Konflikterna i klimatomställningens spår

Av Miljörealisten

Aftonbladet har gjort en artikelserie om konflikterna i klimatomställningens spår. Minskade utsläpp ställs mot förstörd natur. 

Man redovisar skogsavverkningens inverkan på rennäringen, vindkraftparkerna i Borgvattenområdet, gruvan i Laver och Cementas verksamhet på Gotland. Aftonbladets artikelserie beskriver den konflikt som vi har skapat genom att abrupt avstå från att använda fossila bränslen. Journalister har vanligen inte teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och reportagen blir färgade av detta faktum. Jag vet inte hur det är i detta fall. Vad vill AB med dessa artiklar? Mina reflektioner rör främst den senaste artikeln.

Minskade utsläpp ställs mot förstörd natur. Ja, det kan vara sant när det gäller koldioxidutsläpp. Vindkraftparker och avverkning av biobränsle påverkar. Men skall vi gå tillbaka till ett samhälle där vi inte fortsatt kan utnyttja de resurser som finns i jordskorpan? Allt går inte att återanvända. 

Men fabriken har också haft en helt annan påverkan. Den har bidragit till att regnskogen brinner i Amazonas och till att isarna smälter i Arktis. Ja ja, klimatalarmismen förnekar sig inte! Att regnskogen brinner i Amazonas beror på att man vill utöka odlings- och betesmark. Isarna smälter inte i Arktis mer än vad som kan förklaras av klimatets naturliga variation. 

Efter två-trehundra års förvaring kommer koldioxiden ha omvandlats till mineral i det omgivande berget. Det innebär i princip att koldioxiden flyttas från berg till berg. Samma process hade skett om man låtit gasen gå ut i luften och naturen göra sitt jobb. Koldioxid absorberas av havet och bildar kalksten. Jämvikten mellan koldioxid i luften och vattnet styrs av vattnets temperatur. Länk.

Den nya gröna produktionen kräver el. I enorma mängder. För Slitefabriken handlar det om en femdubbling. Något som inte bara förutsätter ny vindkraft på fastlandet utan också en helt ny överföringskabel till Gotland. Kostnaden på två miljarder vill det tyskägda cementföretaget att skattebetalarna står för. Här kunde Aftonbladet ha redovisat hur mycket el som processen behöver och jämföra det med hur många villor det motsvarar. Det är svårt för en oinvigd att förstå. Bra att tidningen beskriver den situation där verksamheten för att bli ”klimatneutral” förutsätter att staten svarar för erforderlig infrastruktur. Men man duckar frågan om varifrån elen skall komma.

Man ställer dessutom ytterligare ett villkor för att överväga investeringen: att under de närmaste tjugo åren få bryta sig ännu djupare in i det gotländska urberget. Det är väl naturligt att en industri vill säkra sin råvarutillgång för att göra investeringar. 

De senaste tjugo åren har Karin Mårtensson sett hur naturen i socknens skogar förändrats. Träden torkar och kalkstenshällarna brer ut sig. Rötterna har fått allt svårare att få tag på vatten. Den fridlysta orkidéen guckuskon, som lockar besökarna ut i markerna om våren, har blivit kortare och klenare.

– Det nya kalkbrottet är tänkt att bli betydligt större än i dag och femton meter djupare.

Ingen vet hur grundvattnet leds fram. Ska vår lokala miljö offras för att resten av världen ska få tillgång till cement?

Kalkbrytningen är redan nere 40 meter under Tingstäde träsk, berättar hon.

– Jag och många med mig är oroliga för att hela sjön kommer att försvinna i fall ännu flera vattenförande ådror sprängs av.

Naturen förändras hela tiden. Mycket kan bero på människans lokala påverkan, samt de naturliga förändringar som alltid sker i klimatet. Det är bara att titta på historien hur kulturer har blomstrat och fallit. Jag känner inte till hur nederbörden över Gotland har förändrats de senaste 20 åren. Markslitage kan även ge upphov till kala berghällar. Sjöar finns, i vanliga fall, till följd av att bottenmaterialet är tätt och kan kvarhålla vattnet. Tingstäde Träsk har ett maximalt vattendjup av 1,7 m. Sjön är dessutom dämd. 

Den torra och rekordvarma sommaren 2018 ställde allt på sin spets. Trädens rötter kom inte längre åt vatten och torkan blev förödande.

Karin Mårtensson iakttog hur barren på tvåhundraåriga tallar skiftade från grönt till brunt. Hur de därefter började falla av. Hur hela träden till sist färgades gråa. Nu står vi i en skog av döda och döende och ännu levande tallar.

Men det har inte någonting med grundvattennivåer att göra i det här sammanhanget. Träden, framför allt tallarna, har grunda rötter som söker sig ner i bergsskrevor. En torr sommar är förödande för växtligheten, men sådana har inträffat förr. 

