Kategori: Klimatet

En idéhistorisk uppgörelse om klimatfrågan har kommit i form av en video på Youtube och som publicerats av Swebbtv. Svenska forskare har haft en roll i debatten som inte framkommer på videon. En av dem var professor Wibjörn Karlén vid Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett dokument från 2005 vittnar om trängseln av forskare som kämpade för uppmärksamhet. Wibjörn Karlén (1937–2021) förde en ojämn kamp mot den framväxande klimatlobbyn inom forskning och politik. Dock hade han stöd från Klimatupplysningen och Stockholmsinitiativet.

Jag åhörde offentliga föreläsningar vid Naturgeografiska när Karlén ännu var laborator. I videon Climate – the movie talas om stopp i karriären för klimatskeptiker, men Karlén hann bli befordrad till professor innan dörrarna stängdes för skeptiker.

Budskapet i Climate – the movie kan uppfattas som ett rop på vetenskaplighet i klimatfrågan med idén att solen har avgörande betydelse för klimatet.

Av Miljörealisten

Klimatet och åtgärder för att påverka detta har huvudfokus på koldioxid, CO2. Forskning visar att klimatet styrs av betydligt fler faktorer, varför åtgärder att reducera koldioxid är meningslösa. Men kommer censuren och självcensuren i vårt samhälle att tillåta en vetenskaplig debatt att genomsyra politiken?  

För den som vill förstå klimatet på en vetenskaplig basis finns mycket att läsa på nätet. Påverkansfaktorerna kan indelas i tre olika klasser, de som beror på solen och jordens förhållande till denna, den lagrade energin i och på jordens yta, vädersystemens variationer och återkopplingsmekanismer. 

Forskning visar att jordens klimat inte har varit konstant. Det har alltid varierat utan människans medverkan. Det finns inte heller något historiskt samband mellan jordens temperatur och koldioxidhalt.

I princip all energi som jorden tar emot utgår från ”fusionsreaktorn” solen. Förutom solens synliga strålar skickas annan strålning och magnetfält till jorden. Jordens avstånd till solen fluktuerar liksom jordaxelns lutning mot den. Detta kan vara en av orsakerna till att vi har återkommande istider, men andra teorier förekommer. För närvarande ökar globalstrålningen i Sverige. 

Det magnetiska fältet som skapas av solen runt jorden påverkar solvinden från universum till jorden. I jordens atmosfär skapas kondensationskärnor med hjälp av solvinden som leder till moln. Moln kan ha såväl värmande som kylande effekt. En sommardag med moln blir inte lika varm som en utan, liksom en vinternatt med moln inte blir lika kall som en molnfri. Molnens läge i höjdled och mäktighet bestämmer vilken effekt som dominerar. Generellt värmer höga moln medan låga moln kyler. 

Den andra klassens påverkansfaktor termisk energi från jordytan och jordens inre har stor påverkan på klimatet i ett geologiskt kortsiktigt perspektiv. När jorden värms upp av solstrålningen absorberas den och stannar kvar längre i haven är på land. 

Missväxtperioder kan kopplas till stora vulkanutbrott. Vulkanisk aktivitet förekommer även på havens botten. Förutom att vulkaner släpper ut stora mängder gaser, även CO2, förs stoftpartiklar upp i atmosfären, ibland till hög höjd, och reducerar solinstrålningen med kallare perioder som konsekvens. 

Det tredje klassen mekanismer återkopplar variationer i klimat i kortare än 100-årsperspektiv. Havsströmmar varierar och förklarar långsiktiga pendlingar i klimatet. Dessa finns såväl i Atlanten som Stilla havet. Mer kända är väderfenomen El Niño och La Niña som förklarar den torka som troligen fick den forntida Mayacivilisationen i Sydamerika att dö ut. 

Klimatet är väder under minst 30 år. Vädrets kortare variationer styrs av jetströmmen, ett vindmönster i skiktet under tropopausen. Strömningsmönstret styr där hög- och lågtryck utbildas och hur de vandrar. 

Våra städer har blivit värmeöar genom att vegetation har ersatts av asfalt. En storstad kan genom detta fenomen ha flera grader varmare än omgivande landsbygd. Temperaturserier från mätstationer placerade i städer kommer att visa att medeltemperaturen stiger genom urbaniseringsseffekten. 

