Läs boken Fejkmaten

Det är hög tid att revidera utvecklingen med ultraprocessade veganska livsmedel och många andra som vegansk ost. Ann Fernholm har levererat en vidräkning som alla borde ta del av. Hon har disputerat i molekulär biologi. Aftonbladet har rapporterat. Här på denna blogg har intresset handlat om både djurrätt och vegsnsk livsstil. Nu kommer arbetet att kunna gå vidare med bättre och nödvändiga kunskaper, mycket tack vare Fernholms forskning. Läs även om forskning av Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Det är framför allt ”vegokött” och ”vegoost” som ifrågasätts, som numera finns i mycket stor variation och antal. Vi kan se fram emot förändringar, kanske en chockvåg på marknaden för alla livsmedel som anknyter till vego eller veggie i alla former, i butiker och restauranger och storhushåll.

Kommer landsbygspolitiken att förnyas med ny regering?

Förväntningarna på den nye landsbygdsministern skiljer sig mellan intressentgrupper. Frågar vi Djurens Rätt framkommer en lista på krav. Djurens Rätt kräver inrättande av en särskild djurskyddsminister. En komplex bild framkommer i presentationen av den nye landsbygdsministern Peter Kullgren. Regeringen har ännu inte gett en trovärdig bild av landsbygdsministern uppgifter. Tills vidare får vi leva med disparata förväntningar. Utspel från lantbrukets organisationer och viktiga händelser beträffande livsmedelsförsörjning kommer att vara bestämmande i brist på en proaktiv politik. Risken finns att förnyelse av landsbygdspolitiken inte kommer till stånd. Har någon uppfattat förnyelse genom etik? Tvärtom följer Sveriges regering ängsligt hur andra länder gör. Bakslaget i Danmark med nedläggning av minkuppfödning får påverkan av svensk politik. Att inte klara att avskaffa det djurplågeri som minkuppfödning innebär visar vilken brist som råder på djuretik. Grundtipset är: Sverige kommer att fortsätta med en defaitistisk och föråldrad djurskyddspolitik, med minkuppfödning som skräckexempel.

Kött som ”kött”

Storkapitalet satsar stort och långsiktigt på ersättningsprodukter till animaliskt kött. PR lägger grunden till uppbyggnad av företag som utvecklar, producerar och distribuerar. ”Kött” utan kött är inte längre en nyhet. Därför laddas informationen med intresseväckande parametrar som vidmakthåller och förstärker. AI, artificiell intelligens är nu ett inslag. Sambandet till produktutveckling av livsmedel, ”kött” förefaller svagt. Det är som prästen som hade en notering i manus för sin predikan om det heliga och fröjderna i paradiset, ”svagt underbyggt, höj rösten”. Precis så är det också med flashiga reportage om ”kött”. Kommer intresset för AI att kunna överföras på ett intresse för ”kött”. Tveksamt. Men det är en att sak att kartlägga i fortlöpande konsumentstudier. Resultat från konsumentstudier kommer troligen att ligga kvar i kassavalvet. Förväntningarna är enorma i tron att behålla efterfrågan från nya generationer veganer och vegetarianer som tar avstånd från dagens animalieproduktion.

När den nya branschen för ”kött” tar form med aktörer, tillverkande och distribuerande företag, får vi se vilka parametrar som tas i bruk. Nästa stora parameter är att producera ”kött” från levande djur. Kommer producenten kunna övertyga konsumenten att ”kött” kan ha sitt ursprung i ett levande djur? Kött som ”kött”, alltså.

Kyckling är det enda jag kan, sa ”Brådskan”, produktionschef i Kronfågel

Så sa produktionschefen, högst i hierarkin inom ledningsgruppen, blivande VD och koncernchef inför kollegorna i det största och marknadsledande företaget Kronfågel AB. Det utspelade sig vid lunchbordet en dag 1980 när ägaren till Kronfågel, Scan Slakteriförbundet meddelat att största konkurrenten Ivo Food med varumärket Ivars kyckling hade förvärvats. Kommentaren framstod som en vädjan om sympati från sina kollegor. ”Brådskan”, nu ödmjuk och nära självutplåning, mötte min blick diagonalt över långbordet. Jag kände att detta kanske är ett ögonblick som jag kommer att minnas senare i livet. Mot mitt väsen att alltid svara höll jag denna gång käften. Min tanke var att högmodet förr eller senare skulle straffa sig. Matfågel, kyckling har kommit i strykklass på en marknad med ökad medvetenhet och krav på djurskydd. 

