Bättre att INTE sanera Robertsfors Bruk!

I rapporten sid 108 och följande sidor, framkommer att det hade varit bättre att INTE sanera Robertsfors bruk. 

Det hade varit bättre och billigare att kapsla in den förorenade jorden på plats. Det är också vad många ortsbor sagt under åren som projektet pågått. Men myndigheterna i samverkan med affärsintressen har inte visat respekt för invändningar från ”vanligt folk”. 

Vad om vi dessutom beaktar – vilket inte ingår i rapporten – att Fagerliden/Edfastmark skapat nya problem med läckage av arsenik och tungmetaller? Saneringen av Robertsfors bruk är ett stort fiasko! 

Läs hela rapporten ”Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser” HÄR: Kostnads-nyttoanalys.pdf

Från förordet (vår fetstil):

Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering.

Föreliggande rapport redovisar projektet ”Kostnads-nyttoanalys för prioritering av efterbehandling” som genomförts inom Hållbar sanering. Rapporten beskriver hur kostnads-nyttoanalys kan användas för att göra samhällsekonomiska bedömningar av efterbehandlingsåtgärder.

Arbetet har utförts inom kompetenscentrat FRIST vid Chalmers tekniska högskola, i samarbete med Enveco Miljöekonomi AB och SWECO VIAK AB. Rapporten har författats av Lars Rosén (FRIST), Pär-Erik Back (FRIST), Åsa Soutukorva (Enveco), Tore Söderqvist (Enveco), Patrik Brodd (SWECO) och Lars Grahn (SWECO). En referensgrupp bestående av Lars Barregård (Sahlgrenska sjukhuset), Per-Olov Johansson (Handelshögskolan i Stockholm) och Greg Morrison (Chalmers Tekniska Högskola) har varit kopplad till arbetet, och författarna vill tacka för gruppens synpunkter. Knut Per Hasund, Sveriges Lantbruksuniversitet, har varit Hållbar Sanerings kontaktperson för arbetet.

Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer.

Naturvårdsverket i juni 2008 

Massor med arsenik, koppar och krom flyttat från Burträsk till Robertsfors

Nu har massor med arsenik, koppar och krom flyttat från Burträsk till Robertsfors! Är det en miljövinst? Hur påverkas Granån och grundvatten? 
Saneringsrapporten 2008-09-30 innehåller svaret att åtgärdskravet är uppfyllt, dvs att inga resthalter av arsenik, koppar och krom över åtgärdskravet finns på området Innansjön 3:16 där ca 5000 ton förorenad jord, bark och betong ersatts med rena massor. Skellefteå kommun, genom sin kommunledning, har lyckats med saneringsprojektet enligt självvalda kriterier. Kriteriet, eller åtgärdskravet, måste kompletteras med miljöfrågor. På denna sajt har ett antal frågor stått öppna sedan sommaren 2008: 
  • Har det varit en miljövinst att flytta arsenik från ett ställe till ett annat?
  • Hade mark och vatten lika höga halter arsenik uppströms Andersfors/Risån som nedströms? Vad är då miljövinsten att flytta 4500 ton jordmassor?
  • Ligger ett ansvar hos dem som känner till problemen och miljöriskerna i Fagerliden/Edfastmark att informera NCC och Skellefteå kommun, för att få klokare beslut som gäller sanering?
  • Har Skellefteå kommun och NCC ett ansvar att hålla sig informerade om ökade risker och miljöskador som påvisats i Fagerliden?
  • Vad har saneringen kostat?
  • Vilka nya miljöskador kan förväntas i Robertsfors?
  • Räcker det med en tre år gammal gammal miljödom från 2005 för RagnSells i Fagerliden att ta emot farligt avfall från ett saneringsprojekt 2008?
  • Ska inte ny kunskap från 2008 om miljöriskerna tas i beaktande?
Välkommen länsstyrelse, kommunledning, entreprenörer, konsulter och andra att lämna era kommentarer! Verksamhetsutövaren RagnSells, Fagerliden, har enligt en färsk inspektionsrapport från länsstyrelsen 2008-0829 inte genomfört det obligatoriska kontrollprogrammet. 
Ett stort uppbåd intressenter i saneringsprogrammet för Västerbotten skapar lycka på en plats samtidigt som olycka, numera med full vetskap, orsakas på annan plats. Full kännedom om bristerna på Fagerliden finns sedan flera månader tack vare tekniska utredningar och yttranden till Miljödomstolen. Kan vansinnet upphöra? Än finns inget som tyder på det. 
Om du önskar hela saneringsrapporten, sänd ett mejl!

