Föreningen Byggnadskultur i Umeå drar tillbaka sin överklagan

Länk till artikel i VK.

Föreningen är värd beundran för sin kamp. Ändå hade det varit bättre att överklagan hade prövats i Mark- och Miljödomstolen. Skälen är följande:

Överenskommelsen medför att Kulturväven byggs. Biblioteket får inte finnas kvar där folket vill ha det. Men detta är ändå bara några få pusselbitar i en lång lång serie med avidentifiering och genomkommersialisering av Umeå. Eftergiften som byggbolaget fått göra, att spara stallet vid Stora hotellet är så liten och står inte i proportion till byggraseriets förödande verkningar i stora delar av inre Umeå. Föreningen Byggnadskultur hamnade i en utpressningssituation.

Vilket värde har jippon och pseudokultur som Kulturhuvudstadsåret? Inget alls. Om föreningen hade orkat stå emot utpressning så hade Kulturhuvudstadsåret 2014 kunnat få ett annat och inofficiellt tema "Riv Upp Väven". Det är det som behövs när BalticUmeåkommunkartellen intill förväxling kommit att likna fascism.

 

Slopa landshövdingsämbetet!

Västerbottensnytt idag:

Länsstyrelsen och landshövdingämbetet har misslyckats i det för miljön så viktiga saneringsprogrammet. Innehållet i denna sajt bär vittnesbörd. Ansvaret delas av ett intressentblock med länsstyrelse, verksamhetsutövare, region, kommun och rättsapparaten.

Länsstyrelsen har inte haft förmågan att inta en ledande roll för staten att genomföra program. I stället har stora misslyckanden blivit följden som redovisas på denna sajt.

Vi kan inte idag bedöma om en övergång till regionalt styre med Region Västerbotten medför förbättringar. Men vi kommer att följa och i någon mån försöka påverka utvecklingen.

Vi kräver att miljöbalkens bestämmelser följs. Anmälan till EU-domstolen blir vår sista möjlighet.

Se även vårt tidigare inlägg: Varken länsstyrelsen eller landshövdingen besvarar brev

…genom Umeå till Robertsfors den 12 oktober

När jag anländer med flygbussen till Vasaplan, Umeå går jag som vanligt mot biblioteket. För att läsa och för att känna in den trygga umepulsen, dagtid. Biblioteket har fått en frist för flytt tack vare ett överklagande i Mark- och miljööverdomstolen. Detta tack vare ett initiativ av Föreningen Byggnadskultur i Umeå. Överklagandet gäller Kulturväven, som är namnet på ett planerat kulturhus vid älven, nedanför Stora Hotellet. Överklagandet tar sikte på att rivningstillstånd har beviljats för K-märkta byggnader. En av många konsekvenser blir att flytten av biblioteket till Kulturväven också skjuts upp i avvaktan på rättsprocessens utgång. Så det kändes denna gång extra fint att stega in på biblioteket, till tidningsrummet och till Bibliotekscaféet och kolla på förbipasserande.


I grannfastigheten, Tornbergska huset härjar byggbolaget Baltic-gruppen med rivningsarbete efter en långdragen strid, där kommunen och Baltic-gruppen axel-vid-axel sablat ned umeborna och kulturvetarna. Butiker och Umeås bästa vegetariska restaurang har deporterats till nya lokaler. Tornbergs modehus till Rådhusesplanaden och Rost restaurang ett stycke bort på Skolgatan.

 

I bibliotekts tidningsrum läser jag som vanligt dagens VK. Jag möts av Ola Nordebos artikel om samhällskritiska umebor. Längre bak i tidningen läser jag den insändare som Nordebo smular. Kritiken mot VK avfärdas av Nordebo genom det retoriska greppet – PARS PRO TOTO. ”En del får representera en helhet”. Här blir det rena rama verklighetsförfalskningen. Låt mig förklara!

