Öppet brev till kommunledningen i Skellefteå kommun

Problemen har varit väl kända sedan lång tid.
 
Allmänheten, kommuninvånarna i Skellefteå får ingenting veta om problemen…
 
Därför är följande brev med två raka frågor skickat till kommunledningen i Skellefteå kommun:
"Frågor med anledning av planerad sanering av Scharins industriområde" 
 
Ladda ner dokumentet och läs frågorna. Uppföljning kommer, oavsett brevet besvaras eller ej.

Brevet till kommunen om allehanda farligheter

I tisdags, 9 mars, gick följande brev iväg till Robertsfors kommun. 

Undertecknad är som ägare av fast egendom kommunmedlem med en uppsättning skyldigheter och rättigheter. Tyvärr råder här en betydande obalans, som bl a har visat sig i etableringen av avfallsanläggningen Fagerliden/Edfastmark, där jag inte ens fick information i förväg, än mindre inbjudan till samråd. Sedan en tid har vindkraftsnurror, både iverksatta och planerade skapat nya hot för mig och för andra i Robertsfors. I byn Jomark strax norr om tätorten har jag en släktgård och en skogsfastighet. I Jomark och i grannbyn Buafors finns två områden utpekade för vindkraft. Om dessutom Norrbotniabanan förverkligas kommer ett område på ca 5×5 km att vanställas till ett snurrande, blinkande, förgiftat och bullrande industrilandskap som insiktsfulla personer med föreställningsförmåga varnat för. Enbart Norrbotniabanan tror jag kan få gehör hos lokalbefolkningen på sikt, men med både vindsnurror, järnväg och befintlig anläggning för farligt avfall kommer byalivet på medellång sikt att utplånas.

Klicka för att ladda ner hela brevet. Bilagora finns länkar till nedan.
Bilagor: 
Bilaga 1 – klicka
Bilaga 2 – klicka

SÄKRAMILJÖN.NU har en stark uppfattning om vindkraft!

 

På dessa två sajter ovan finns ett brett urval av kommentarer från både motståndare och förespråkare till vindkraft.

Lyssna och läs på SR här: Klartecken för Markbygdens vindkraftpark

Klipp:

Regeringen har sagt ja till den gigantiska vindkraftpark som planeras utanför Piteå. Trots motstånd från bland annat samebyar bedömer regeringen att vindkraftsparken inte kommer att påverka miljön.

Läs på Föreningen Svenskt Landskapsskydd: 1101 pitesnurror kostar 20 mkr per dag i bidrag och Kalkyl över 1101 vindkraftverk, VKV, i Markbygden, Piteå och Surt valfläsk skämt redan från början  

Ytterligare kommentarer känns i dagsläget överflödiga. Men vi vill i alla fall lyfta fram demokrati- och hälsoproblem

Centern och regeringen skyr inga medel, även till priset av att köra över samerna. Centern och regeringen handlar kortsiktigt för att vinna väljare i hösten val. Det blir en kamp med tiden. På kort sikt kan de räkna med väljarsympatier för vindkraft, men på lite längre sikt, dvs efter valet, är tendensen ett kraftigt ökat motstånd till vindkraft i takt med ökad kunskap och praktisk erfarenhet. 

Effekterna av vindkraft i stora vindkraftparker är förödande på natur, människor och djur. I andra länder med utbyggd vindkraft, t.ex. Australien har man nu börjat konstatera effekter på närboende människor som har drabbats av fysisk och psykisk påverkan. Läs mer på internet! 

Därför var det självklart för Säkramiljön.nu att bli medlem i Föreningen Svenskt Landskapsskydd.

Hans Peter Lindström, advokat, kommenterar Miljööverdomstolens dom den 22 januari 2010

