Av Miljörealisten
Det är sällan eller aldrig som jag lyssnar på SR-programmet Klotet. Alldeles för lite fakta och mycket propaganda för mina öron! Den 26 oktober har Klotet låtit några röster komma till tals med anledning av den nya regeringens politiska inriktning. Den har i sitt ramverk, Tidöavtalet, redovisat att Parisöverenskommelsen ligger fast. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”.
I vanlig ordning finns det kritiska röster på vänstersidan. De menar att det gröna alternativet är billigare och medför mindre risker. Detta är dock inte sant eftersom skadliga effekter från förbränning är väl kända. Hur elektrifieringen skall byggas ut skrämmer bort havsbaserad vindkraft och sol. Men det handlar i grunden om konkurrensneutralitet. Den tidigare regeringens syn att anslutningskostnader till havsbaserad vindkraft skall belasta konsumenterna via elnätsavgiften förverkligas inte.
Det vi har att se emot är:
- kärnkraft, även modulär
- besparingsåtgärder i industrin
- vindkraft på land
Vindkraften är dock så mycket utbyggd att det idag inte finns så många lönsamma lägen kvar för detta produktionssätt som förutom kommunernas medgivande även måste få acceptans från markägare. Det finns ett antal markägare som inte vill ha vindkraft på sina marker.
Besparingsåtgärder i industrin har alltid haft ekonomiska incitament. Med ny och bättre teknik kan ytterligare energieffektivisering genomföras. Dock finns det ett motstånd från industrin som menar att miljövillkor avseende energieffektivisering stör långsiktiga investeringsplaner. Lägg därtill den avsaknad av kunskap inom området som miljötillsynsmyndigheten har i fackfrågan.
Kärnkraft är av tradition kontroversiell. Serier som HBOs Chernobyl ger en skrämmande bild, framför allt avseende sköldkörtelcancerfall, en bild som inte är korrekt eftersom den bygger på miljöorganisationers gissningar. Fakta talar sitt tydliga språk kring kärnkraftens risker som i jämförelse med andra energislag är mycket små i relation till producerad energimängd.
Vindkraft har en verkningsgrad av max 30 procent pga. vindens variationer. Kärnkraft har en verkningsgrad av ca 35 procent. Produktionen av vätgas från el har en verkningsgrad på ca 40 procent. Storskalig lagring av vätgas har aldrig gjorts tidigare någonstans. Vindkraft kan inte ha en dominerade ställning i ett energisystem till följd av lagringssvårigheter. Lägg därtill energiförluster och hanteringsproblem. Devisen ”Gör det enkelt” gäller i allra högsta grad för ett energisystem.
I Klotet togs en central fråga upp, nämligen produktionen. Hur mycket skall vi producera, vad och av vem, vilka skall bestämma det? Miljörörelsen vill ha planekonomi, vilket ligger helt i linje med FNs agenda 2030.
Det som produceras skall vara möjligt att återvinna vilket ser bra ut på pappret men är inte lika lätt i praktiken där teknik och andra faktorer spelar roll. Återvinning kräver mindre energi men ett livscykelperspektiv måste tillämpas. Gamla grejer kan fungera bra, men kan innehålla ämnen som idag är förbjudna.
Anders Wijkman, tidigare europaparlamentariker, är en bra talare – men när han talar om det oljeeldade Karlshamnsverket och jämför dess utsläpp med hela energiproduktionen i Sverige jämför han äpplen med päron. Mycket fokus ligger på Sveriges anseende i världen, men det är väl liksom Tysklands, redan raserat?
Elsa Widding förnedras i programmet eftersom hon inte är forskare och tillhör SDs riksdagsgrupp, inte till följd av sakargument! Att hon är en av de kunnigaste personerna kring klimat- och energiförsörjning i Sverige negligeras helt.
Vår nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas och verkar bli en politiker som kommer att säga det som folk vill höra, men frågan är vad det finns för substans bakom orden? Kan bli kortlivad på sin post?
Energipolitiken behöver långsiktighet som skapar förtroende hos investerare, såväl privata som statliga. Den gamle företagsledaren Percy Barnevik, bland annat vd för först Asea och sedan ABB, sa i 90-talets början: –Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el. Vi har kort sagt den elförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.