Nordebo säger i sin ledarartikel att kritiken mot VK och honom tar sig två uttryck. Några säger att han sitter i knät på kommunen och kommunalrådet Holmlund. De andra sägs hävda motsatsen, att VK bedriver en konspirationskampanj mot Holmlund. Med denna verklighetsbeskrivning vill Nordebo avleda läsarna från annan kritik, menar jag som skriver denna betraktelse. Har Nordebo glömt kritiken från kulturvetare som går ut på att VK och chefredaktören sitter i knät på det stora byggbolaget Baltic-gruppen? Det stora byggbolaget i Umeå som har ägarintressen i VK-koncernen?

När jag sitter i tidningsrummet på bibblan tänker jag också på den tv-film som visades i SVT, Västerbottensnytt kvällen innan. Där intervjuades den städse närvarande och glitterpigga Staffan Ling, sedan några år fungerande kommunikationsdirektör i Baltic-gruppen. Filmen sades vara inspelad av Staffan Ling för 40 år sedan. Nu fick han tillfälle att skrodera om sina meriter som studenternas och sin blivande frus prins Valiant mot ockrarna i fastighetsbolaget som äger studentbostäder. Tänk så lägligt för Baltic-gruppen att lyfta fram en av sina direktörer med ett ärorikt förflutet i studentkvarteren på Gluntens väg, Ålidbacken… Tror Baltic-gruppen att man på detta sätt kan mildra kritiken från dagens studenter?

Efter dessa intryck från myglarnas och kulturvävarnas Umeå kändes det skönt att sätta sig på bussen till Robertsfors. För att möta tystnaden i skogen – underbart!

Men allt annat än underbart är tystnaden hos den kuvade lokala opinionen. I Robertsfors med sina 6.802 invånare sticker man inte ut hakan i onödan. Mer än hälften är direkt beroende av anställningsförhållanden som styrs av kommunen. Så säg inget ont om kommunen, sossar, centerpartister! Inte ens ute i skogen.

Urban Zingmark 

Dessa frågor bör ställas vid varje samråd!

Claes-Erik Simonsbacka, Bureå har engagerat sig för säker miljö som författare, kursledare och konsult. Här ger han i sammanfattning sin syn på samråd. Planmässiga övergrepp och åsidosättande av regelverk är ett verkligt hot för medborgarna och demokratin. 

Inga eller undermåliga samråd har hållits, kring frågor som har med både Fagerliden och vindkraft att göra. Ofta har besluten redan fattats, och i fallet Fagerliden hade till och med verksamheten påbörjats innan samrådet!

Ett korrekt samråd bör behandla och svara på åtminstone de uppenbara frågorna som befintliga lagar och förordningar belyser, t ex Miljöbalken, EU/EG produktdirektiv mm. Att samråd inte hålls, inte utlyses eller genomförs korrekt, och att man inte tar upp de uppenbara frågorna gör att man kan ifrågasätta myndigheters hela verksamhet. Jobbar de verkligen för att säkerställa lokalbefolkningens säkerhet och boendemiljö samt för en långsiktigt hållbar lokal miljöutveckling? Eller jobbar myndigheterna för företagen som vill etablera nya verksamheter och göra stora ekonomiska vinningar, ofta även genom att tulla på regelverk och insyn samt blunda för lagbrott?

Klicka på (Mer) för ett samlingsdokument för de frågor som ska ställas i samråd, kring vindkraftfrågor. Men självklart måste liknande dokument framställas innan andra verksamheter gravt förändrar både vår och miljöns framtid. "Hållbara Robertsfors" och inkorrekt pålysta samråd kring Fagerliden var i total avsaknad av sådana dokument. [@more@]

 

Vindkraftverk – Exempel på maskinsäkerhetsrelaterade frågor som bör ställas och klarläggas vid samrådsmöten.

XYZ AB 

Att XYZ AB har det slutliga ansvaret för att maskinen, vindkraftverk, uppfyller fordringar/krav i enlighet med alla relevanta rättsakter då vindkraftverken tas i drift oavsett om de är CE-märkta eller ej innebär, att bolaget måste ha nödvändiga kunskaper om de relevanta bindande rättsreglerna och dess tillämpning. XYZ AB har därigenom även skyldighet, att informera/redovisa för sakägare, andra berörda och berörda myndigheter om alla föreliggande säkerhetsrisker och vilka åtgärder bolaget kommer att vidta för att garantera, att t.ex. människor inte kan eller kan tänkas kunna utsättas för skada och/eller olägenheter under vindkraftverkens livstid.

