AI – hot eller möjlighet?

av Göran Bergström, f.d. miljökonsult, Umeå

Det jag har sett av AI har varit sådant som är PK. Att diskutera klimatet med AI är inte meningsfullt. Framför allt om man börjar ställa detaljerade frågor om hur IR-strålning från jordyta absorberas av molekyler och vad som händer i nästa steg. Så min slutsats är att AI, genom sina inbyggda värderingar, kommer att förstärka det narrativ som det internationella samfundet vill förmedla. Jag tror att vaksamheten mot nyheter kommer att öka. Vem och vad kan man lita på? Möjligheten att presentera ”fake news” på ett trovärdigt sätt ökar dramatiskt.

Det hindrar inte att AI kan vara mycket användbart vid bearbetning av stora datamängder i syfte att finna mönster som är ”svåra” att upptäcka med andra metoder. Exempelvis för att ställa diagnoser. Men inget verktyg blir ju bättre än de data som vi stoppar in i beräkningarna. Sen kan jag se det som är realitet i Kina. AI används för att övervaka medborgarna och vi svenskar låter oss så gärna registreras och övervakas via mobilerna.

En slutsats som jag likaså drar är att det personliga mötet kommer att värderas högre. Den kommunikation som sker via datorer får givetvis inte med det icke verbala.

Jag såg en graf med vindkraft och betalning för den el som verken genererar. Tyvärr har jag inte lyckats hitta den igen. Blåsigt: mycket el, lågt pris ibland även minuspris, man får betala för att bli av med elen. Svag vind: låg produktion, men kanske bättre pris. Summan av kardemumman är att vindkraft inte är lönsamt. Det behövs inte någon AI för att se det, framför allt när vindkraft får en stor andel i energimixen.

Läs på Klimatupplysningen eller Klimatsans.

Från 6.138 kr för ett rum hos Ett hem, Stockholm

Så kostar det billigaste rummet hos Harald Mix som med sin fru driver ett hotell i kedjan Small Luxury Hotels. Hotellet är inrymt i ett jugendhus i Lärkstaden. När det gäller andras pengar är ramarna betydligt vidare. Då handlar det om miljarder som i fallet med Northvolt i Skellefteå, där Harald Mix har ett litet aktieinnehav. Nu väntar Harald Mix och hans gäng på nya pengar i mångmiljardklassen, andras pengar. Bevekelsegrunden för begäran av nya miljarder är Den Gröna Omställningen.

Dagens Industri den 17 oktober 2024, en tillnyktring

En tillnyktring kan anas hos tillskyndaren av Gröna Omställningen, se här vad DI skriver i samband med intervju med Henrik Henriksson, VD Stegra AB.

Citat från DI Weekend:

BODEN. Krisen i Northvolt skapar osäkerhet kring hela den gröna industriboomen i Norrland. Men för Stegra, tidigare H2 Green Steel, löper allt enligt plan med det klimatsmarta stålverket utanför Boden. Det försäkrar vd:n Henrik Henriksson.

I en stor intervju berättar han om:

• Orosmolnen: ”Något kommer garanterat att gå fel”.

• Forskarkritiken: ”Rent tyckande.

• Harald Mix betydelse: ”Ett föredöme”.

• Karriärbytet: ”Har redan allt jag behöver”.

• Sms:en till Northvolt-chefen: ”Haft fullt upp”.

Climate – the movie

En idéhistorisk uppgörelse om klimatfrågan har kommit i form av en video på Youtube och som publicerats av Swebbtv. Svenska forskare har haft en roll i debatten som inte framkommer på videon. En av dem var professor Wibjörn Karlén vid Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett dokument från 2005 vittnar om trängseln av forskare som kämpade för uppmärksamhet. Wibjörn Karlén (1937–2021) förde en ojämn kamp mot den framväxande klimatlobbyn inom forskning och politik. Dock hade han stöd från Klimatupplysningen och Stockholmsinitiativet.

Jag åhörde offentliga föreläsningar vid Naturgeografiska när Karlén ännu var laborator. I videon Climate – the movie talas om stopp i karriären för klimatskeptiker, men Karlén hann bli befordrad till professor innan dörrarna stängdes för skeptiker.

Budskapet i Climate – the movie kan uppfattas som ett rop på vetenskaplighet i klimatfrågan med idén att solen har avgörande betydelse för klimatet.

Historielösa SVT påstår att Think Pink är Sveriges största miljöskandal!

