Kategori: Djurrätt

VK ger utrymme åt Ikea – men inte till djurrätt!

I VK förs en intensiv debatt om etableringen av Ikea vid Entré Syd, Umeå. Närmare 200 kommentarer till den senaste artikeln. Här diskuteras överklagande av bygglov, förorenad luft och umebornas längtan efter fullbordan i jordelivet med Ikea. Kommunalrådet får kasta anklagelser på politiska motståndare som överklagar bygglov med invektiv och skrämselpropaganda om en förestående kommunistisk, trotskistisk revolution.

I tidningens olika upplagor flyter annan rapportering på. Bl.a. en TT-nyhet om "Kor drunknade i sin egen gödsel". 50 kor och kalvar gäller det, som pinats till döds i sin egen gödsel av en bonde som inte förmått sköta sina husdjur.

Om man som jag tycker att detta är viktigare än Ikea, så skriver man kommentar till nättidningen. Djurrätt har blivit ett tabubelagt ämne i VK, så därför refuseras mina kommentarer i vanlig ordning. VK tycks vara livrädd att ge utrymme för kommentarer från djurrättsförespråkare. Artikeln har noll (0) kommentarer. Och frågor till webredaktionen besvaras ej. Länk till artikeln.

Bra, Norran, om grisuppfödning

Till Norran, Göran Abramsson, apropå artikeln den 20 juni 2012.

Mycket bra att du och Norran har tagit upp diskussionen om grisuppfödning och jag hoppas att uppföljning sker.

Jag tänker särskilt på den del som innehåller intervju med en företrädare för Djurens rätt. Jag skulle vilja se en fördjupning som ni faktiskt utlovar. Denna enda intervju speglar inte hela skalan av djurrättsförespråkare och abolitionister, dvs. de som vill avskaffa allt utnyttjande av djur. Att bara presentera en intervju med en person som accepterar uppfödning och slakt av gris ger en alldeles skev bild. I alla åldrar, främst hos yngre och äldre finns ett växande motstånd och en rörelse i riktning mot ett avskaffande av allt utnyttjande av djur. Medelålders personer, upptagna av familj och yrkeskarriär är långsammare att dra konsekvenserna av djurfabrikerna och djurplågeriet.

Som sagt är det mycket bra att diskussionen drivs. Det skulle vara ett svek om denna artikel blir en engångsföreteelse, som ett försök klara ut ett oerhört stort problem med ett enda reportage. Vi har ett stort gemensamt problemområde för konsumenter och livsmedelsproducenter som kräver och möjliggör ett uthålligt arbete och engagemang.

Intresset för Norran som medium växer hos alla läsare med djurrätt och abolitionism som ett viktigt inslag i en tid av omställning…

Diskussionen om djurplågeri och djurrätt får ökad spridning!

Här får du lästips för jul- och nyårshelgen!

Understrecket i Svenska Dagbladet 16/12 2011 bär rubriken "Vår relation till djur är både kär och galen". Författaren heter Anders Mathlein. Läs artikeln här! Om du inte läst böckerna som han bygger sin artikel på, läs åtminstone följande böcker (beskrivna här):

 

Jämförelser har gjorts med slaveriet och Förintelsen. Det hade också varit på sin plats att jämföra med vanskötseln av de äldre i Sverige. Men då kanske vi storknar av ny insikt om våra livslögner.

Läs även "Förnuftet som försvar för rätten att döda djur" av Jesús Alcalá (27/12 2009).

God Jul!

Melkers Falukorv + Vindkraft = Sant

Jag och min hustru var i Storkyrkan för att höra julkonsert. På bänken framför satt en person som jag kände igen, Leif Lind.

Efter den fina konserten knackade jag honom i axeln och sa att jag uppskattade hans bok om produktlanseringar. Lena och jag handhälsade på Leif och hans fru. Boken "Framgångsrika produktlanseringar" kom ut 1968 och blev en mycket stor framgång.

Leif Lind var en av 1970-talets verkligt stora "marknadsgurus" inom livsmedel och andra dagligvaror. Sen började det gå fel i karriären, bl.a. motgång med butikskedjan Buketten, vilket han har kompenserat med hårt arbete och många nya uppdrag.

Leif har bland annat ägt och varit företagsledare i Buketten, Torsåsens Fjäderfäslakteri, styrelseordförande i Melkers Chark i Falun och Sörensens Fågelchark i Sävsjö och sitter i styrelsen för ytterligare ett 10-tal företag.

