Företaget sätter tio miljoner kronor enligt Norran idag, till premiering av personalen förebärande skälet att personalen jobbat så hårt och väl. Inga presentkort i världen kan uppväga de produktionsproblem som blivit synliga. Marknaden har blivit medveten om risken för produktionsproblem vid Northvolt som situationen nu ser ut.
Kategori: Annat
Här finns artiklar som inte syns på förstasidan, artiklar som kan länkas till från förstasidan.
Gateau i Näsbypark, med vurm för det klassiska
–”Två semlor, tack” löd min beställning vid glasmontern på fina konditoriet, idag tisdag. Med luvan neddragen kunde jag inte uppfatta svaret, så jag sa ”Va?”. Detta upprepades ett par gånger med luvan avtagen tills att jag uppfattade konditoribiträdet: ”Klassisk semla?”. Jag tyckte då att jag utan alltför stort risktagande eller motfråga kunde svara ”Ja”.
”Klassisk” har blivit en landsplåga i många sammanhang. Tanken är kanske att det ska låta lite finare och märkvärdigare. Men det kan också vara ett sätt att produktdifferentiera mot andra varianter på semlor som i detta konditori. Eller höja status på en gammal tråkig produkt av vilket slag det vara månde. Klassiska pjäxor, klassisk längdskidåkning, klassisk långkalsong – ja, de är alla exempel som dyker upp under den klassiska sportlovsveckan.
Pekskärm i bilen, en säkerhetsrisk
Häromdagen åkte jag med en snäll granne med en ny fin Toyota för att lämna grovsopor. Grannen började reflexmässigt söka ÅVC återvinningscentral på sin pekskärm. Jag blev bländad av tekniken. Ville ändå säga att Hagby är närmast för en Täbybo. Grannen lyssnade på ett ouppmärksamt sätt och lät pekdatorn bestämma vilket ledde till att ett ÅVC nära Vällingby vore rätt val. Jag kände mig utkonkurrerad av färddatorn och svalde förtreten. Resan och ärendet att lämna grovsopor avlöpte väl och det blev samtidigt en trevlig bilfärd.
Några dagar senare gjorde mig grannen uppmärksam, med förebrående blick, på att Hagby hade varit mycket närmare och därför ett bättre val. Jag fann mig och svarade att jag inte fick en syl i vädret under hans utförande av magiska handrörelser på pekskärmen.
Forskare från Chalmers undersöker säkerhetsrisker med pekskärm i bilen. De förnekar problem. Kan det bero på att tillverkare av pekskärmar finansierar forskningen? Vad som också glöms bort är kroppens och kroppsdelarnas del i minnessystemet, kalla det ”taktila minnet”. Genom att utföra inställningar av reglage håller man sig sysselsatt med fingrar, händer och även fötter. Värdet för säkerhet och trivsel ska inte underskattas. Med konventionell teknik slipper vi risker som fibblandet på färddator kan medföra. Men en kombination av analog och digital teknik kan vara det optimala.
Thelonious Monk och kulturell kannibalism
I TV fanns den 1 januari på Öppna kanalen en film från 2015 om The Thelonious Monk institute, oannonserat under ”nattfilm”. Programledare var Herbie Hancock f. 1940, världsberömd jazzpianist tillsammans med en dam som tycktes representera finansiering. På scenen fanns ett flertal jazzmusiker som improviserade över John Lennons ”Imagine” med sång och instrumentalmusik. Annie Lennox f. 1954 deltog som namnkunnig popsångerska och Wayne Shorter (1933-2022) som namnkunnig tenorsaxofonist, med anor från jazzens guldålder med bebop på 1950- och 1960-talen. Han var ovetande om sin roll som gisslan i en kulturell process.
Vid sökning på webben fanns uppgifter om The Thelonious Monk institute of Jazz Performance bildat 1999 och tillhörigt USC Thornton School of Music med säte i Los Angeles. Skolan bedriver utbildning och forskning i klassisk musik och populärmusik. Enligt uppgifter namnändrades institutet 2019 till Herbie Hancock Institute of Jazz. 2016 offentliggjordes också en stor donation på 150 miljoner dollar till skolan från superpopstjärnan Herb Alperts familj. Med denna bakgrund går det inte att frigöra sig från tanken att pengarna kom att dominera profil och innehåll för utbildning och forskning vid denna skola.