Av Göran Bergström

Företaget Think Pink har genom sitt agerande visat att den svenska miljölagstiftningen och tillsynen av denna är uddlös. Företaget har dumpat avfall på skilda platser i fem olika kommuner. Branden i Kassmyra väckte berättigad uppmärksamhet. Det är onekligen skandalöst att myndigheterna inte haft medel att stoppa fortsatt verksamhet på olika platser. Men historien visar att det inte är första gången som det sker miljöskandaler. 

  • Rönnskärsverken med utsläpp av metaller till luft och vatten. Luftutsläppen har påverkat samhället Bureå flera mil söder om Rönnskär och sediment har förhöjda metallhalter ned till Umeå. 
  • Teckomatorps verksamhet under 1970-talet med tillverkning och dumpning av bekämpningsmedel vilken skadade nedströms liggande växthus, boende och Braån.
  • Hallandstunneln med utsläpp av Rhoca-Gil skedde under 90-talet. Fisken i Vadbäcken dog och betande kor på åsen visade förlamningssymptom. Tunnelarbetare uppvisade förgiftningssymptom. 
  • Användning av kvicksilverhaltigt betningsmedel under 1960-talet trots vetenskapliga varningar, exempelvis i boken Tyst vår av Rachel Carson. Betmedlet anrikades i näringskedjorna och bidrog till en kraftig nedgång i bl.a rovfågelbestånd.
  • Användning och dumpning av kvicksilver från kloralkaliindustri. IVL har uppskattat de svenska utsläppen till ca 400 ton. Senast har Stockviksverken hamnat i rampljuset, genom upptäckten av de tunnor som dumpades med myndigheterna godkännande i Sundsvallsbukten. 
  • Ammunition som dumpats i sjöar läcker miljögifter som kvicksilver. Ala Lombolo i Kiruna har även andra utsläppskällor med kvicksilver från laboratorium och folktandvård, sammanlagt ca 200 kg kvicksilver.
  • Kubal Aluminium är en av flera industrier som under ett antal år svarat för betydande utsläpp av PAHer som återfinns Sundsvallsbukten. 

Listan ovan utgör ett axplock, och verksamhet kan ha bedrivits för miljöskyddslagstiftningens tillkomst. Det är en grannlaga uppgift att jämföra miljöskandaler. Går det att jämföra utsläpp i olika miljöer med varandra och gjordes allt från myndigheternas sida för att förhindra händelseutvecklingen? 

Är dagens största miljöskandal den ovetenskapliga jakten på koldioxid i klimatets namn? Koldioxid är inte någon ratt som vi kan reglera klimatet med! Kostnaden för jakten, med satsningar på vindkraft och vätgas mm, undandrar möjligheter att åtgärda mer närliggande miljöproblem – är inte det den största miljöskandalen? SVT vill för allt i världen inte ha någon debatt om orsakerna till den globala uppvärmningen, utan sanningen har slagits fast:

Granskningsnämnden har i tidigare beslut konstaterat att IPCC:s slutsats att det pågår en global uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av växt-husgaser har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande politiker. Att SVT sänder program och inslag som utgår från denna grundsyn kan inte i sig anses strida mot kravet på opartiskhet.

Om inte det är en miljöskandal så vad är i så fall en miljöskandal?

När klimatgrundbulten skruvas bort

Av Miljörealisten

Klimatet och åtgärder för att påverka detta har huvudfokus på koldioxid, CO2. Forskning visar att klimatet styrs av betydligt fler faktorer, varför åtgärder att reducera koldioxid är meningslösa. Men kommer censuren och självcensuren i vårt samhälle att tillåta en vetenskaplig debatt att genomsyra politiken?  

För den som vill förstå klimatet på en vetenskaplig basis finns mycket att läsa på nätet. Påverkansfaktorerna kan indelas i tre olika klasser, de som beror på solen och jordens förhållande till denna, den lagrade energin i och på jordens yta, vädersystemens variationer och återkopplingsmekanismer. 

Forskning visar att jordens klimat inte har varit konstant. Det har alltid varierat utan människans medverkan. Det finns inte heller något historiskt samband mellan jordens temperatur och koldioxidhalt.

I princip all energi som jorden tar emot utgår från ”fusionsreaktorn” solen. Förutom solens synliga strålar skickas annan strålning och magnetfält till jorden. Jordens avstånd till solen fluktuerar liksom jordaxelns lutning mot den. Detta kan vara en av orsakerna till att vi har återkommande istider, men andra teorier förekommer. För närvarande ökar globalstrålningen i Sverige

Det magnetiska fältet som skapas av solen runt jorden påverkar solvinden från universum till jorden. I jordens atmosfär skapas kondensationskärnor med hjälp av solvinden som leder till moln. Moln kan ha såväl värmande som kylande effekt. En sommardag med moln blir inte lika varm som en utan, liksom en vinternatt med moln inte blir lika kall som en molnfri. Molnens läge i höjdled och mäktighet bestämmer vilken effekt som dominerar. Generellt värmer höga moln medan låga moln kyler. 