Klimatalarmisterna talar gärna och länge om ”tippingpoints”, d.v.s självförstärkande mekanismer som gör att när klimatet ändras finns det inte några krafter i motsatt riktning. LeChateliers princip anger att om ett system som befinner sig i jämvikt ändras, kommer jämvikten att ändras så att förändringen motverkas. Klimatet har ändrats under historiens gång, men det har inte något med mänsklig aktivitet att göra. 

Det finns givetvis mycket mer att säga om klimatet. Sök på nätet och använd din egen kunskap för att bedöma kvaliteten på dessa! Fundera sedan på om det är möjligt att få med alla parametrar i en datormodell som skall beskriva det framtida klimatet! Det är – än så länge – en omöjlighet. 

Vetenskapen visar att det inte finns någon klimatnödsituation och inga klimatrelaterade risker orsakade av fossila bränslen och CO2. Koldioxid är avgörande för livet på jorden. Utan CO2 skulle det inte finnas någon fotosyntes och därmed ingen växtföda och inte tillräckligt med syre att andas. Människan har inte någon ratt att styra klimatet med. Därmed torde grunden för klimatåtgärder falla.

Utan fossila bränslen kommer det för närvarande inte att finnas någon pålitlig energi över hela världen och möjlighet att tillverka konstgödsel som behövs för dagens odlingar. Att eliminera fossila bränslen och minska CO2-utsläppen i ett kortsiktigt perspektiv kommer att vara katastrofalt, inte minst för utvecklingsländerna. 

IPCCs rapporter har tidigare visat sig vara felaktiga och nu håller korthuset på att rasa helt samman! 

av Miljörealisten

Att koppla ihop olika discipliner kan leda till ny kunskap. Klimatologi är en mångfacetterad disciplin. Paleoklimatet har nyligen studerats av Thomas P Gallagher & Roger C Palmer. 

Det finns nya metoder för att bestämma temperatur och koldioxidhalt under jordens geologiska historia. Isotopanalyser av syre och kol i skal från djur i sedimentlager ger en tydlig bild för de senaste 65 miljoner åren, dvs. från den tidpunkt då dinosaurerna dog ut. 

Nya data med hög precision för tidperioden visar att temperaturen generellt har varit högre men inte att det finns någon korrelation mellan temperatur och koldioxidhalt. 

En stor del av de klimatförändringar som har skett kan förklaras genom kontinentaldriften. Den har förändrat havsströmmarna. I början av epoken, eocen, fanns en ekvatorial havsström som för ca fem miljoner år sedan stoppades av landmassan mellan nord- och sydamerika, samt ett band av öar från Australien till Sydostasien. Detta tvingade havsströmmarna att ta nya vägar ut mot polerna. 

En ny tanke är att atmosfärens koldioxid helt eller delvis är löst i vattenångan genom vätekarbonatjonen. Denna har inte någon påverkan på den utgående IR-strålningen från jorden. Växternas upptag av koldioxid kan även ske som vätekarbonatjoner då de har ett enzym, carbonic anhydrase, för att ta upp koldioxiden i denna form. 

Människan påverkar klimatet på den lokala skalan genom att bygga megastäder, vilket leder till varmare lokalklimat. Sedan 1950-talet har konstbevattning med vatten från grundvattenmagasin ökat dramatiskt, vilket ökar mängden vattenånga i atmosfären. Sotpartiklar från förbränning har tillförts atmosfären. Men på den globala skalan är människan inte mäktig att förändra planetens klimat. 

Klimatet har de senaste 120.000 året växlat mellan värmeperioder och istider. Variationerna kan bero på att nedisning har givit ökade ytor med öknar vilka har orsakat sandstormar. Konsekvenserna av dessa har blivit ökad partikelmängd i atmosfären, vilket ger mer nederbörd. Sand på de ljusa isytorna ökar effekten av solstrålning på dessa och påskyndar smältningen. Havets vattenståndsvariationer torde ha varit ca 100–200 m. Lägg därtill den nedtryckning av jordskorpan som kommer av inlandsisen. 

