behövs, allt annat lika. Det stora okända är hur Putins mottagarländer av gas kommer att uppträda. ”Enade vi stå, söndrade vi falla”, känns just nu bara som ett hurtfriskt ordspråk. Världens ledare kommer inte att sky några medel för att behålla sin egen makt. Då ryker solidariteten mellan länder fortare än kvickt.

Tystnadens skepnader

Tystnad kan vara ljuvlig om det handlar om motsatsen till buller. Det lämnar jag därhän i denna genomgång. Tystnad hos dem som kan höra, tala och se om det handlar om uraktlåtenhet att reagera och handla är förfärlig. Hela tiden, oavbrutet finns orsaker att reagera och handla. Naturligtvis finns också orsaker att reagera genom tal och skrift. Men det som de flesta håller högst är handling, inte fagert tal. Handlingar kan ha den begränsningen att andra inte får vetskap om alla handlingar i det godas tjänst. Då kan en viktig mekanism gå förlorad, nämligen betydelsen av exemplets makt. Om någon skickar pengar till välgörenhet, ska det ske tyst eller med buller och bång? I alla fall är det bra om det berättas, gärna med hög röst, för så många som möjligt. 

Krigets fasor i Ukraina rapporteras dagligen i media. Men det stannar oftast hos läsaren eller TV-tittaren. När ringde eller mejlade du senast för att ventilera med bekanta? Är det så att tanken har föresvävat dig men att du avbrutit tanken, kanske med att underkänna dig själv? Att du inte har något att komma med. Allt är ju redan sagt, eller? Även om du inser att upprepning urholkar stenen så blir det inga samtal om krigets fasor och vad vi tillsammans borde försöka göra. Göra är det som behövs.

Tystnaden är fasansfull. Den härskar över oss. Det skulle vara hur lätt som helst att bryta tystnaden om tortyr av svenska medborgare som förvaras under vidriga förhållanden i fängelser. Exemplen kan mångfaldigas. Just idag förfäras vi över en krigshändelse, Rysslands kryssningsrobotar mot hamnar som behövs för export av spannmål. En dag efter avtal mellan Ukraina och Ryssland att freda export av spannmål. Visst tappar man målföret, men det är just det som inte får ske.

Elhandeln på privatmarknaden på väg att kollapsa?

Så här meddelades kunderna den 18 juli 2022 av en elhandlare utan föregående varning:

Hej,

Tack för ditt meddelande samt visat intresse att fortsätta som kund hos oss!

På grund av den pågående globala energikrisen och de oerhört höga elpriserna, har vi tyvärr inte förutsättningar att längre fortsätta vår verksamhet och kan därför inte erbjuda dig förnyelse av ditt elavtal.

Vi ber dig vänligen kontakta en annan elleverantör och teckna nytt elavtal.

Tack för att du varit vår kund! Vi är väldigt ledsna för allt besvär vi nu orsakar dig.

Med vänliga hälsningar,

…………………………… (Namnet är borttaget)
Lumo Energi

James Webb-teleskopet

Med upptäckterna av miljarder galaxer känns det nästan banalt att tala om de möjligheter som framkastats om liv i rymden. Likaså känns det inte djärvt att ställa upp andra antaganden, t.ex om att civilisationen på vår planet har dubbelgångare i rymden. Talar vi om oändlighet blir det omöjligt, ja ett tankefel att försöka motbevisa.

Människorna på vår planet kommer att behöva tid att koncipiera en ny världsbild. Är den oändliga rymden så långt vi kan komma i föreställningen om makrokosmos?

En tankebana som återstår att utforska är hur människan ska kunna förflytta sig i rymden, att stanna upp, att kommunicera och att återvända. Upptäckten genom James Webb-teleskopet har en magnitud som är jämförbar med upptäckten att jorden är rund.

James Webb- teleskopets bilder för unga och gamla forskare

Sprudlande intresse för astronomi. Brottslighet tar gärna huvudintresset hos lyssnarna. Efter ca 10 minuter får vi höra om framsteg inom astrobiologi. NASA i USA har medverkat till en mediaträff hos KTH – Kungliga Tekniska högskolan som i Sverige ligger i framkant inom forskningen. Det nya med sändningen från Sveriges Radio var att tala med en 17-årig ungdom som fick berätta om sitt intresse för astrobiologi. Hon berättade att hon deltagit i ett astronomiläger (!) i Lund och att hon efter dagens möte på KTH ska fortsätta med studier. NASA visade de första bilderna från universum, fem bilder för första gången, 13 miljarder år gamla. En mängd forskare i hela världen ska forska vidare med hjälp av NASA:s bilder.

Behållningen var stor och allra störst var det att höra 17-åringen som kort fick berätta med sitt sprudlande humör om fortsatta studier. Intresset var äkta och hon verkade förstå att det kommer att kräva mycket arbete för att nå resultat. Mitt tips är att hon doktorerar före 25 ås ålder med så fantastiska förutsättningar.

Matpriserna för dig

Ekonomisk teori har ett centralt begrepp – substitution – det vill säga utbytbarhet. Det har de senaste månaderna blivit ett praktiskt användbart hjälpmedel att överleva. Matpriserna har i år ökat så mycket, ca. 30 procent och kommer att öka än mer så att det kan utgöra ett hot mot liv och hälsa. Detta gäller i synnerhet för dem som har andra hot mot sin ekonomi med höjda räntekostnader, höjda drivmedelspriser, höjda elkostnader och alla andra levnadsomkostnader.