Samråd

Vid detta samråd begär undertecknade att XYZ AB påvisar bl.a. att miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 § punkt 1 uppfylls, dvs. att människor hälsa skyddas mot skador och olägenheter samt att de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) arbetsmiljö- hälso- och säkerhetskrav uppfylls så, att vindkraftverken kan CE-märkas och tas i drift helt i överensstämmelse med de grundläggande kraven. 

Detta dokument med XYZ AB:s svar skall enligt undertecknarnas begäran infogas i protokollet från samrådet.

Med anledning härav begärs att XYZ AB vid detta samråd skall redovisa för alla de riskkällor som noterats av vindkraftverkets tillverkare och XYZ AB, och som kan ge upphov till farliga risksituationerna i anslutning till dessa, exempelvis:

  1. Vad är räckvidden, skyddsområdet, för utkastande föremål som iskast, blad och bladdelar etc. ("Worst-Case Scenario")?
  2. Uppfylls krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) om skyddsområdet runt vindkraftverk inte är så inhägnad, att skyddsområdet inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift?
  3. Uppfyller säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”). Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)? 
  4. Är vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka ett farligt tillstånd, utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet – Maskiners el utrustning – Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas.
  5. Då vindkraftverken utgör betydande risker för brand vill vi veta om nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls?
  6. a/ Då vibrationer utgör en mycket stor säkerhetsrisk vill vi veta om säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC, bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls?
    b/ Är vindkraftverken försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller MD:s och grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en ev. avisningscykel?
  7. Uppfyller, på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, skyddsanordningar/skyddssfuntioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer) relevanta fordringar på säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)? 
  8. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav begärs härmed, att XYZ AB redogör för hur respektive noterad risk skall åtgärdas.
  9. Har vindkraftverkets "Tillverkare" genom bruksanvisningen informerat XYZ AB om kvarvarande risker (MD, bilagan punkt 1.1.2 b), som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits? Har XYZ AB erhållit sådan information om kvarvarande risker begär vi nu, att få besked om vilka åtgärder som bolaget vidtar för att eliminera risken (-erna).
  10. Uppfylls krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”)?
  11. Uppfyller vindkraftverken alla krav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC?
  12. ”Tillverkaren”/”Importören skall enligt maskindirektivet identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav begär vi, att få uppgift på den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa på uppställningsplatsen, som befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan p.g.a.:
    Iskast?
    Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning?
    Utkastande delar av rotorblad?
    Utkastande rotorblad?
    Fallande vindkraftverk?
    Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen?
    Brand?
  13. Begäran, att gränsvärden för ljudnivån redovisas för de planerade nya vindkraftverken med beaktande av ljudnivån då rotorbladen är isbelagda och ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken, beaktas. 
  14. Begäran om, att en kombination av gränsvärden för A-vägd och C-vägd ljudnivå föreskrivs i tillståndet.
Fråga till byggnadsnämnden
Har eller kommer byggnadsnämnden i områdesbestämmelsen eller detaljplanen, att minst beakta tillverkarens krav på skyddsavståndet, på uppställningsplatsen, från vindkraftverket (-en) till allmänna och enskilda vägar? 
Ett ställningstagande i kommunens vindkraftsplan blir juridiskt bindande om den följs upp med områdesbestämmelser eller detaljplan.
Noteringar
Av AFS 2008:3 framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa.
Det är ”Tillverkarens”/”Importörens” fulla ansvar att en maskin som vindkraftverk, på uppställningsplatsen, helt uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med MD:s bilaga 1. Men också de certifieringsprocedurer som finns angivna i 8-10 §§ skall ha iakttagits innan en maskin får släppas ut på marknaden eller eljest avlämnas för att tas i drift eller tas i bruk. Detta innebär tydligt och klart, att det är tillverkarens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Alltså, de av ”Tillverkarens”/”Importören” uppgivna säkerhetskraven kan inte minskas av myndighet.
Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i MD:s 14–15 §§ har fullgjorts.
”Tillverkaren”/Importörens” har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 § när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3 §. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den slutliga ”tillverkaren” svarar då solidariskt med ”Tillverkaren” eller ”Importören” av beståndsdelen.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Användare/verksamhetsutövare måste också själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda.
En arbetsgivare får endast använda maskinerna/vindkraftverken, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven.
OBSERVERA, tyvärr har erfarenheten entydigt visat, att "Tillverkarna"/"Importörerna" utfärdat EG-försäkran om överensstämmelse och anbringat CE-märkning utan att detta är berättigat. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) man vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
Underskrifter:
CC: Miljö- & byggnämnden, XXX Kommun.
Länsstyrelsen i YYY län. 

