Tre områden där djurplågeri tas på allvar enligt lag och etik

Djurplågeri är en komplex fråga som måste tas på mycket större allvar. Nu diskuteras strängare straff, bl.a genom att införa ett nytt slags brott: grovt djurplågeri.

Första exempelområdet är straffmätning för grovt djurplågeri. TT har satt samman en artikel som bl.a återges i Sydsvenskan.

Synpunkterna är bra, men straffen är för låga. Straffmätningen bör jämställas med motsvarande brott och straff mot människor. Etiken och idéerna har legat före praktiken. Filosofen Peter Singer lanserade 1975 idéer i boken ”Djurens frigörelse”. 1983 kom boken av Tom Regan ”The case for animal rights”. Vi har alla möjligheter att arbeta för djurens rätt. Det yttersta medlet är att verka för högre straff för alla slags djurplågeri. Hur kan vi se på den nya brottsrubriceringen grovt djurplågeri? Bör livstids fängelse kunna utmätas? Förr eller senare kommer synen på utmätning av straff att närma sig etiken hos de många människorna.

Andra exempelområdet är massmedia, särskilt lokala media. I skrämmande stor utsträckning försummar lokala media att rapportera djurskyddsbrott. Den lokala tidningen bör utan svårigheter kunna bevaka länsstyrelsens ebbdiarium. Där framgår ärenden för vilka länsstyrelsen har ansvaret, som djurskyddsärenden. Lätt att söka på län, kommun, datum etc. Kopia kan beställas på mail. Det är vår erfarenhet att lokala media i Västerbotten försummar att rapportera anmälningar som gäller djurförbud. Är media rädda att stöta sig med djurbönder och smådjurshållare? I de få fall som media rapporterar sker det utan uppgivande av namn och ort. Ett sätt för media att maskera ärendet är att skriva om ”norra länsdelen” eller ”södra länsdelen”. Varför inte närmare än så? Vi kommer att göra stickprov i den stora mängden i andra län.

Det tredje exempelområdet är länsstyrelsernas enhetschefer och handläggare. Just nu riktas kritik mot i länsstyrelsen i Gävleborgs län efter Uppdrag Gransknings chockerande reportage ”Arlagården” från Hälsingland, den 29 januari i år. Som tittare och engagerade personer ställde vi följdfrågor till enhetschefen hos länsstyrelsen. Hon fick stort utrymme i Uppdrag Granskning utan att komma med godtagbara svar. ”Undersökningssekretess” har varit ett standardsvar. Enhetschefen påstod att kobesättningens identitet i filmreportaget inte kunde säkerställas trots att alla korna hade nummerlapp i örat! Efter några dagar fick vi ett standardsvar om gällande lagstiftning som vi och många andra skribenter redan kunde i detalj. Vi fick inte svaret från enhetschefen som vi ställt frågorna till, utan från registrator. Efter ytterligare ett mail med begäran om konkreta svar fick vi ännu ett intetsägande svar från länsstyrelsen, fortfarande inte från enhetschefen. Länsstyrelsens enhetschef blev därmed Problemet, när all kraft bör riktas mot djurplågeriet som tycks fortsätta som förut.

Ovanstående är tre exempelområden. Vart och ett är tillräckligt svårt. Tala med dina närmaste!

ATL – lantbrukets affärstidning har rak linje

Tidningen har en rak linje i rapportering av djurplågeri. Läs om två aktuella fall om djurplågeri i industriell skala.

”Djurens rätt kampanjar mot svensk kyckling”
”Fraktskepp med 14 000 får kapsejsade i Svarta Havet”

En internationell panel mot djurplågeri bör skapas. Den kan byggas med hjälp av de organisationer som redan finns i många länder.

Matens trendnissar talar inte om djuretik

Veganismens största fiende är trendnissarna som tappat bort att det finns djuretiska motiv att minska och helt avstå från kött och animaliska produkter överhuvudtaget. Idag skriver SvD, sidan 16 om vego och dithörande frågor, men diskussionen om djuretiska frågor är nästan noll. Ordet djurhållning förekommer en gång i artikeln, djurriket förekommer en gång, vego förekommer nio gånger, kött förekommer åtta gånger, klimat förekommer noll gånger, etik förekommer noll gånger, moral förekommer noll gånger, djurplågeri förekommer noll gånger.

Näringsfysiologen:

”Sluta prata om vego som en trend”

Hennes budskap är att vi är på väg till ett nytt normaltillstånd med ökad konsumtion av växtbaserat. Vi har sagt det förut, nämligen att vegotrenden riskerar att föra oss bort ifrån djuretiken. Det får konsekvenser. Djuren och djurens lidande blir bortglömda. Igen. 