Grunden lades med den good-will som tillfördes genom namnet Thelonious Monk (1917-1982). Monk var och är högt uppskattad av världens jazzfans och världens jazzmusiker. Detta förstod grundarna av The Thelonious Monk Institute att utnyttja. Det går inte att belägga att detta var ett taktiskt spel för att senare kunna vidta förändringar. Här kommer ett fenomen in som kan kallas kulturell kannibalism. Efter tjugo år skedde namnändring med hjälp av tidens mest kända och i breda lager uppskattade jazzpianisten Herbie Hancock. Om Monk var bebop-erans favorit var och är Hancock jazzhabituéernas favorit, över genregränserna. Med denna ordning kunde skolledning och ägare maximera framtidsutsikterna genom starten med Monks särställning inom jazzen för att sedan bredda attraktionskraften med Hancock som representerade bredd och virtuositet. Dessutom hade Hancock en retorisk förmåga inför en bred jazzpublik med engagemang inom utbildning och forskning. Detta spelade investerarna väl i händerna som även hade planer för att befästa namnet för Herb Albert som representerade massans popmusik. För dem som älskar Monks jazzkonst är händelseutvecklingen ett fall av kulturell kannibalism. Detta kommer att undersökas vidare även för andra kulturpersonligheter.
Hjärndagen 2023: Kunskapsinhämtning via skärm istället för bok
I föredraget på 30 minuter av professor Torkel Klingberg, KI presenteras forskning om AI och lärande. Resultaten om kunskapsinhämtning via skärm istället för bok är slående. Vad som redan utspelat sig kan kallas massförstörelse. Klingberg visar på att skärm som medium ger 25 procent sämre kunskapsinhämtning. Sjätteklassare som haft skärm som medium har en kunskapsnivå som motsvarar fjärdeklassare som haft boken som medium.
Om resultaten mätt som kunskap påverkats i den storleksordningen i svensk skola, oavsett skolform, är det massförstörelse av barnens framtidsutsikter. Det är viktigt att fullfölja forskningen, men nu måste skyndsamt omställning verkställas på det för skolan bästa sättet. Det gäller både övergång till boken men också till penna och papper som media. Även användning av dator för anteckningar har visat sig dra ned resultat för minne och kunskapsinhämtning.
Ansvariga för införandet av dator för kunskapsinhämtning har handlat i god tro, men kanske också för personlig karriär. Misstanken om fel vägval har länge pyrt i lärarkollektivet, men inte mött förståelse trots lärarnas professionalism (de utbildade, behöriga lärarna vill säga).
Bingolotto och annan massförstörelse
Runt fyra miljoner lotter finner köpare till uppesittarkväll före jul, så även i år. Mellan tummen och pekfingret är det ett par miljoner hushåll, enpersons och flerpersons, som spelar bort hela kvällen från 19.30 till 00.15 som tidsfördriv med fåfängt hopp att vinna en bil eller stor summa pengar. Innehållet i programmet är enahanda trots försök att förnya. Min fru och jag deltog eftersom vi inte hade annat för oss. Musikartisterna är ofta välmeriterade och verkar göra det för pengar. Deltagandet verkar tära på deras stjärnstatus, men vad gör man inte för pengar. Samma logik galler inte för gapiga programledare eftersom de är redan på buskisnivå och lär så förbli. Till nyårsafton är det dags igen för Bingolotto för alla oss i en miljonhövdad skara med dålig förmåga att hitta på något vettigare.
En massförstörelse under framväxt är robotar för att betjäna boende på institutioner av olika slag. En stor del handlar om gamla med mer eller mindre utvecklad demens. Om detta berättades på SR P1 på julafton. Här fanns bara en okänslig och oförblommerad tilltro till möjligheterna att ersätta mänsklig insats och kontakt. Tänker sig dessa okänsliga AI-troende att robotarna även ska assistera med duttandet på spelplanen för Bingolotto?
AI som teatermask
Sedan 2018 har jag haft en daglig påminnelse på min dator med lydelsen STOP AI. Idag, när beslut inom EU fattas om reglering, inser jag bättre begränsningarna för formulering av regler. Det svaga intresset för reglering hos allmänheten är ett memento. Många talar om risker med AI, men vad består riskerna i? Media inom TV har bidragit med slående exempel där världsledare (Biden med flera) har använts för falska uttalanden – vilket varit möjligt för textmeddelanden, falska och sanna, så länge som skrivkonsten funnits.
När det gäller masskommunikation finns anledning att tro att bevakningen av meddelanden i media kommer att mötas med mycket stora resurser. Men det gäller främst bevakning av media med kvalificerade egenskaper, stor räckvidd och kvalitativ betydelse. Med AI kan bevakning bedrivas i stor omfattning. Men finns det medel så finns det motmedel i ändlös växelverkan som endast begränsas av resurser.
Kommunikation med individer eller grupper kommer att som idag kunna manipuleras (positivt och negativt) med ökande komplexitet med hjälp av AI. Innan AI har möjligheterna varit begränsade att reglera bort otillbörlig kommunikation.