Massor med arsenik i Burträsk…

…men inte massor med etik hos kommunledningen. Var det pengar eller miljökunskap som avgjorde beslutet att sanera? 
Saneringen i Andersfors, Burträsk Träförädling är nu på väg att avslutas. 4500 ton jordmassor som bär arsenik har förts till Fagerliden/Edfastmark i Robertsfors med hundratals biltransporter som utförts av Mellanbygdens Transport AB. Inom några veckor kommer rapport från WSP Samhällsbyggnad, Umeå, över saneringen. Boende i Burträsk och Robertsfors, näringsidkare, skattebetalare och miljövänner frågar med rätta: Varför? Var finns kunskapen och etiken? 
När nu saneringen ska utvärderas kan vi alla ställa frågor som surrat i luften en lång tid: 
Har det varit en miljövinst att flytta arsenik från ett ställe till ett annat? 
Hade mark och vatten lika höga halter arsenik uppströms Andersfors/Risån som nedströms? Vad är då miljövinsten att flytta 4500 ton jordmassor? 
Ligger ett ansvar hos dem som känner till problemen och miljöriskerna i Fagerliden/Edfastmark att informera NCC och Skellefteå kommun? För att få klokare beslut som gäller sanering. 
Har Skellefteå kommun och NCC ett ansvar att hålla sig informerade om ökade risker och miljöskador som påvisats i Fagerliden? 
Vad har saneringen kostat? Och vilka nya miljöskador kan förväntas i Robertsfors? 
Räcker det med en tre år gammal gammal miljödom från 2005 för RagnSells i Fagerliden att ta emot farligt avfall från ett saneringsprojekt 2008? Ska inte ny kunskap från 2008 om miljöriskerna tas i beaktande? Finns kunskap och kompetens över huvud taget? Eller finns bara pengar? 
Skellefteå kommun har nu ett tungt ansvar att informera kommunmedborgarna både hemma och borta i Robertsfors. Finns etik och mod hos kommunledningen att redovisa, informera och att diskutera?

Efter oss syndafloden?

För Länsstyrelsen och de företag som ska göra ekonomiska vinster, lokala transportföretag och konsulter, tycks inte försiktighetsprincipen gälla. 
Nu kommer 4500 ton (ca 3000 m3) arsenikfulla massor att transporteras till Fagerliden från Burträskbygdens Träförädlings industriområde i Andersfors, en mil från Burträsk, ca tre mil från Fagerliden. 
RagnSells som driver verksamheten på Fagerliden har nyligen medgett (Läs mer) att de gett ofullständig redovisning till Miljödomstolen. Välinformerade kritiker anser att RagnSells tillstånd bör omprövas, att verksamheten ska stoppas på grund av anläggningens tekniska brister och ofullständiga kontrollverksamhet – som vi redan redovisat tidigare på denna sajt. 
Hur tänker männen hos länsstyrelsen, åkeriföretagen och konsulterna? Efter oss syndafloden?

Stoppa Fagerliden! Sanera Fagerliden! Transportera på Norrbotniabanan!

Norrbotniabanan – Järnvägsutredning Robertsfors-Skellefteå 
Den 30 juni 2008 publicerades utredningen som förordar östlig sträckning. Det avgörande argumentet är att anläggningskostnaden är 1-3,5 miljarder kr lägre för alternativ Öst jämfört med Väst. 
Om Norrbotniabanan byggs kommer Fagerliden/Edfastmark att ligga väl till för transporter på järnväg, oavsett vilket alternativ som väljs. Med stickspår kommer man att göra stora uttransporter av farligt avfall från Fagerliden/Edfastmark via Norrbotniabanan till en ny lokal. En ny lokal med teknisk beskaffenhet enligt miljöbalken, där intressenterna Länsstyrelsen, RagnSells med flera kan driva sitt projekt vidare med mindre risk för haverier. 
Ett Stopp och sanering av Fagerliden/Edfastmark kan ske till lägre samhällskostnader med Norrbotniabanan!