Det finns de som hävdar Cementas omställning motverkar ett verkligt skifte. Att den gjuter fast oss i ett system, och ett byggmaterial, vi behöver lämna.

I så fall hade varit på sin plats att fråga; vilka material skulle kunna ersätta cement? Det finns säkert tankegångar. Cement är ett material som har använts under lång tid och av många kulturer. Men utvecklingen går framåt. Användning av trä som byggnadsmaterial är beprövat, även om det inte finns lång erfarenhet av högre och större byggnader. Stål och betong är, vad jag känner till, de enda material som passar för de ofta höga byggnader som uppförs i dagens samhälle. Men det kanske är vettigare att tänka långsiktigt. Hur vill människor bo i det framtida samhället och hur kan i så fall befintliga byggnader anpassas. Där jag hade mitt kontor blev det efter ombyggnation högt i tak i den nya glest besökta gallerian! Golvytan, hela rummet, togs helt enkelt bort. 

Cementas verksamhet ska nu prövas av mark- och miljööverdomstolen. De har att bedöma relationen mellan nyttan av verksamheten och de miljömässiga aspekterna. Jag kan inte tänka mig annat än att de kommer fram till att verksamheten är tillåten. Att inte nyttja de naturresurser som finns i landet känns för mig som en felprioritering! Kan inte se att de miljömässiga aspekterna skulle överväga. Det finns även principiella aspekter kring detta. Ett nej till brytning skulle ge en ny praxis. De svenska cementtillverkarna kan använda bränslen som i annat fall behöver kvalificerad förbränningsteknik som jag inte tror finns inom landet. I varje fall har man inte tillstånd till detta. 

Försiktighetsprincipen kan bli en kvarnsten för Sverige om den drivs in absurdum. Jag har svårt att se att djupare dagbrott kommer att dränera närliggande sjöar. Erfarenheterna från gruvverksamhet pekar inte på det. 

Cementas ansökan handlar om mycket mer än koldioxidutsläppen. Det beror på att betong under sin livstid suger åt sig koldioxid och därmed delvis reducerar de koldioxidutsläpp som följer av produktionen av cementklinker. Länk. Att lägga in ”Hotar Gotland” i rubriken var väl att ta i. Ingen vill ha en stor fabrik på sin bakgård, samtidigt som verksamheten är en förutsättning för samhällets existens. Naturen har en förmåga att återställa sig själv om vi lämnar den ifred. Även om såren från stora verksamheter finns kvar i själva grundstrukturen. 

I klimatomställningens spår. Tidningen vill att vi ska tro att vi kan påverka klimatet. Men historien har visat att klimatet går sin egen väg. Bara tanken på att en gas, bland alla som ger ett för det biologiska livet lämpligt klimat på planeten, är den enda som påverkar klimatet är absurd. Man kan se artikeln som lobbying för mer kärnkraft, ett intryck som förstärks om man läser alla fyra som tidningen har publicerat. I det fossilfria samhället behövs energi för att omvandla utsläppen till flytande koldioxid som lagras. Sol- och vindkraft står inte för den stabilitet som den framtida cementindustrin efterfrågar. Framtida generationer kommer att ifrågasätta hur vi tänkte!

Från cybernetics till transhumanism till…?

Cybernetik är ett begrepp som kan spåras långt tillbaka i historien och har i grunden en enkel mening om vi ser på etymologin. Ordet kommer från grekiskans kybernetike, som betyder styrning.

Cybernetik, på engelska cybernetics, har fått en långtgående utveckling på många områden. På 1950-talet var begreppet viktigt inom operationsanalys, som utvecklades inom det amerikanska krigsmakten för att effektivisera användningen av materiella och mänskliga resurser. Matematik och statistik kunde ses som de vetenskapliga språken i operationsanalys. Krigsinsatserna och senare Marshall-hjälpen krävde rationell planering. I fredstid under 1950-talet inleddes utvecklingen av datorer och databehandling där begreppet cybernetik var en stor inspirationskälla.

I denna korta artikel vill vi lägga fram ett antagande att ordet, beteckningen för en vetenskap i sig innehåller en potential för den fortsatta utvecklingen. Ordet cybernetics kan liknas vid ett varumärke som lanseras på en marknad. Förväntningar och löften som ordet kommunicerar konstruerar successivt ny mening. Cybernetics har kommit att användas för en rad nya oråden. Inom management har bl a följande utvecklats ur cybernetics: management cybernetics, organizational cybernetics, operations research, systems engineering. Inom grundläggande cybernetics: artificial intelligence, robotics, control systems, conversation theory, new cybernetics. Utöver detta finns det en lång rad tillämpningsområden.

Frågan är denna: Har ordet cybernetics, sett som ett varumärke, haft attraktionskraft som påverkat utvecklingen från 1950-talet och framåt? Håll med om att det låter fantasieggande med ordet cybernetics!