Idag har Djurens Rätt redovisat en undersökning som visar på systematiskt djurplågeri.

Bit inte den hand som föder dig

Det tycks vara parollen för den sympatiske måltidsforskaren Richard Tellström. Han finns med i i en artikel under temat ”Bortom biffen”, av Henrik Ennart och Lisa Arwidson i Svenska Dagbladet 8/8 2022. Här sägs ”Att äta tillagat kött har varit ett vinnande koncept i två miljoner år”. Sättet att argumentera påminner om alla tusen sinom tusen essäer som inleds med ”Redan de gamla grekerna…” Det har varit ett retoriskt grepp som övertygat och vilselett läsare och åhörare, kanske inte i två miljoner år men kanske i ett par tusen år. Syftet är i båda fallen att inte bli motsagd med hjälp av blytung bakgrund.

Forskarens och skribentens objektivitet bör granskas. En väg att gå är att ställa frågan vad som skulle kunna ske om de hade framfört motsatt uppfattning. Hade forskningsanslag från livsmedelsbransch-relaterade finansiärer kunnat påverkas eller avslutas? Jag håller det för troligt men kan inte styrka det. Den långa berättelse som åberopas kan kritiseras utan risk för misstänkliggöranden.

Tillagat kött från varmblodiga (även människokött) och kallblodiga djur har ätits sedan urminnes tid i civilisationer som kommit i kontakt med andra. Människokött äts inte längre utom i livshotande situationer. Många arter har övergivits som mat av skilda orsaker, tillgång, förändrade preferenser, pris/uppoffring etc. I stället har andra djurarter eller vegetabilier valts som föda.

Stora, starka intressen i animalieproduktionen ser med fasa på innovationer som helt eller delvis kan ersätta animaliskt kött i industriell skala. Stora utvecklingssprång har tidigare inneburit stagnation eller undergång för befintliga och etablerade näringar. Järnvägsintressen trodde att deras betydelse skulle raderas när flyget kom. När automobilen kom trodde man att hästens och andra dragdjurs betydelse skulle vara tilländalupen. Listan är jättelång. Ofta har den gamla näringen kunnat överleva genom att ändra inriktning och volym. Vi kommer också att se något hända som skapar en annan framtid för varmblodiga och kallblodiga djur. Vi är redan vana vid att äta denaturerade livsmedel. Junk food och drycker av många slag. En förhoppning för producenter kan vara att kött övergår från att vara baslivsmedel till att bli tillbehör i måltiden för alla dem som inte kan släppa taget om tillagat animaliskt kött. Då blir inte steget långt till fake meat från Bondens Drömfabrik. Animaliskt kött kommer att finnas kvar i långt mindre omfattning än idag. Dags att börja reformera måltidskunskapens underbara värld.

Marit Paulsen (1939–2022) lämnar ett tomrum

Marits gärning sammanfattades i marknadsföringen av Talarforum, där hon i slutet av sitt liv var en av attraktionerna bland andra celebriteter som kunde hyras för offentliga framträdanden. Där nämns områdena miljö och livsmedel, bland annat i frågan om djurtransporter samt konflikten mellan livsmedelsbehovet i världen och den ekologiska odlingens lägre avkastning. Hennes envisa kritik av plågsamma djurtransporter till slakterier i Sverige och EU gjorde ett oerhört starkt intryck. Även transporter av levande djur till marknader på andra sidan Medelhavet. Mycket, det mesta av detta djurplågeri pågår fortfarande. Djurens Rätt fortsätter kampen.