RagnSells medger ofullständig redovisning till Miljödomstolen

Pressmeddelande 2008- 06-30 
Frågor besvaras av: 
Hans Peter Lindström, Advokatfirman Abersten, 090-135040 
Göran Bergström, WSP Samhällsbyggnad, 090-703440 
Dokumentation, se längst ned. 
RagnSells har i yttrande till Miljödomstolen medgivit att de inte redovisat alla resultat från miljöprovtagningen vid anläggningen i Fagerliden. Först efter att Länsstyrelsen har efterlyst en fullständig redovisning av de provtagningar och analyser som skett från driftsstart har RagnSells redovisat dessa. Länsstyrelsen anser att slutliga utsläppsvillkor från dammar och dagvatten inte kan fastställas i nuläget. Prövotiden bör därför förlängas fram till hösten 2010. Miljönämnden i Robertsfors instämmer i kritiken och menar att provtagning behöver göras i fler punkter för att tydligare kunna se eventuell påverkan från RagnSells anläggning. RagnSells yrkar nu inför den kommande domstolsförhandlingen att prövotiden skall förlängas till november 2010. 
RagnSells fick 2005 tillstånd för att uppföra och driva mellanlagring, behandling och deponering av avfall vid Fagerliden. För anläggningens drift meddelades villkor bland annat provisoriska villkor för utsläpp till vatten. RagnSells har sedan själva lämnat in ett kontrollprogram där de redovisat vilken provtagning som de skulle göra. 
Under februari 2008 lämnade RagnSells in resultatet av undersökningarna. Länsstyrelsen kritik mot undersökningen är omfattande, bland annat pekar man på att några resultat från provtagning av vatten som släpps ut från dammar och dagvatten som avleds från markytor inte har redovisats. Länsstyrelse efterlyser en fullständig redovisning av de provtagningar och analyser inklusive flödesmätning som skett från driftsstart. De tycker att resultaten skall presenteras som tabeller och grafiskt för att tydlig bild över resultaten från analyserna samt att samliga värden jämförs med de provisoriska utsläppsvillkoren. Man tycker att halterna av nickel och zink kan sänkas i villkoren. 
Robertsfors kommun konstaterar att RagnSells rapporten kopplar ihop den påverkan av ytvatten som påvisats i undersökningen till den närbelägna kommunala avfallsanläggningen. Kommunen vill därför se en fortsatt provtagning i ytvatten där eventuell påverkan från RagnSells anläggning tydligare kan upptäckas. 
RagnSells skriver i sitt svar till miljödomstolen de av förbiseende inte har redovisat provtagningarna av vatten från renvattendammen och dagvatten som avleds från markytor. Resultatet redovisas först nu till miljödomstolen. Dessa resultat fanns inte heller med i miljörapporterna för 2006 och 2007 där företaget enligt lag är skyldiga att redovisas sina utsläpp. Den inlämnade redovisningen visar att man i några fall överskrider de riktvärden som gäller. När verksamheten började analyserade RagnSells inte alla parametrar. Det menar man beror på att man inte hade tagit emot avfall som innehöll sådana föroreningar. Detta trots att man i sitt eget kontrollprogram åtagit sig att göra alla analyser. 
RagnSells förstår att länsstyrelsen kritiserat prövotidsutredningen och vill därför att prövotiden förlängs till hösten 2010. Bolaget tar inte ställning till de krav som framförs av kommunen. 
RagnSells kritiserar sedan en markägares yttrande. I yttrandet finns skisser på hur reningsanläggningen skulle byggas, vilka har hämtats från RagnSells ansökan och MKBn. RagnSells menar nu att anläggningen inte har byggts som man själva tidigare redovisat utan skickar med en ny skiss i yttrandet till Miljödomstolen. 
Det blir nu miljödomstolen som får avgöra om RagnSells skall få förlängd prövotid och avgöra de villkor som skall gälla under denna. 

Fakta RagnSells anläggning vid Fagerliden: RagnSells anläggning vid Fagerliden gränsar till den tidigare kommunala deponin. Anläggningen byggdes för att ta emot förorenade massor för behandling och deponering. När ansökan för verksamheten lämnades in var det klart att en sanering skulle göras av Robertsfors Bruk och det massor skulle behöva omhändertas genom deponering. Enligt RagnSells miljörapport för 2006 tog anläggningen emot 2 800 ton för behandling, 13 850 ton för mellanlagring och 48 200 ton för deponering.

 
Saneringen av Robertfors Bruk. 
I december 2003 beviljades Robertsfors kommun, som huvudman, statliga medel för sanering av den tidigare verksamheten vid Robertsfors bruk. 
Sanering av Robertsfors bruk har gjorts med medel från Naturvårdsverket. Robertsfors kommun har bidragit med 5 % av det totala beloppet. För saneringen söker kommunen medel från Naturvårdsverket vilka administreras av Länsstyrelsen. 
Från en delrapport som återfinns på länsstyrelsens hemsida http://www.ac.lst.se/files/Igg7vgXs.pdf framgår följande: 
För saneringen kontrakterades Skanska. Deras anbud värderades till 14 poäng lägre än det näst bästa anbudet. 
Värdet för varje poäng var ca 400 tusen kronor vilket ger en differens på 5,6 miljoner mellan de två anbuden. Skanska handlades slutligen upp på sitt sidoanbud, som var ytterligare ca 2 miljoner billigare än huvudanbudet. Sidoanbudet innebär att massorna till största del tas omhand lokalt på Ragnsells planerade klass 1-deponi. Etableringsarbetena för utbyggnaden av deponin påbörjades under oktober månad 2005. 
Den 2005-10-31 hade ca 25 % av de kontrakterade arbetena utförts och följande mängder förorenad jord har grävts bort från området: 
7 300 ton massor som gått till kommunens deponi på Fagerliden. 
1 160 ton massor som gått till mellanupplag på Fagerliden i avvaktan på att Ragn-Sells klass 1–deponi färdigställs. 
2 790 ton Massor som mellanlagrats på arbetsplatsen i avvaktan på att Ragn-Sells klass 1-deponi färdigställs. 
Dokumentation (klicka för att se): 