Klimatet har alltid varierat och det har ingenting med koldioxidhalten att göra. De klassiska variationsfaktorerna är; 

• solfläcksaktiviteten som påverkar strålningen.
• Milankovitch-cyklerna dvs att jordens omloppsbana kring solen, som inte är helt cirkelformad, genom gravitationspåverkan från andra planeter. 
• havens förmåga att magasinera värme och oceanernas strömningsmönster som transporterar värme. 
• stora vulkanutbrott med tillhörande partikel- och gasutsläpp. 

Det enda som är säkert är att klimatet alltid är i förändring.

PS
En lärorik Youtube-video finns att titta på här. Njut av Valborgsbrasan och vädret på 1:a maj utan någon klimatångest!

Av Miljörealisten

SVT hade under hösten i aktuellt ett 15 minuters inslag om klimatförnekare. Smaka på ordet, det är personer som förnekar att det finns ett klimat. Vem gör det? 

SVT definierar klimatförnekare som de som på en skala från 0 till 10 fick ange i hur hög grad de instämde i påståendet “Klimatförändringarna är i huvudsak orsakade av mänskliga aktiviteter” och svarade 0–3. Sen har man använt begreppet Klimatskeptiker, utan att egentligen definiera vad man avser med det begreppet. 

Inslaget har anmälts av ett 40-tal anmälare. Dessa har pekat på att inslaget var alarmistiskt och ovetenskapligt. I inslaget smutskastades och hängdes flera ”meningsmotståndare” ut som bland annat klimatförnekare. Elsa Widding är en av anmälarna som har pekat på en rad sakfel. 

Enligt granskningsnämndens mening strider inslaget inte mot kraven på opartiskhet och saklighet genom att sända ett inslag med denna infallsvinkel, och där SVT har utgått från slutsatser i FN:s IPCC-rapport och dess summeringar. Granskningsnämnden har i tidigare beslut konstaterat att IPCC:s slutsats – att det pågår en global uppvärmning som med stor sannolikhet är orsakad av människans utsläpp av växthusgaser – har ett mycket brett stöd bland såväl klimatforskare som ledande politiker. Granskningsnämnden beslut kan laddas ner här. 

På SVTs hemsida kan läsas att ”Relevant och vetenskapligt underbyggd kritik som kan föra kunskapen framåt är såklart intressant att bevaka. Givetvis även kritik riktad mot IPCC. Men Granskningsnämnden har i ett beslut den 6 april 2010 konstaterat att denna grundsyn inte strider mot kravet på opartiskhet.”

Så det är inte överraskande att SVT slår upp FN:s senaste klimatrapport som menar att utsläppskurvan måste vända inom tre år! 

Vetenskap kräver en öppen diskussion och en approach som fyller kriterierna för vetenskapsteori. Någon sådan kommer uppenbarligen inte att finnas i SVTs program, utan där råder en klart agitatorisk uppfattning av verkligheten. 

För min egen del har jag sedan lång tid tillbaka valt bort SVT då de inte fyller på med reell kunskap. Ett program som numera i varje inslag har propaganda för IPCCs slutsatser är Vetenskapens Värld. Dessa program kan till och från vara intressanta, men relevanta fakta dras ner av klimatpropagandan. 

Till råga på allt så får jag varje år betala en programavgift via skattsedeln för kanaler som jag i grunden är ointresserad av. Det är inte att undra på att totalförsvarets forskningsinstitut uttrycker oro över att allt bredare befolkningslager tappar förtroende till samhälle och myndigheter. Den rapporten finns att läsa här. 

Av Miljörealisten

I december 2019 presenterade kommissionen den Europeiska gröna given, som är en färdplan med åtgärder för att EU ska nå målet att bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050. Klimatlagen antogs under 2018 och syftar till att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som bl.a. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet och som bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. I linje med lagstiftningen har flera utredningar fått uppdraget att konkretisera lagen. Enligt förarbetena ska målen nås på ett sätt som innebär att Sveriges sammanlagda konkurrenskraft behålls eller stärks och som går hand i hand med skapandet av nya hållbara arbetstillfällen och en ökad hållbar livsmedelsproduktion. Målen ska inte nås på ett sätt som medför att utsläppen av växthusgaser i stället ökar utanför Sveriges gränser.

Utredningen en klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden, SOU 2021:21 (Klimaträttsutredningen) har redovisat ett delbetänkande. Syftet med utredningen är att utsläpp av koldioxid tydligare regleras via miljöbalken. Sedan tidigare finns ekonomiska incitament att reducera koldioxidutsläppen. 