Må marknaden och människorna straffa beslutsfattarna i Umeå!

Rivningen av k-märkta hus i Umeå har gjort oss uppgivna.

Vad återstår att göra? Besluten har fattats och vansinnet får härja fritt.

Rivningen av Thornbergska huset har blivit symbol för det samlade vansinnet.

Om detta vore ett isolerat problem skulle kanske skadan begränsas. Men det är inte så, hela staden kommer att utsättas för en omvandling. Ingen stor estetisk vision kan upptäckas i detta.

Det handlar om att göra om Umeå till en handelsplats och konsumtionsmaskin. Detta bäddas in i Kulturhuvudstadsår 2014 och skrytbygget Kulturväven och andra förledande desperationer. 

Som springschas, springpoke i butiker på somrarna på 1950-talet kan jag drömma mig tillbaka. När jag cyklade ut med blommor från Löfgrens blommor i Thornbergska huset, visste jag inte att huset skulle få en sådan symbolisk kraft. Speditionsfirman Henriksson fanns då på kajen, där nu det vidriga skrytbygget ska byggas. När jag cyklade på Tegsbron mellan färghandeln på Tegsborg vid brofästet och livsmedelsaffären Varuförmedlingen på Storgatan visste jag inte att utsikten från bron skulle förvandlas. Från trästaden Umeå vid älven till ett Umeå med skahajlajn därför att kommunpolitiker och byggmästare kunde få härja fritt. 

En folklig bojkott av kulturhuvudstadsåret kommer icke att bli nödvändig. Medborgarna i Umeå och många, många länsbor kommer att vara så trötta och besvikna att de redan har tappat lusten och tilltron. Marknaden, som Byggmästaren och sossarna trodde vara sin högsta beskyddare, kommer att frammana ett Götterdämmerung, ett kommersialismens Ragnarök.

 


P.S. 

Efter vår artikel ovan syntes följande skrällduser i VK, som förstärker intrycket av Ragnarök kring besluten i Umeå:

Umeå är inte i den bästa av världar (klicka)

Gogols klassiska teaterstycke "Revisorn" är en mästerligt exekverad satir om girighet, dumhet, fåfänga och om krypande inför den som för tillfället tycks ha makten. Likheterna med händelseutvecklingen i Umeå under senare år påtagliga. Mer undersökande journalistik skapar förutsättningar för att någon nutida Gogol författar en knivskarp komedi med stark lokal förankring, färdig att uppföras om tre år.

Det menar Anders E Björkman, webbredaktör på Västerbottens museum och kulturskribent i VK.

Och:

Manifestation mot flytten av biblioteket (klicka)

"Flytta inte vårat bibliotek, det skulle vara ett jävla svek!", ropar demonstranterna som samlats på Rådhustorget i Umeå på lördagen. Bakom manifestationen står nätverket Stoppa flytten av stadsbiblioteket.

Vojmåns Vänner går vidare efter segern

Vojmåns Vänner fick till en folkomröstning om huruvida Vattenfall skulle få anlägga ett nytt vattenkraftverk och överleda Vojmåns vatten dit – och därmed förstöra hela den natur och näring som är beroende av vattnet. Föreningen jobbade i många år för att vinna detta, och Vattenfall gjorde sitt för att vinna: Mutade kommunen med 40 miljoner kr. Läs hur det gick till i vår tidigare artikel här.