Jag frågade vad han gjorde idag. Han svarade att han är 74 år och att han tänker dö med stövlarna på. Han sa att han driver ett företag med sin son, ett försörjningssystem för flyg.

För att utmana sa jag att jag också tänker dö med stövlarna på, men inte med samma stövlar som på 70-talet. "Jag har köpt nya stövlar", sa jag och stirrade stint på paret Lind. Och att jag nu vid mogen ålder har gått över till ideell verksamhet. Leif och hans hustru såg frågande ut. Min hustru tyckte visst att jag var kvick i mun. Min avsikt var att snabbt positionsbestämma Leif, sisådär 35 år efter min senaste kontakt med honom.

På väg ut från kyrkan passade jag också på att fråga vad han har kvar i sin hemtrakt Dalarna. Han nämnde Melkers i Gagnef, Falun. "Jag har kontakt med en förening i Svartnäsbygden som kämpar mot vindkraften", sa jag. Leif svarade att det kände han igen, och att ingen vill ha vindkraft nära sig ("not in my backyard"). "Men vi måste ju ha el", tyckte han. "Men vi kan spara, du och jag är ju ekonomer eller hur? Och du har tydligen inte hört bullret", sa jag. "Vi måste ha vindkraft för att få el, gärna med mycket buller", sa Leif. Med eftertryck, på sjungande dalmål.

Då kände vi på ömse håll att det var läge att välja olika väg ut ur kyrkan. Leif Lind med fru sa att de skulle titta på julkrubban…

"Kul att träffas", sa jag och gled ut genom stora porten på Storkyrkan med Lena ut till marknadsgycklet på Stortorget…

Korvboken: Hjälpreda och kulturhistoria

Av Karl-Olov Arnstberg och Anders Björklund.

Förhållandet mellan djur och människor har blivit en av vår tids stora frågor. Författare som Jonathan Foer och Pelle Strindlund har rört om ordentligt.

Många säger att om man läser Foers Att äta djur, då blir man vegetarian. Arnstberg och Björklund tillhör knappast den målgruppen. Dessa herrar tycker att det är viktigare med Korvbok än att undersöka kulturhistoriska omvälvningar med vegetabiliska råvaror.

Kokboksfloden fortsätter att överflöda marknaden med mer än en ny bok per dag i Sverige. Kokbok som beteckning är alltför snäv. Mat, resor, umgängesformer – för att inte tala om författaregot – har klistrats på den traditionella receptkokboken. I den akademiska världen vill man också hänga med. Ämnet etnologi, som tidigare hette folklivsforskning, har knoppat av med matetnologi. Och mat har blivit ett område som nått samma status som musiklyssning och musikutövning för akademiker, måna om sin image och lycka.

Två etnologer som jobbar på sin bredd och image är Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet och Anders Björklund, chef för Etnografiska museet, Stockholm.

Korvboken har nu utkommit i en tredje omarbetad upplaga. Public relations genom intervju i Sveriges radio är ett led i lanseringen. Där tävlar författarna med intervjuaren om makt i korvdiskursen med kommentarer om älgkorv och vildsvinskorv. Den kunnige lyssnaren kan avslöja djup okunskap om råvaror och korvtillverkning, men professorerna maskerar skickligt med machosnack om korvens välsignelser, som "…min kropp har ju fått en angenäm rondör…".

När kommer Cigarett- och knarkboken: Hjälpreda och kulturhistoria?

Biogas bör varudeklareras

Biogas har kommit att bli en energikälla som utnyttjas både i gasform och omvandlad till el. Biogas kan utvinnas från hushållssopor och annat nedbrytbart biologiskt avfall. Biogas på Wikipedia

Med beteckningen biogas har också spåren suddats ut med vilka komponenter gasen framställts. Beteckningen associerar till bio, som betyder liv.

Metaforen kretslopp finns också närvarande. Mer sällan får vi veta vilka råvaror som kan ingå. Även användningen kan vara oklar. Det är som att vi har att göra med en livsprocess som är av naturen given. Är det en osynlig hand som tar av livet för att återbörda till livet? Mycket är höljt i dunkel men med en fasad av metafysik.

Verkligheten är schaskig. Matavfallet i berg av hushållssopor på Roma, Gotland under bar himmel med läckage till Godthemsån och outhärlig stank för människor och icke-asätande djur skapar problem. Planerna är nu att föra hushållssoporna till en rötanläggning, på Gotland eller fastlandet för att utvinna biogas (Läs mer). Biogasen ska återföras till människans konsumtion i olika former, som gas till bilar, som gas till el med mera.