En diskussion som inte synts till, är spin-off av AI. Med försöken att reglera AI kan frågor uppkomma om tidigare förhållanden och reglering utan hänsyn till AI. Kommer det att fortsättningsvis vara tillåtet att uppträda med mask? Ett tips till alla AI-filosofer är att repetera klassikern från år 1959. Goffman, Erving, Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik.
Ett förberedande studium av AI kan bedrivas med hjälp av Goffman. Skillnaden är att utgångspunkten här är en mask. Vad motsvaras den av i den verkliga världen? Nu kan AI-program (masken) utvärderas för att se vad motsvarigheten är i den verkliga världen.
Ny rikspolischef
Säkramiljön är namnet på en blogg med utmaningar och anspråk. Säkerhetsfrågor kan vara så mycket och finnas i så många sammanhang. Vi kan bara täcka en liten del. Idag har regeringen presenterat en ny rikspolischef efter väntan under minst ett halvår från kritikerna. Petra Lundh tillträder den 1 december efter en kort tid som hovrättspresident i Svea Hovrätt. Hur valet och bedömningsgrunderna har sett ut vet vi inte, men det verkar ha setts som en ödesfråga i kampen mot gängkriminaliteten vilket är fullt begripligt med tanke på hur fruktansvärd utvecklingen har varit. Men det verkar också ha varit en riskminimering att välja någon som rättsväsendet redan visat sin acceptans för. Tillsättningen kan ses som ett sätt att välja en kvalificerad person med det dubbla syftet att slippa den starka kritik som företrädaren fått under stor del av sina sex år i tjänsten. Kritiken har kommit från Sverigedemokraterna och kändisen Leif GW Persson. Man kan undra om regeringen använt GW som informell remissinstans. Det visar sig kanske i kommande TV-intervjuer med GW.
Att tycka till i denna händelse är en sak för denna blogg. Det har tagit alldeles för lång tid att utse ny rikspolischef, vilket är ett fall för undersökning bara det. Lösningen att utse ny chef är inte något som kan vända utvecklingen. Detta är i bästa fall en början på något som på sikt kan leda utvecklingen rätt. Det är möjligt att den blivande vice rikspolischefen blir en – av flera – nyckelpersoner.
Hur bör polisen organiseras?
Fler poliser med nuvarande organisationsstruktur riskerar att ge dåligt utbyte i brottsbekämpningen. Det är en slutsats som kan dras om vi lyssnar till Peter Springare. Med hjälp av livslång erfarenhet som kriminalpolis har han konkreta förslag. Han är också oroad över hur rekryteringen sker, där oerfarna personer efter en kort introduktion sätts på krävande arbetsuppgifter att utreda delar av gängkriminalitet, ekobrott, våldsbrott och narkotikabrott, även med internationell utbredning. Peter Springares beskrivning av rekryteringsarbetet av ”folk direkt från gatan” är skrämmande. Han anklagar de ansvariga för manipulation genom att maximera närvaro av målade polisbilar och uniformerade poliser.
Dålig organisationsutveckling riskerar att försämra polisens effektivitet och uppklarningsprocent. Detta effektivitetsmått har blivit ett mantra i debatten, vilket inte leder särkilt långt om det inte ingår i en analys med flera relevanta frågor, vilka de nu kan vara. I Utbildningssverige finns välutbildade personer inom företagsekonomi, teknik och it som kan ha siktet inställt på traditionella och nya branscher. Här finns ett underlag om rekryterarna som kan höja nivån på sina arbetsmetoder. Om inte förberedelser redan har gjorts så är det hög tid att söka lyssna på sådana personer som Petet Springare.
Angiverilagen
Jag har skrivit på protestlistan som Skiftet har skapat mot angiverilagen. Här räknas upp en rad yrkesgrupper för vilka det vore orimligt att ange personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Andra får ett tryck på sig att göra det, vilket kan vara inhumant men också legitimt när det gäller s.k. ekonomiska flyktingar utan skyddsbehov. Få politiker vill träda fram för att försvara utvisning av dem som faller på fel sida om strecket. Men om man drar fram problemen med gängkriminalitet eller islamism då blir det andra reaktioner. Så frågan är nu hur allmänheten ska hjälpa till genom att ange personer som polisen måste förhöra för att kunna avgöra om uppehåll i någon form kan godtas eller inte. En sådan lösning kommer också att vara till hjälp för alla dem som har asylskäl eller andra skäl som uppfyller reglerna för uppehåll i landet. Reglerna för invandring är snåriga. Det är känt för många, något som paradoxalt minskar laddningen i umgänget mellan berörda myndighetspersoner och drabbade/berörda individer och familjer. Invandring till Sverige är viktigt och önskvärt, därför behövs förbättringar i regelverk och praxis.