Den andra klassens påverkansfaktor termisk energi från jordytan och jordens inre har stor påverkan på klimatet i ett geologiskt kortsiktigt perspektiv. När jorden värms upp av solstrålningen absorberas den och stannar kvar längre i haven är på land

Missväxtperioder kan kopplas till stora vulkanutbrott. Vulkanisk aktivitet förekommer även på havens botten. Förutom att vulkaner släpper ut stora mängder gaser, även CO2, förs stoftpartiklar upp i atmosfären, ibland till hög höjd, och reducerar solinstrålningen med kallare perioder som konsekvens. 

Det tredje klassen mekanismer återkopplar variationer i klimat i kortare än 100-årsperspektiv. Havsströmmar varierar och förklarar långsiktiga pendlingar i klimatet. Dessa finns såväl i Atlanten som Stilla havet. Mer kända är väderfenomen El Niño och La Niña som förklarar den torka som troligen fick den forntida Mayacivilisationen i Sydamerika att dö ut. 

Klimatet är väder under minst 30 år. Vädrets kortare variationer styrs av jetströmmen, ett vindmönster i skiktet under tropopausen. Strömningsmönstret styr där hög- och lågtryck utbildas och hur de vandrar. 

Våra städer har blivit värmeöar genom att vegetation har ersatts av asfalt. En storstad kan genom detta fenomen ha flera grader varmare än omgivande landsbygd. Temperaturserier från mätstationer placerade i städer kommer att visa att medeltemperaturen stiger genom urbaniseringsseffekten

Klimatalarmisterna talar gärna och länge om ”tippingpoints”, d.v.s självförstärkande mekanismer som gör att när klimatet ändras finns det inte några krafter i motsatt riktning. LeChateliers princip anger att om ett system som befinner sig i jämvikt ändras, kommer jämvikten att ändras så att förändringen motverkas. Klimatet har ändrats under historiens gång, men det har inte något med mänsklig aktivitet att göra. 

Det finns givetvis mycket mer att säga om klimatet. Sök på nätet och använd din egen kunskap för att bedöma kvaliteten på dessa! Fundera sedan på om det är möjligt att få med alla parametrar i en datormodell som skall beskriva det framtida klimatet! Det är – än så länge – en omöjlighet. 

Vetenskapen visar att det inte finns någon klimatnödsituation och inga klimatrelaterade risker orsakade av fossila bränslen och CO2. Koldioxid är avgörande för livet på jorden. Utan CO2 skulle det inte finnas någon fotosyntes och därmed ingen växtföda och inte tillräckligt med syre att andas. Människan har inte någon ratt att styra klimatet med. Därmed torde grunden för klimatåtgärder falla.

Utan fossila bränslen kommer det för närvarande inte att finnas någon pålitlig energi över hela världen och möjlighet att tillverka konstgödsel som behövs för dagens odlingar. Att eliminera fossila bränslen och minska CO2-utsläppen i ett kortsiktigt perspektiv kommer att vara katastrofalt, inte minst för utvecklingsländerna. 

IPCCs rapporter har tidigare visat sig vara felaktiga och nu håller korthuset på att rasa helt samman! 

Vart leder den nya klimat- och miljöpolitiken?

Av Miljörealisten

Det är sällan eller aldrig som jag lyssnar på SR-programmet Klotet. Alldeles för lite fakta och mycket propaganda för mina öron! Den 26 oktober har Klotet låtit några röster komma till tals med anledning av den nya regeringens politiska inriktning. Den har i sitt ramverk, Tidöavtalet, redovisat att Parisöverenskommelsen ligger fast. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. 

I vanlig ordning finns det kritiska röster på vänstersidan. De menar att det gröna alternativet är billigare och medför mindre risker. Detta är dock inte sant eftersom skadliga effekter från förbränning är väl kända. Hur elektrifieringen skall byggas ut skrämmer bort havsbaserad vindkraft och sol. Men det handlar i grunden om konkurrensneutralitet. Den tidigare regeringens syn att anslutningskostnader till havsbaserad vindkraft skall belasta konsumenterna via elnätsavgiften förverkligas inte. 