Utredningen syfte är att se över all relevant svensk lagstiftning inom klimatpolitiken och skapa bättre förutsättningar för att Sveriges klimatmål ska kunna nås. Utredaren skall bl a se över miljöbalken, identifiera annan lagstiftning av betydelse för klimatmålen. Vidare skall utredaren lämna nödvändiga författningsförslag och redovisa eventuella ytterligare utredningsbehov. Konsekvensanalysen ska bl.a. beskriva hur förslagen påverkar svenska företags konkurrenskraft, risken för koldioxidläckage och de globala koldioxidutsläppen. 

Uppdraget att se över hur miljöbalken kan utgöra ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, samt analysen av annan relevant lagstiftning, ska redovisas i delbetänkande. Genom regeringsbeslut sköts denna redovisning fram till 30 april 2021. Utredningen har bedrivits av en särskild utredningsman som till sig har knutit 17 experter med olika kompetenser. Märklig nog har det inte redovisats vilka myndigheter/organisationer dessa företräder! 

Slutbetänkande skall lämnas den 15 maj 2022. Miljöprövningsutredningen som hanterar som hanterar närliggande frågeställningar skall lämna slutbetänkande 30 maj 2022. 

Bland förslagen till ändringar i miljöbalken finns;

• I portalparagrafen tydliggörs att en förutsättning för en hållbar utveckling att människans påverkan på klimatet minimeras. 
• Kravet på att använda bästa möjliga teknik, gäller även för att minimera klimatförändringar.
• Regeringen bör ha möjlighet att avgöra tillåtligheten för verksamheter med så stora utsläpp att de kan leda till att de svenska klimatmålen inte nås.
• Möjliggöra villkor om användning av fossilt bränsle ställs när utredningens förslag har trätt i kraft.
• En verksamhet som trots sin klimatnytta inte skulle få tillstånd i dag, eller som skulle begränsas av villkor som kan komma att minska klimatnyttan, bör kunna få tillstånd grundat på att dess klimatnytta vägs in.
• Väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel.
• ställa klimatrelaterade krav på den påverkan från transporter, både de som omfattas av den miljöfarliga verksamheten och s.k. följdföretag.

Utredningen konstaterar att det redan sedan tidigare finns ekonomiska incitament att reducera förbrukningen av fossila bränslen. 

Flera intressanta uppgifter finns i utredningen bl a; 

Storskalig produktion enligt HYBRIT-metoden skulle enligt konsortiet kunna inledas om 20 till 30 år. Jag delar utredningens uppfattning att det tar tid att få till stånd den produktionen om det någonsin kommer att ske.

En tät sammanhållen stadsbebyggelse har bättre förutsättningar att vara transporteffektiv än en gles och geografiskt utspridd stadsbebyggelse. Jag menar att den glesare bebyggelsen har förutsättningar att ha kvar grönområden för rekreation, lek och trivsel. Ett tydligt exempel på när miljömål kolliderar med varandra, begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö.

Försiktighetsprincipen innebär att brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte får användas som skäl för att skjuta upp åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada föreligger. 

Utsläppen från inrikes sjöfart har däremot ökat kraftigt och kontinuerligt sedan 1990 till följd av ökat transportarbete. Den inrikes sjöfarten behövs enligt min uppfattning för att kunna avlasta järnvägs- och vägnätet och har koldioxidutsläpp som är i nivå med järnvägstransporter. 

EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi från 2015 bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den innehåller en mängd åtgärder för att återanvända och återvinna produkter, material och resurser, vilket samtidigt minskar behovet av ny råvara och minskar avfall och restprodukter. Eftersom jag inte är ekonom har jag svårt att förstå begreppet ”cirkulär ekonomi”. Recycling av avfall som råvaror sker redan i de fall de är tillräckligt rena för att detta skall vara lönsamt. I annat fall måste mer energi tillsättas för att nå denna renhetsgrad vilket kan ge ökade utsläpp. 

Bland annat redovisas följande konsekvenser; 

• Ökade kostnader för staten i form av tillkommande resursbehov för myndigheter och minskade intäkter genom skattebortfall till följd av minskade koldioxidutsläpp och minskad användning av skattepliktiga bränslen. Även kommuner påverkas i viss utsträckning av ökade kostnader.