Substitution i livsmedelsbutiken innebär en stor möjlighet att mildra verkningarna av aggressiva prishöjningar. Många dagligvaror har butikskedjans eget varumärke, t.ex Garant i Hemköp. Butikens varumärke Garant finns på i stort sett för alla varuslag. Det fina är att då priset är betydligt lägre. Kvaliteten densamma eller högre. I Coop- butiker finns Coop-märkta produkter med lägre priser. Så, överväg att byta till butikkedjans märke!

Det andra sättet för substitution är att byta till ett annat varuslag som ger dig samma eller nästan samma behovstillfredsställelse. Jag ska själv idag byta från Cranberry drink (tranbär). En liter i purepac kostar idag 23 kr. Jag och min fru dricker en liter om dagen, minst. Lidl hade idag ett erbjudande om lingondircka 3 liter i bag-in-box för 33 kr. Besparingen i runda svängar 50 procent. Det blir över 4.000 kr på ett år. För smaken ska jag tillsätta några droppar citron för att förhoppningsvis bli tillfredsställd.

Om du själv tar tid på dig när du handlar kan du finna många byten som gör dig nöjd och med pengar över. Ta djupfryst fisk som exempel: Alaska pollock kostar mindre än hälften av torsk. Sej som är en laxfisk kostar kanske en tredjedel av odlad lax och regnbåge. Strömming hel är billig, filead är dyrare. Praktiskt taget varje vara har en möjlig konkurrent bland dina preferenser. Men det kräver att du ger bytet tid för övervägande och mod att slå till. Kanske också lite säljtalang för att göra familjemedlemmarna lika glada som du.

Inflation och rofferi, särskilt livsmedel

Mätning av inflation görs efter sedvanliga rutiner. Riksbanken uppger att inflationstakten ligger på 7,2 procent, konsumentprisindex. Metod och rutiner kan se mycket tillförlitliga ut. Det finns en dynamik på de olika marknaderna som vi inte upplevt tidigare. Vi vill särskilt peka på en dynamik på konsumentvarumarknader, särskilt för konsumtionsvarumarknader, dagligvaror. Här ingår livsmedel och kemtekniska varor. Aktörerna, dagligvaruhandeln har snabbt tagit initiativet med att aggressivt höja priserna långt mer än kostnadsökningarna. Handeln får draghjälp genom den hysteri för prishöjningar som råder. Prishöjningar normaliseras och konsumenterna, kunderna i butikerna har ofta mycket små möjligheter att jämföra varor i dagsläget, vecka för vecka.

Butikskedjorna och deras leverantörer ser ut att föregripa pris- och kostnadsökningar. Det pris som kan väntas om en månad tillämpas redan idag. Och så rullar det på. Priset på kycklingbröstfilé tycks ha ökat 30 procent på drygt fyra månader, då kriget i Ukraina startade. Detta är bara ett exempel. En skribent har samma svårigheter att mäta prisökningarna som andra konsumenter. Men genom att röra sig långsamt i butik och göra nedslag på 10–20 varor som man tror sig ha ett hum om, växer bilden fram av en pågående chockökning av priser. Man kan sammanfatta läget genom att påstå att handeln roffar åt sig vinster genom prishöjningar på bred front och förmodligen kommer att fortsätta så under lång tid och så länge man får draghjälp av den upphetsade stämningen på grund av konflikter och försörjningskris i Europa och världen.

I samband med valet i höst kommer kanske något parti försöka sig på att kampanja för prisstopp. Kommunistiska partiet har redan börjat. Erfarenheterna från tidigare prisstopp har visat på svårigheter. 1972–1975 rådde prisstopp på mjölk och mejerivaror tack vare ”Skärholmsfruarnas” aktioner.

Vad vi vill säga här, är att den upphaussade stämningen skapar möjligheter för livsmedelsindustri och handel att höja priserna chockartat. Höjningarna kommer inte att sluta på ensiffrig inflation, utan tvåsiffrig inflation på årsbasis. Långt i efterhand kommer vi alla att få ta del av mätningarna gjorda av SCB – statistiska centralbyrån. Men det är för sent för aktioner, kollektivt eller individuellt.

Återfall i nötkött, ryggbiff

Under en inköpsrunda till Lidl gick jag av och an, men kunde inte finna ett något som skulle passa en måltid i trädgården. Grillkorven från Annorlunda kostade 170 kr per kg. Det kunde jag bara inte acceptera. Jag hade redan köpt salladshuvud och tomater. Melon och jordgubbar som efterrätt. Vegokorvens pris vållade motstånd och jag tänkte att jag kunde köpa dyraste nötköttet, två skivor ryggbiff. Pris 230 kr per kg. Klartänkande lyste med sin frånvaro. Väl hemma med varorna påminde min fru om att vi inte ätit kött på många år och skulle förmodligen få problem med  matsmältningen. Då valde vi att dela på en av skivorna. Vad som sker med den andra skivan vet vi ej.

Kan man tala om köttbrist?

Bloggaren Jenny Piper talar om köttbrist och svårigheter för svenska köttbönder. Vi kan känna med bönder som får det svårt, självklart. Men att tala om köttbrist skapar oklarheter. Vi har fri prissättning. Priset jämnar ut tillgång och efterfrågan. Vad som kan bli epokgörande är att konsumenterna väljer annat än animaliskt kött. Odlat kött ligger en bit in i framtiden. Men det finns ett stort utbud av alternativ, baljväxter och andra växter som ger vad vi behöver. Tyvärr kommer priserna att stiga både på kort och lång sikt. Men redan nästa odlingssäsong har producenterna chans att öka volymerna i växtodlingen. Jordbruket och trädgårdsodlingen står inför en historisk expansion. Både producenter och konsumenter kommer att drabbas av svårigheter.