Det vi har att se emot är:

  • kärnkraft, även modulär
  • besparingsåtgärder i industrin
  • vindkraft på land

Vindkraften är dock så mycket utbyggd att det idag inte finns så många lönsamma lägen kvar för detta produktionssätt som förutom kommunernas medgivande även måste få acceptans från markägare. Det finns ett antal markägare som inte vill ha vindkraft på sina marker. 

Besparingsåtgärder i industrin har alltid haft ekonomiska incitament. Med ny och bättre teknik kan ytterligare energieffektivisering genomföras. Dock finns det ett motstånd från industrin som menar att miljövillkor avseende energieffektivisering stör långsiktiga investeringsplaner. Lägg därtill den avsaknad av kunskap inom området som miljötillsynsmyndigheten har i fackfrågan. 

Kärnkraft är av tradition kontroversiell. Serier som HBOs Chernobyl ger en skrämmande bild, framför allt avseende sköldkörtelcancerfall, en bild som inte är korrekt eftersom den bygger på miljöorganisationers gissningar. Fakta talar sitt tydliga språk kring kärnkraftens risker som i jämförelse med andra energislag är mycket små i relation till producerad energimängd. 

Vindkraft har en verkningsgrad av max 30 procent pga. vindens variationer. Kärnkraft har en verkningsgrad av ca 35 procent. Produktionen av vätgas från el har en verkningsgrad på ca 40 procent. Storskalig lagring av vätgas har aldrig gjorts tidigare någonstans. Vindkraft kan inte ha en dominerade ställning i ett energisystem till följd av lagringssvårigheter. Lägg därtill energiförluster och hanteringsproblem. Devisen ”Gör det enkelt” gäller i allra högsta grad för ett energisystem. 

I Klotet togs en central fråga upp, nämligen produktionen. Hur mycket skall vi producera, vad och av vem, vilka skall bestämma det? Miljörörelsen vill ha planekonomi, vilket ligger helt i linje med FNs agenda 2030. 

Det som produceras skall vara möjligt att återvinna vilket ser bra ut på pappret men är inte lika lätt i praktiken där teknik och andra faktorer spelar roll. Återvinning kräver mindre energi men ett livscykelperspektiv måste tillämpas. Gamla grejer kan fungera bra, men kan innehålla ämnen som idag är förbjudna. 

Anders Wijkman, tidigare europaparlamentariker, är en bra talare – men när han talar om det oljeeldade Karlshamnsverket och jämför dess utsläpp med hela energiproduktionen i Sverige jämför han äpplen med päron. Mycket fokus ligger på Sveriges anseende i världen, men det är väl liksom Tysklands, redan raserat?

Elsa Widding förnedras i programmet eftersom hon inte är forskare och tillhör SDs riksdagsgrupp, inte till följd av sakargument! Att hon är en av de kunnigaste personerna kring klimat- och energiförsörjning i Sverige negligeras helt. 

Vår nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas och verkar bli en politiker som kommer att säga det som folk vill höra, men frågan är vad det finns för substans bakom orden? Kan bli kortlivad på sin post?

Energipolitiken behöver långsiktighet som skapar förtroende hos investerare, såväl privata som statliga. Den gamle företagsledaren Percy Barnevik, bland annat vd för först Asea och sedan ABB, sa i 90-talets början: –Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el. Vi har kort sagt den elförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari – ett oprövat kort

Av Miljörealisten

Sveriges nya regering har presenterats. Vad krävs för att man skall bli regeringsledamot i Sverige? Behövs det livserfarenhet för att bli regeringsledamot? Vi går i allt högre grad mot ett samhälle där politiker aldrig har arbetat med något annat än jobb i den politiska sfären. Den utvecklingen startade med Palme, och det finns många efterföljare. Efter avslutat politiskt värv på den nationella scenen står en internationell karriär öppen, EU, FN m.fl. 

Vi har under ett antal år fått erfara att ministrar i alltför stor utsträckning inte behärskar de fackfrågor som de har att hantera. Det ligger även i sakens natur då regeringsmedlemmar rimligen inte skall vara fackmän. Det är kanske inte är så förvånande att en ny klimat- och miljöminister är 26 år, mediatränad och vältalig. I den åldern är man nog inte någon politisk tungviktare! 

Enligt regeringens pressmeddelande är de två ministrarna som styr klimat- och näringsdepartementet, Ebba Busch, energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Enligt tysk förebild har klimat- och näringslivsfrågorna knådats ihop i ett ”superdepartement”. Svenskt Näringsliv är med på klimattåget med Jan-Olof Jacke som förgrundsfigur, även om han i någon intervju har lagt in en reservation om klimatvetenskapen är korrekt. 