Plågsamma djurtransporter måste föras högst på den politiska agendan, inte bara inom EU:s organ. Plågsamma djurtransporter förekommer dagligen i Sverige. Här måste lokala insatser göras med länsstyrelsen och polisen. Lika stort som man talar om att jobba mot våld mellan människor. Media, lokaltidningar redovisar inte fall av djurplågeri i samband med transporter. De kan skylla på att det är någon annan som ska rapportera, t ex blaskan i den kommun där transportbilen landar. Tystnadskulturen är utbredd. Den fortsatta kampen mot de plågsamma djurtransporterna blir kraftfull med en förgrundsgestalt med tyngd och respekt i alla sammanhang. Nu finns inte Marit längre på barrikaderna med sin kärlek till människor och djur.

Så här ser arvet ut i koncentrat efter Marit Paulsen i tolkning av Djurens Rätt:

  • Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU.
  • En maxgräns på 8 timmars transporttid. Max fyra timmar för kaniner och fåglar.
  • Ett förbud mot att transportera ej avvanda och dräktiga djur (för de där 40 procent av dräktigheten har passerat).
  • Åtgärder för striktare efterlevnad av lagstiftningen. En fungerande kontroll är nödvändig och kännbara konsekvenser när överträdelser görs. Fler oannonserade kontroller behövs. 
  • Ett förbud mot transport av levande djur om den förväntade utomhustemperaturen överstiger 25 ̊C.

Djurtransporterna var ett av Marit Paulsens engagemang.

Sammanträffande om djurens rätt under Almedalsveckan

Den ideella föreningen Djurens Rätt har aktiviteter varje dag söndag till och med torsdag. Svenskt landskapsskydd arbetar för att ge kunskap om vindkraft varje dag, söndag till och med torsdag.

Beskrivning av samhällsfrågan:

Vi vill hindra vindkraftens utbredning och istället värna naturen, landsbygden, landskapet, lokal demokrati, äganderätt, allemansrätt, djurens rätt, människors livsmiljöer samt ett stabilt elsystem. Hur har verkligheten drabbats av vindkraft? 

Utökad information om evenemanget:

Vi anser att vindkraftens framfart gått för långt och tillstånd ges för enkelt.

Som framgår finns djurens rätt med i samhällsfrågan som formuleras av föreningen Svenskt landskapsskydd, och så har det varit under många år efter det att vindkraftens störningar på djuren upptäcktes. Störningar har påvisats för rennäringen efter gjorda undersökningar i sameland. Störningar finns för fåglar och landlevande djur. Även för vattenlevande djur i havet där havsbaserad vindkraft tillåts expandera. Denna hotande utveckling måste hejdas. Exemplen är många.

Almedalsveckan öppnar nya kontaktvägar för alla de som arbetar för djurens och människornas rätt till liv och hälsa. 

Djurrätten bleknar med byråkratisk struktur i Almedalen 2022

Representanter för Djurens Rätt hade sin första aktivitet redan första dagen 1 juli. I programmet presenteras evenemanget och djurrättsperspektivet glöms bort i skuggan av hållbarhetsperspektivet.

Beskrivning av samhällsfrågan
Allt fler blir idag medvetna om matens ursprung, om djurskydd och om hållbarhet. Allt fler väljer att konsumera växtbaserat. Men glöms djurrättsperspektivet bort i skuggan av hållbarhetsdebatten? Vad kan politik och civilsamhälle göra för att sätta djurrätt och djuretik på agendan?

Utökad information om evenemanget
Allt fler, särskilt unga, väljer att helt eller delvis avstå från att äta kött; av miljö- och klimatskäl, av hälsoskäl och av etiska skäl. Är detta början på ett skifte i relationen mellan människor och djur? Eller är det bara en övergående trend? Hur sätter vi djurrätt och djuretik på den politiska agendan och hur får vi fler att öppna ögonen för dessa frågor?

Djurrätt har sedan mer än 100 år arbetat för samhällsförändringar som bygger på insikten att djuren är kännande varelser. Djurrättsrörelsen har varit antiauktoriitär med djurens väl och ve i fokus. Då kan de som är trogna de ideologiska idealen reagera över institutionalisering och byråkratisering. 