Kommentar på miljööverdomstolens avslag av begäran om prövningstillstånd 
Bakgrunden är att RagnSells meddelades tillstånd till att bedriva avfallsanläggning i Fagerliden. I domen föreskrevs en prövotid om två år för att RagnSells skulle kunna utreda anläggningens påverkan på naturmiljön. I beslutet om prövotid angavs dessutom vissa riktvärden för utsläpp av olika ämnen. 
När två år passerat hade RagnSells inte följt det kontrollprogram som föreskrivits och således kunde RagnSells inte beskriva anläggningens påverkan på naturmiljön. Av de resultat som trots allt erhållits hade kunnat konstateras att anläggningen har en viss effekt på naturmiljön och vad gäller vissa ämnen var framförallt närbelägna vattendrag klart påverkade. Det har även framkommit att RagnSells förvarat ämnen i anläggningen som inte fanns med i det kontrollprogram som ursprungligen föreskrevs. 
Det hela innebar att istället för att fastställa slutliga villkor för anläggningen ansökte RagnSells om att miljödomstolen skulle bevilja dem förlängd prövotid på samma villkor. Detta tillstyrktes av länsstyrelsen, men bestreds kraftfullt av sakägare. Trots detta beslutade miljödomstolen i enlighet med RagnSells begäran. 
Urban Zingmark överklagade miljödomstolens beslut och menade att det inte är rimligt, dels att RagnSells utan någon form av sanktion medvetet kan strunta i att följa domstolens prövotidsförordnande, och dels att man måste ta lärdom av vad som framkommit av de undersökningar som faktiskt gjorts och anpassa riktvärdena efter den kunskap man fått. 
Nu har miljööverdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Det är min uppfattning att miljööverdomstolen sänder mycket olyckliga signaler till verksamhetsutövare i allmänhet. Beslutet innebär att domstolen inte ställer krav på verksamhetsutövare att följa de villkor som uppställs i domstolens domar. I det här fallet innebär det att RagnSells utan någon som helst reaktion från vare sig tillsynsmyndighet eller tillståndsgivare har kunnat strunta i att utreda anläggningens påverkan på omgivningen. De har inte ens behövt förklara varför de inte följt villkoren. Det är skrämmande att det inte uppställs större krav på efterlevnaden av domstolens domar. Det ger näring åt tanken att miljöbalken tycks vara till för att ge legitimitet åt miljöfarliga verksamheter och att den inte är till för att skydda miljön. Det intryck som beslutet lämnar är att om syftet med anläggningen är politiskt korrekt och har en politisk förankring så har skyddet av miljön en underordnad betydelse
Det är min uppfattning att om miljöskyddet skall få trovärdighet ankommer det på tillsynsmyndighet och tillståndsgivare att vara mycket hårda vad gäller efterlevnaden av tillstånden – om så inte sker kommer betydelsen av tillstånden alltmer att urholkas.

Varken länsstyrelsen eller landshövdingen besvarar brev

Tidigare har anmälan skett till JO – justitieombudsmannen – med anledning av att brev inte besvaras och att svarstider varit orimligt långa. I slutet av 2009 har landshövdingen tillskrivits 
för att hon ska få möjlighet att bemöta den kritik som framförts. Landshövdingen har dock inte svarat. 
Därför har ytterligare ett krav framförts i brev om bemötande. Sakfrågorna som kritiken gäller är bl.a. 
  • samrådsförfarande, där länsstyrelsen tvingats erkänna att de medvetet sorterat bort skogsmarkägare – grannar till Fagerliden/ Edfastmark, trots att dessa är berörda
  • passivitet när det gäller övervakning av kontroller som miljödomen förutsatt
  • föranmälda tillsynsbesök i stället för oanmälda tillsynsbesök
  • tillsynsbesök en gång per år, istället för behovsstyrda besök, t ex efter anmälningar
  • redovisning av påstådd analys av dioxin. Finns överhuvud taget en analys ?
Sedan 2006 har länsstyrelsen vid två tillfällen föreslagit möten i stället för att skriftligt besvara våra skriftligt framförda frågor. Vi har då tackat nej eftersom vi på skriftliga frågor i första hand har rätt att få skriftliga svar. Att försöka prata sig bort från sakliga, välformulerade frågor angående missförhållandena på Fagerliden är inte en framkomlig väg. 
Därför är det nu angeläget att Landshövdingen skriftligen bemöter kritiken! 

Forskare och praktiker om sanering

Här kommer ett första bidrag från Jurate Kumpiene. Hon är fil.dr och forskarassistent vid Luleå tekniska universitet. Vi kommer att samla flera bidrag från forskare och praktiker som kan ge oss kunskaper och även åsikter.

Stabiliering av föroreningar i marken, Jurate Kumpiene, avd. för Avfallsteknik, Luleå tekniska universitet.

Sammanfattning

Mänsklig aktivitet har lett till att stora markområden har blivit förorenade och nya markföroreningar skapas efterhand. Behandling av dessa områden är nödvändig för att uppfylla det svenska miljömålet Giftfri Miljö. 