• Kostnadsökningar som, allt annat oförändrat, innebär försämrad konkurrenskraft gentemot utländska företag. Hur stora faktiska konsekvenser detta kan få har inte kunnat kvantifieras men utredningen bedömer att sannolikheten är låg för att ett betydande koldioxidläckage kommer att äga rum till följd av utredningens förslag.
• Kommer främst att tillämpas på nya verksamheter eller befintliga verksamheter som ansöker om ändringstillstånd så länge möjligheterna till omprövning och tidsbegränsning av tillstånd och villkor inte ses över och används i större utsträckning än i dag. Det begränsar konsekvenserna så att ett stort antal företag påverkas endast marginellt av utredningens förslag. Det innebär samtidigt en konkurrenssnedvridning mellan olika företag genom att såväl nya företag som företag som ändrar sin verksamhet missgynnas genom hårdare krav relativt företag som bibehåller sin verksamhet oförändrad.
• Relativt de höga kostnader som klimatförändringar innebär är det dock angeläget att utsläppen begränsas och utredningen pekar på möjligheterna som miljöbalken erbjuder.

Utredningen menar att negativ påverkan på konkurrenskraften kan motverkas och att teknisk utveckling kan förbättra konkurrenskraften. Min uppfattning är att minskad förutsägbarhet för företagen, ökade energikostnader och ojämlik tillsyn ger incitament att förlägga produktion i andra länder. 

Utredningen har fått svenskt näringslivs representant att avge ett särskilt yttrande. Delar av detta citeras. 

Det är olyckligt att utredningens uppdrag begränsas av ett snävt nationellt perspektiv, som inte bara ter sig kortsiktigt från klimatsynpunkt utan också riskerar att kringskära företagens möjligheter att positivt bidra till lösningarna samtidigt som deras konkurrensförmåga riskerar att urholkas. Givet denna snäva nationella utgångspunkt har utredningen valt att koncentrera sitt arbete till att åstadkomma en ökad detaljstyrning av verksamheterna utan att ta hänsyn till vilka behov som faktiskt föreligger om klimatmålen ska kunna nås. I konsekvensanalysen skriver utredningen också mycket riktigt att förslagen visar ”hur miljöbalken skulle kunna anpassas” och att detta inte är ”liktydigt med vilka styrmedelsförändringar som vore bäst för att nå klimatmålen”.

Skälet för utredningens detaljstyrande angreppssätt beror på att man utgår från att många anläggningar inte vidtar åtgärder på klimatområdet och att staten därför måste driva på för att klimatmålen att uppnås. I konsekvensanalysen utgår man från ett så kallat nollalternativ framtaget av Naturvårdsverket. Detta alternativ har som utgångspunkt att inget kommer förändras från dagens läge, vilket är ett felaktigt synsätt. Det omfattar till exempel inte redan existerande styrmedel och investeringar som redan finns på plats idag, till exempel Hybrit, Northvolt med flera.

Utredningen har även fått kritik från miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen. Kritiken inriktas på att svensk miljöprövning resulterar i eviga tillstånd, vilket är ett problem för klimatomställningen. Det blir svårare att ställa krav på ny teknik som kan minska utsläppen och existerande, fossiltunga industrier riskerar inlåsning i gammal teknik. 

En central fråga är om reglering växthusgasutsläpp hör hemma i miljöbalken med hänvisning till att det är ett av Sveriges miljömål. Miljömålet säker strålmiljö regleras av lagstiftning utanför miljöbalken och på motsvarande sätt kan utsläpp av växthusgaser regleras. Utsläpp av växthusgaser från enskilda verksamheter har ju inte lokal eller nationell påverkan. 

Frågan om klimatnytta skall övertrumfa andra utsläpp är delikat. Konsekvensen av resonemanget kan bli att den miljöskada som jakten på koldioxidutsläppen orsakar sammantaget blir värre. Ett exempel på detta är våra vindkraftparker som fragmenterar skogytor.

Det är svårt att se annat än att utredningen kommer att leda till att verksamheter väljer att flytta till andra länder inom EU eller andra världsdelar, där de samlande förutsättningarna för en lönsam produktion är bättre än i Sverige. Jag har själv varit med och tagit fram avvecklingsplaner för industrier som ha valt denna väg. 

Det skall bli intressent att läsa slutbetänkandet.