Medverkande:

  • Camilla Bergvall, Ordförande, Djurens Rätt
  • Farida al-Abani, Partiledare, Feministiskt Initiativ

Kontaktperson 1:
Sebastian Wiklund, Enhetschef politiskt arbete och sakfrågor, Djurens Rätt, sebastian.wiklund@djurensratt.se
Kontaktperson 2:
Anna-Clara Acevedo, Politiskt sakkunnig, Djurens Rätt, anna-clara.acevedo@djurensratt.se

Varför arbetar man med auktoritär organisation som bl.a avspeglas i befattningar och titlar som används där  andra ideal är förhärskande. Enhetschef. Politiskt sakkunnig. Hur tänker man? Om det är en skuggorganisation som ska kunna överta makten när tiden är mogen, så kan det möjligen förstås. Om det är att höja självkänslan hos bäraren, så är svaret att det är fel väg att gå. Självkänslan byggs up med nära kontakt med de varelser som djurrätten vill värna om.

Varför gör Djurens Rätt en tydlig knytning till ett av många politiska partier? Varför inte knyta an till individer med djurrätt och hållbarhet som livsstil från flera politiska partier? Djurens Rätt visar vägen genom sitt program att spana hos de politiska ungdomsförbunden.

Begränsa eller förbjud användning av fisk som djurfoder

Nu behövs i stort sett all fisk för konsumtion beroende på säkerhetsläget. Det kanske blir som under andra världskriget. Jag har faktiskt träffat en äldre dam som klagade över att behöva äta sill varje dag under andra världskriget. Så hon tackade nej när jag hade köpt en hel tunna och delade ut som julpresent till vänner och bekanta, jag tror året var 1985.

Fiske för foderändamål bör regleras eller helt förbjudas. Nästan allt går till laxfoder, där laxen har exporterats över hela världen, bl.a till Ryssland. Ett problem med sill och vissa andra fiskeslag som matfisk är att en stor del går till Kina för rensning och förädling. Det har varit mycket billigare trots dubbla frakter, till och från Kina. Men det kan ändra sig.

Maten blir dyrare

Kostnadsökningar, extrema kostnadsökningar förutses av livsmedelsföretagen. Är detta den stora möjligheten för branschen och konsumenterna? Prognosen verkar vara välgrundad och kommer att hållas aktuell under lång tid framöver. Vi kommer att matas med information. Branschen kommer att ta tillvara på egna intressen för att kunna kompensera sig för kostnadsökningar.

I en marknadsekonomi finns mekanismer som strävar mot jämvikt. Med rop från branschen på ingrepp – om de får gehör – finns de största farorna för kaos med svårigheter för anpassning av utbud och efterfrågan. Det finns kraftfulla möjligheter till anpassning. Den främsta möjligheten är fortsatt övergång till vegetarisk och vegansk livsstil och kost. På några år har stora framsteg gjorts för utveckling av livsmedel som ersätter animaliska produkter. Med prisökningarna kommer trenden att bli ännu starkare. Konsumenterna kommer att märka, kanske chockas av prisökningarna. Det ökar möjligheterna att hushållningen blir effektivare. Här har aktörerna ett ansvar för att göra hushållning attraktiv. Livsmedelsverket, handeln, media har tidernas utmaning! Hushållning kan läras ut lika väl som matlagning. Hushållning både som konst och praktik.

Livsmedelsföretagen måste också tänka sig att förhandla med handeln på ett kraftfullare sätt. Handeln måste inse att de får en volymminskning på många varugrupper, men i gengäld får de möjlighet att bygga upp volymer på nya varugrupper med vegetarisk och vegansk profil. Handeln måste också sänka marginalerna på många varugrupper. Handelns maktposition är ett oligopol med höga priser och vinster måste göras känd. Ack, hade vi Magnus och Brasse som kunde förklara att fem myror är fler än fyra elefanter… Nu gäller det en vegoburgare som är lika god och nyttig och hälften så dyr som en köttburgare. Och handeln tjänar dubbelt så mycket på två vegoburgare. Här skulle Magnus och Brasse också ha kliat sig i håret.