Nu har syftet med föreningen uppnåtts, och den kan upplösas och medlemmarna gå vidare med Vojmån räddad. Vad gör de? Jo, startar ett fiskeråd, ÅFF Fiskeråd, tillsammans med de fyra största fiskevårdsföreningarna i Vilhelmina samt fiskeorganisationer ända ned till Kramfors.

Än en gång: Grattis! Läs notisen i VK här.

Studiebesök på Klemensnäs och Scharins – ingen information om vart gifterna ska föras.

Klicka på bilden ovan, för fler bilder.

Säkramiljön.nu gjorde ett studiebesök till Klemensnäs och Scharins. Vid infarten finns en informationstavla som ska berätta om de olika etapperna och områdena som ska saneras.

Inte ett ord om varthän gifterna ska föras. Att flytta gifter och massor från ett ställe till ett annat ställe tycks vara modellen för Skellefteå kommun – med hjälp av hemlighetsmakeri och statsbidrag.

Informationen om saneringen av Scharins är omgärdad av restriktioner. Men sanningen är att dioxiner, arsenik och tungmetaller är lika giftiga för människorna och djuren i Robertsfors och andra som tvingas ta emot gifterna från Skellefteå kommun.

Läs allt annat på denna blog om Scharins – klicka.

Vad händer med Robertsfors rankning om det blir ett tredje storhaveri på Fagerliden?

Miljöaktuellts miljörankning är ett försök att hålla reda på hur kommunerna sköter sina miljöåtaganden.

Robertsfors ligger notoriskt i botten bland Sveriges 290 kommuner. 2009 låg Robertsfors på 179:e plats. 2010 hamnade kommunen på 271:a plats!

Huruvida utsläppet från Fagerlidens andra haveri den 12 februari i år är medräknat i rankningen lär vi aldrig kunna kontrollera, men det borde vara det.

Motsvarande 60 långtradare med släp – ca 1200 kubikmeter avfallsvatten innehållande arsenik, zink, bly och koppar – är en stor miljö-fadäs.

Vad händer med Robertsfors rankning om det blir ett tredje storhaveri på Fagerliden?

Läs hela rankningen här.

Robertsfors får ny kommunchef: Karl-Johan Bergmark, Umeå

Säkramiljön.nu har därför förhoppningar om att kommunen ska börja svara på skrivelser med frågor som rör farligt avfall och vindkraft.
 
Det har inte alls fungerat tidigare. Men vi ger en smekmånad för oktober. Därefter skickar vi kopior på obesvarade skrivelser och mail.
 
Med ny kommunchef och chef för samhällsbyggnad kan nu kommunmedborgare och kommunmedlemmar ställa krav på normal kvalitet i den kommunala förvaltningen och respekt för alla skattebetalare – som är de verkliga uppdragsgivarna till alla politiker och alla tjänstemän.
 
Vi ses kanske!
 

”Alla vindkraftverk måste stängas!”

Ja, det skulle kunna bli rubriken i svensk media om man tar konsekvensen av rapporten som Claes-Erik Simonsbacka nyligen skrivit. Tekniskt, men ändå tillgängligt, klargör rapporten att egentligen är inga av de vindkraftverk som redan är uppsatta – eller planerade – möjliga att godkänna enligt ett regelverk som redan finns för dem.

Därför skrev Claes-Erik Simonsbacka en begäran till Statsrådsberedningen den 12e april i år, med avsikt att åtminstone få svar på varför man åsidosatt detta regelverk, och att regeringen yttrar sig över det alarmerande i rapporten. Hörsammar man allvaret i den bör man dessutom upphäva alla tillåtlighetsbeslut och bygglov för uppförande av vindkraftverken.

Läs denna begäran själv och informera dig. Kontakta gärna redaktionen om du vill samverka till att informationen sprids till rätt personer eller har synpunkter. Dokumenten kan du ladda ner och läsa här.