Romina Pourmokhtari har en utbildning i statsvetenskap, men framför allt ett långvarigt engagemang inom Liberalerna. Hon intervjuades i Aktuellt den 20 oktober och gjorde bra ifrån sig utom på en punkt. Hon hanterade frågan om partiets klimatpolitik kontra regeringens på ett föredömligt sätt. Är man en del i större församling får man rätta in sig i helheten. Som regeringsledamot kan man bli tvungen att föra fram åsikter som man personligen inte har. Vem minns väl inte Kjell-Olof Feldt anteckning om löntagarfonder? Hennes uppfattning om hur vetenskap fungerar verkar dock bygga på konsensustanken. För att citera Albert Einstein, ”No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong”. Riksdagsledamoten Elsa Widding är den politiker som har överlägset bäst kunskap om klimatforskning och IPCCs rapporter. Hon menar, på basis av vetenskapen, att det inte finns någon klimatkris. Det skall bli högst intressent att få ta del av kommande debatter mellan dessa två politiker. 

Romina är ett oprövat kort och fallgroparna för en regeringspolitiker är många. Granskningen av högerblockets politiker kommer sannolikt att bli mycket tuffare än för den av föregående regeringen. Lägg därtill att man kan hamna i en ekonomisk kris som kommer att ställa allt på ända. 

Will the energy crisis crush European industry? | Financial Times (ft.com)

Lär av klimathistorien

av Miljörealisten

Att koppla ihop olika discipliner kan leda till ny kunskap. Klimatologi är en mångfacetterad disciplin. Paleoklimatet har nyligen studerats av Thomas P Gallagher & Roger C Palmer. 

Det finns nya metoder för att bestämma temperatur och koldioxidhalt under jordens geologiska historia. Isotopanalyser av syre och kol i skal från djur i sedimentlager ger en tydlig bild för de senaste 65 miljoner åren, dvs. från den tidpunkt då dinosaurerna dog ut. 

Nya data med hög precision för tidperioden visar att temperaturen generellt har varit högre men inte att det finns någon korrelation mellan temperatur och koldioxidhalt. 

En stor del av de klimatförändringar som har skett kan förklaras genom kontinentaldriften. Den har förändrat havsströmmarna. I början av epoken, eocen, fanns en ekvatorial havsström som för ca fem miljoner år sedan stoppades av landmassan mellan nord- och sydamerika, samt ett band av öar från Australien till Sydostasien. Detta tvingade havsströmmarna att ta nya vägar ut mot polerna. 

En ny tanke är att atmosfärens koldioxid helt eller delvis är löst i vattenångan genom vätekarbonatjonen. Denna har inte någon påverkan på den utgående IR-strålningen från jorden. Växternas upptag av koldioxid kan även ske som vätekarbonatjoner då de har ett enzym, carbonic anhydrase, för att ta upp koldioxiden i denna form. 

Människan påverkar klimatet på den lokala skalan genom att bygga megastäder, vilket leder till varmare lokalklimat. Sedan 1950-talet har konstbevattning med vatten från grundvattenmagasin ökat dramatiskt, vilket ökar mängden vattenånga i atmosfären. Sotpartiklar från förbränning har tillförts atmosfären. Men på den globala skalan är människan inte mäktig att förändra planetens klimat. 

Klimatet har de senaste 120.000 året växlat mellan värmeperioder och istider. Variationerna kan bero på att nedisning har givit ökade ytor med öknar vilka har orsakat sandstormar. Konsekvenserna av dessa har blivit ökad partikelmängd i atmosfären, vilket ger mer nederbörd. Sand på de ljusa isytorna ökar effekten av solstrålning på dessa och påskyndar smältningen. Havets vattenståndsvariationer torde ha varit ca 100–200 m. Lägg därtill den nedtryckning av jordskorpan som kommer av inlandsisen. 

Klimatet har alltid varierat och det har ingenting med koldioxidhalten att göra. De klassiska variationsfaktorerna är; 

  • solfläcksaktiviteten som påverkar strålningen.
  • Milankovitch-cyklerna dvs att jordens omloppsbana kring solen, som inte är helt cirkelformad, genom gravitationspåverkan från andra planeter. 
  • havens förmåga att magasinera värme och oceanernas strömningsmönster som transporterar värme. 
  • stora vulkanutbrott med tillhörande partikel- och gasutsläpp. 

Det enda som är säkert är att klimatet alltid är i förändring.

PS
En lärorik Youtube-video finns att titta på här. Njut av Valborgsbrasan och vädret på 1:a maj utan någon klimatångest!