Ett nytt begrepp med attraktionskraft under framväxt är transhumanism. Ordet består av ”trans” och ”humanism” som etymologiskt har en enkel mening, överskrida det mänskliga. Det kan användas som provisorisk ordförklaring att utgå från. Under sina första tio år har idéutveckling av transhumanism gett upphov till en rad böcker och uppsatser, t ex:

Hansell, Gregory R. & Grassie, William (red.), H±: transhumanism and its critics, Metanexus Institute, Philadelphia, PA, 2011.

Transhumanism är också en inspirationskälla för spelutveckling, t ex för Deus Ex som är ett s.k. actionrollspel. http://en.wikipedia.org/wiki/Deus_Ex

En annan viktig inriktning som kan inspireras av ordet transhumanism är utvecklingen av reservdelar för människan. Exempel är konstgjorda blodkärl som kan opereras in för att förbättra funktionen eller för att rädda liv. Transhumanism kan bli ett paraplybegrepp för idéutveckling på en lång rad områden på liknande sätt som cybernetics.

Det nya begreppet kan också vara lockande för krafter som inte har demokrati som ideal. Spelen som utvecklas och görs tillgängliga på internet är i många fall motbjudande och skrämmande. Till det återkommer vi här när vi studerat utbudet! I denna korta artikel är syftet begränsat till att väcka frågan om det finns fantasieggande namn på vetenskaper som generar fortsatt utveckling av vetenskapen. I det ligger också frågan hur namn med distinkta eller diffusa konnotationer kan stå i samband till utvecklingspotentialer. Vårt råd till läsaren blir om syftet är att skapa nya idéer: Fundera fritt kring flera tänkbara betydelser, och inte bara på den etymologiska betydelsen av ordet!

”Hajp och pyspunka. Klimatfrågan i djurrättsrörelsen 2006–2008”

I Sverige är fältet öppet för vilket engagemang som klimatfrågan kommer att ha i djurrättsrörelsen med bl.a Djurens Rätt och i naturskyddsrörelsen med främst Svenska Naturskyddsföreningen. Detta har undersökts i en uppsats vid Idéhistoriska institutionen, Stockholms universitet. Läs här (pdf):

Hajp och pyspunka. Klimatfrågan i djurrättsrörelsen 2006 – 2008

Miljöbalksdagarna 2015

Läs programmet här.

Välkommen till Miljöbalksdagarna 2015 – den stora arenan för information, konsultation, diskussion och dialog kring miljölagstiftningen och hur den tillämpas. Det här är mötesplatsen och utbildningstillfället för dig som arbetar med tillsyn, prövning och vägledning inom kommuner och länsstyrelser, för dig som arbetar med miljöansvar inom näringsliv, myndigheter eller branschorganisationer samt för dig som är jurist med inriktning på miljörätt eller politiker med intresse för miljöfrågor.

Nu ska miljöbyråkraterna träffas igen på inbjudan av Naturvårdsverket. Konferens och middag med underhållning på kvällen. Som det brukar vara i Konferenssverige.

Som tidigare år vänder sig Naturvårdsverket inte till personer och företag som på olika sätt är drabbade av miljöbrott, miljöförstöring och felplacerade vindkraftverk. Det problematiska är inte att alla dessa personer blir bjudna på en avkopplande resa till Stockholm. Problemet är att nätverk bildas där de drabbade är uteslutna, uträknade redan från början.

Låt oss ta ett exempel: Varför ska hundratals representanter för näringsliv, länsstyrelser och andra myndigheter diskuterabullerproblem – utan insyn? Utan att en enda granne till vindkraftverk eller motorvägar deltar och ger sina erfarenheter. De som inte är bjuda har erfarenheter av sjukdom, sömnstörningar, psykiska problem. Det kan också handla om sänkta fastighetsvärden. Det kan handla om malande oro under åratal. Människor som lider av en korrupt politik och administration är inte bjudna.

VK värnar om det fria ordet?

alt

Vad har VK gjort som meriterar att jämföra sig med Charlie Hebdo?

Chefredaktören drar sig inte för att framhålla sig och sin etik genom att snylta på en tragedi, terrordådet i Paris. Det är utmärkt om en tidning vill försvära sig till det fria ordet. Men är det vad VK gör? Eller är det ett opportunistiskt uttalande för att marknadsföra sig? Lika klyftigt som att i dödsriket säga: ”Vad var det jag sa?” Det finns 365 dagar på året att värna om det fria ordet, om det är det som VK verkligen vill göra. Som en i mängden av VK:s läsare kan jag inte påminna mig ett enda fall där Ingvar Näslund av egen vilja och kraft ställt sig på barrikaderna för det fria ordet.

Det är därför synnerligen smaklöst av VK och dess chefredaktör att ställa sig med armarna i kors med ett milt PR-leende förstärkt med rubriken ”VK värnar om det fria ordet”. Vad blir nästa floskel?

Anmärkning: När denna artikel skrevs, fanns bilden på VK:s chefredaktör Ingvar Näslund med i själva bildspelet. Därefter är den borttagen.