Hushållningssällskapet gjorde biologisk provtagning i Fagerbäcken, Granån och Flarkån

Hushållningssällskapet har offentligrättslig status med stadgar fastställda av regeringen. De bedriver rådgivning och service för främst jordbruk, husdjursskötsel, lanthushåll och trädgårdsodling samt i flera län även fiske. På uppdrag av Sweco Viak har Per Lundström och Dan Evander, Hushållningssällskapet gjort biologisk provtagning. Läs hela rapporten! Klicka för att ladda ner.
Ett citat: 

Minskningen i antalet arter och försurningskänsliga arter var i lokalerna "Fagerbäcken" och "Granån nedre" större än i "Granån övre" vilket skulle kunna tyda på någon form av störning…

Pressmeddelande

Nu har pressmeddelandet gått ut till media med rubriken: 
"Markägare motsätter sig utökad drift vid avfallsanläggning i Robertsfors."
 
 
Utdrag: 

Markägare protesterar mot utökad drift vid RagnSells avfallsanläggning i Fagerliden, Robertsfors.
På ettårsdagen till haveriet lämnas ett yttrande till Miljödomstolen, som skall ta ställning till om företaget skall få tillstånd att ta emot ökad mängd avfall. Ett utökat tillstånd utgör ett allvarligt hot mot närmiljön och vattendragen vid anläggningen. 

Läs hela pressmeddelandet HÄR!
(Om du använder PC/Windows, behöver du Acrobat Reader – ladda ner HÄR om du inte har det)

Nu laddar de om!

Nu laddar RagnSells och Länsstyrelsen Västerbotten för utbyggnad av Fagerliden hösten 2007.
 
Ansökan har lämnats till Miljödomstolen för utökat tillstånd för ytterligare miljöfarligt avfall. 
RagnSells Avfallsbehandling AB har den 6 juni 2007 lämnat in ansökan till Miljödomstolen för att få tillstånd att ta emot ytterligare 100 000 kilo massor, varav deponera ytterligare 100 000 ton massor i etapp 2 på avfallsanläggningen i Fagerliden, Robertsfors, över en "rullande treårsperiod". 
Bakgrund: 
RagnSells beviljades under september månad 2005 tillstånd att bedriva avfallsanläggning i Fagerliden. Verksamheten har pågått sedan januari 2006. RagnSells har nu hos miljödomstolen i Umeå sökt tillstånd för utökad verksamhet vid anläggningen. 
Under den tid som anläggningen har varit i drift har ett dammhaveri redan inträffat. Haveriet uppmärksammades av Länsstyrelsen och med anledning av detta har RagnSells förelagts att utreda orsakerna till haveriet. Det har även förekommit andra händelser där RagnSells uppenbart brutit mot de villkor för driften som bestämts i Miljödomstolens dom. 
Stöd vårt arbete för att öka säkerheten vid Fagerliden! Ge dina synpunkter här på bloggen! 
  • Tycker du att RagnSells ska få tillstånd?
  • Tycker du att RagnSells och Länsstyrelsen ska ge garantier för att läckage av tungmetaller och arsenik inte ska ske till Granån och grundvatten?
  • Kan man lita på RagnSells som har haft haveri?
  • Kan man lita på en entreprenör, om den brutit mot villkor för driften som bestämts i Miljödomstolens dom?
Ge Dina synpunkter! Du kan självklart vara anonym. 
Klicka på Kontakt eller klicka på Kommentera

Stoppkrav och beslut

Har tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen kontroll på att villkoren i miljödomen är uppfyllda? Måste miljökatastrofer inträffa för att myndigheter och rättsväsende ska kunna intervenera i verksamheten med miljöfarligt avfall på Fagerliden? 
Enligt Länsstyrelsens egna offentliga tillsynsprotokoll från Fagerlidens avfallsanläggning har allvarliga problem påvisats. Dammhaveriet i augusti 2006 (läs också reportage i VK) och RagnsSells vägran att göra de kontroller som miljödomen krävde är två tunga argument att kräva stopp för Fagerliden. Utan att miljötekniskt kommentera dammhaveri och villkoren i miljödomen har Länsstyrelsen i beslut den 27 april 2007 avslagit yrkandet om stopp. Beslutet kan överklagas. 
Läs stoppkrav.
Läs Länstyrelsens i Västerbotten svar.