Så bra kan vi utropa! Men för alla konsumenter är inte detta etiskt hållbart. En del av gasen, som är okänd till sin omfattning, har animaliskt ursprung. Till rötanläggningen tillförs hushållssopor som till en del innehåller animaliska rester. Vad med resterna från reningsanläggningar för avloppsvatten? Det kan också finnas slaktavfall från slakterier, inälvor, maginnehåll, gödsel, hudar, hår, fett etc. Det har vi alla rätt att få veta!

För närvarande har vi några procent konsumenter som är veganer. Ingen tycks ha tänkt på att veganer inte vill utnyttja djur i någon form, varken som mat eller för andra ändamål.

Här finns ett etiskt problem som är märkbart och som kommer att öka i betydelse.

Därför bör produktionen varudeklareras, så att konsumenterna kan välja bort biogas med innehåll av animaliskt ursprung. Svenska slaktdjursuppfödare och slakterier har genomdrivit ursprungsmärkning av kött, så att konsumenten i butiken ska kunna välja. Principen om konsumentens rätt att välja bör också gälla val av energi. Här visas på veganernas rätt att slippa animaliska råvaror i energiprodukter. Diskussionen kan också utvidgas till valfrihet när det gäller andra energikällor, som el från vindkraftverk.

Till det ska vi återkomma i nästa blogginlägg.

Är svenska djurfabriker bättre?

I höstas kom boken "Eating animals" av Foer, på senvintern kom översättningen "Äta djur". Den är översatt till ett 40-tal språk. En svensk bok "Jordens herrar" av Strindlund har också väckt uppmärksamhet efter några års uppehåll för svenska debattörer inom djurrätt.

  (Klicka för större)

Ett motiv att ta in Foer och Strindlund i debatten är att deras djupgående kritik baserad på djurrätt är så sammanvävd med miljöfrågor, avfallsfrågor, klimatfrågor, energifrågor och resurshushållningen över huvud taget. De har också mycket att säga till lokalpolitikerna. Fler och fler kommunpolitiker försöker vinna politiska poäng genom att kräva att upphandling av skolmat ska innehålla krav på lokalproducerad ekologisk mat. Detta är baserat på en skev verklighetsbild. Vissa begrepp har bitit sig fast som honnörsbegrepp i den svenska debatten. Argumentationen kan starkt ifrågasättas. Läs t.ex. Lars Bäckström(c) i Robertsfors, förre kommunalrådet, blog här.

Citat (vår fetstil):

När vi i tisdags i kommunstyrelsen behandlade Centerpartiets Motion om att öka upphandlingen av lokalproducerad mat så ställde sig en enig kommunstyrelse bakom vårt förslag till beslut enligt nedan:

Inom lagen om offentlig upphandling finns möjligheter att ställa specifika krav. Vi anser att kött, fläsk, mejeriprodukter och ägg ska komma från djur som är uppfödda i enlighet med den djurskyddslagstiftning som vi har i Sverige.

Här talas bara om kött, fläsk, fisk, mejeriprodukter och ägg. Detta ger en mycket skev bild av tillgången på olika slags livsmedel. Denna begränsning medför att vegetarisk kost kommer på undantag. Vegetarisk kost är dock inte längre något udda och ovanligt. Utvecklingen går mycket fort. Foer, författaren av "Äta djur" skriver att av USA:s befolkning är i snitt 4 procent vegetarianer. Bland de unga studenterna är 18 procent vegetarianer. Andelen vegetarianer fortsätter att öka. Vi har samma ökningstendens i Sverige. 

Det är med andra ord helt passé att enbart tala om kött, fläsk, fisk, mejeriprodukter och ägg. Och talet om djurskyddslagstiftning klingar falskt med tanke på det djurplågeri som finns i hela Sverige och som tycks bli värre och värre.

Ska kommunpolitikerna tillåtas förhindra en utveckling mot vegetarisk kost? Nej. Det börjar bli dags att motsäga dessa argument om svenskt griskött och kyckling från politiker som inte hänger med i utvecklingen. Skolungdomarna och barnen bör ges vegetariska alternativ i skolmaten. Skolkökspersonalen har kompetens att ge näringsriktig vegetarisk kost, och skolbarnen bör få välja. En dag i veckan kan göras helt fri från kött. Sedan kan utvecklingen tillåtas gå vidare i takt med efterfrågan av köttfritt. Ett bra sätt att stimulera debatten är att hålla fram böcker som skakat om opinionen i stora delar av världen. Det är faktiskt något att tänka på i Robertsfors.