När allt kommer omkring är begreppet trend användbart. Det är ju ett enkelt begrepp som talar om i vilken riktning vi rör oss, i detta fall gällande matkonsumtion. Men, vi bör undersöka och diskutera minst tre olika trender som visar vår konsumtion beroende på sambandet mellan:

  1. hälsa och växtbaserat
  2. klimatfrågan och växtbaserat
  3. djuretik och växtbaserat

För närvarande tycks de två första varianterna vara ledande, mycket beroende på massmedia och trendnissarnas intensiva aktiviteter om hälsa och om klimatfrågan. Snart är julen och helgerna här. Då kommer vi alla att på nytt bli påminda om djurplågeriet och ändra oss i bättre riktning.

Samlingsnamn för klimat+djurrätt+hälsa+växtbas?

Att se behovet av ett samlingsnamn är inte svårt, men att hitta ett samlingsnamn som vinner acceptans, det är svårt det. Sedan 2006 med klimatfrågans raketliknande framsteg har diskussionen om samband till andra områden vitaliserats kraftigt. Detta är ett påstående som känns lätt att göra, men det är ändå ett påstående som är krävande att leda i bevis. En ambitiös diskursanalys skulle kunna göras men kräver ändå en arbetsinsats som bör täcka diskursen i en stor del av världen. För den som genomgått en förändring i kost- och levnadsval är sambanden fattbara och redan insatta i praktisk livsföring.

Skulle det underlätta något att söka ett samlingsbegrepp? Det går ju åt ganska många ord och förklaringar för att berätta om sina kost- och levnadsval. Ett samlingsnamn skulle kunna underlätta men utan att trivialisera. Möjligheten finns ju att komplettera för att uppnå önskad tydlighet.

Såvitt känt finns det inte ett självklart samlingsnamn, såvida det inte uppstår en folkrörelse som bär ett namn som även kan ingå eller användas för att täcka alla delar: klimat, djurrätt, hälsa, växtbas. KDHV eller någon annan ordningsföljd känns måhända inte så engagerande. Men en sådan akronym är ju i gott sällskap med andra förkortningar med begynnelsebokstäver. En fördel kan vara just att förkortningen är tråkig och svår att lära sig, men som ger positiv friktion. Så förslaget är tillsvidare KDHV för ett livsideal, redan med någon halv miljard sympatisörer som inte känner till varandra, men som kan komma att göra det inom snar framtid. Engelska? CAHP (climate, animal, health, plant base).

Framtid även för djurbönder som byter till växtodling

I Tyskland har sensationellt ett slakteri gått över till Vego-produktion. Läs lantbrukets affärstidning ATL.

En övergång skulle också vara tekniskt möjlig ii Sverige, men även det minsta slakterietbehöver en marknad i starten som ligger utanför dvs exportmarknad.Vem blir först med GRETAS som varumärke? Greta är ett egennamn och kan användas som varumärke.

Förskolan Gitarren i Umeå får inte välja vegetariskt

Inte ens halvvegetarisk kost tilläts av Umeås politiker med makarna Edward Riedl (M) och Lena Riedl (M) i spetsen. Han skrev en arg insändare i Västerbottens-Kuriren som ironiserade över ”hipstermat” och hon framträdde i Opinon Live, SVT. I TV framkom inte att Gitarrens meny även innehöll animaliska varor som ost, ägg, mjölk. Och fisk!

Makarna Riedl ser spöken på ljusan dag. Måste barn äta griskött och kokött? Är det moderat valfrihet?

Det är här det händer

Beslut om förändringar i kostvalet sker på individnivå och på gruppnivå i stor omfattning runt hela Sverige. Ofta hänvisas till klimatfrågan. Det är för närvarande argument som är nästintill oemotståndliga. Djurrättsmotiv är fortfarande viktiga, men klimatmotiv verkar vara dominerande. Förskolan Gitarren i Umeå visar exempel på beslut om övergång till ”helvegetarisk kost”. Fyra dagar i veckan blir det vegetarisk kost – där dock animaliska produkter som mjölk, ost, smör, och ägg serveras. En av dagarna serveras även fisk. Med dessa undantag är det långt kvar till vegansk kost. Här har inte kostnadsmotivet förts fram, vilket är viktigt nu när alla Sveriges kommuner gör neddragningar i sina budgetar, läs Folkbladet och Expressen.