De flesta metaller är inte gifter i sig, det är deras form och koncentration som avgör huruvida dem blir skadliga för människans hälsa och miljön. Om man ta bort eller minskar de biotillgängliga former i marken (dvs stabiliserar), så minskar metallernas giftighet och miljörisker. Stabiliseringen av metaller i jord fås genom att kemiskt förändra dem till stabila föreningar med hjälp av tillsatser. Tillgängligheten för levande organismer inklusive människan minskas därmed genom bindning av metaller till jordpartiklar och bildning av nya svårlösliga mineraler. Metoden har tillämpats i storskaliga projekt i flertal Europeiska länder, t ex St Helens område i Storbritannien; Lommel i Belgien; Salsigne i Frankrike, etc. 

Kemisk stabilisering är bara en av många metoder som finns tillgängliga för att sanera förorenad jord. Den dominerande metoden som idag tillämpas för att efterbehandla förorenade områden i Sverige är att gräva upp den förorenade jorden för att därefter frakta den till en deponi. Vidtas ingen annan åtgärd samtidigt har föroreningsrisken enbart omplacerats, vilket i sig kan vara angeläget, men det leder inte till att potentialen för förorening påverkats. Metodens långsiktighet kan därför ifrågasättas.

[@more@]

Jurate Kumpiene fortsätter: 

Detaljerad beskrivning: Stabiliering av föroreningar i marken

Målen med en framgångsrik stabilisering eller immobilisering är: (1) att ändra spårelementspeciering i marken för att minska lättlöslig och utbytbar fraktion av dessa element; (2) att etablera vegetation och begränsa spårelementupptag av växter, (c) att minska den direkta exponeringen för levande organismer i marken, och (d) att öka den biologiska mångfalden. Detta uppnås genom tillsats av metallimmobiliserande medel som förbättrar geokemiska processer såsom utfällning, sorption, jonbyte och redoxreaktioner. Bildningen av olösliga föroreningar leder till en minskad metallrörlighet, biotillgänglighet och utlakning genom markprofilen och biologiska interaktioner med levande organismer. Tillsatsmedel kan även återskapa lämpliga markförhållanden för växternas tillväxt genom att balansera pH, öka mängd organiskt material, återställa markens mikrobiella aktivitet, öka vattenhållningskapaciteten och luckra jorden.

Ett antal olika tillsatser har föreslagits och testats för in situ immobilisering av spårämnen i jord. De påverkar biotillgänglighet av föroreningar och mikronäringsämnen, jordens pH och mikrostruktur på olika sätt. Självklart måste de ha en stark förmåga att binda föroreningar, men tillsatser bör inte försämra markens struktur, bördighet eller ekosystem och deras effekter måste vara hållbara på lång sikt. Sort, mängd och blandning av jordtillsatser kommer att variera från plats till plats beroende på lokala omständigheter såsom typ av föroreningar, markförhållanden och typ av önskad vegetation. Den första och viktigaste förutsättningen i en jordstabiliseringsstrategi är en rätt bedömning av befintliga platsspecifika markförhållanden. 

Lämpliga jordtillsatser kan vara oorganiska (t.ex. kalkliknande material, oxider, fosfater), organisk (t.ex. kompost) eller blandningar (t.ex. kalkstabiliserad slam). 

Ett brett spektrum av organiska jordtillsatser finns i de flesta regioner. Organiska tillsatser används oftast för att tillhandahålla nödvändiga näringsämnen (t.ex. N och P), för att återuppbygga markens organiska material, och för att återupprätta mikroflora. En ökad mängd organiskt material kan även förbättra jordens vattenhållande förmåga, aggregering, luftning och tillgång på näringsämnen för växter och mikroorganismer. Organiska tillsatser kan kombineras med olika alkaliska material såsom kalksten och flygaska. Dessa kombinationer ökar pH-värdet i marken och minskar föroreningars tillgänglighet.

Det är vanligt att förorenade områden blir försurade och låga pH-värden kan öka metallernas biotillgänglighet och toxicitet. Ett stort antal av alkaliska tillsatsmedel finns tillgängliga. Alla kalknings-/alkaliska tillsatser bör testas för att bestämma deras netto neutraliserande effekt. 

Även om organiskt material och alkaliska jordtillsatser används oftast, finns ett stort utbud av mineraliska material och industriella biprodukter (t ex järn oxider, stål slagger, fosfater, silikater, zeoliter, mm) tillgängliga som kan ge betydande jordstabiliseringseffekter. 

Allt material bör karakteriseras före användning.

Pressmeddelande

Nu har pressmeddelandet gått ut till media med rubriken: 
"Markägare motsätter sig utökad drift vid avfallsanläggning i Robertsfors."
 
 
Utdrag: 

Markägare protesterar mot utökad drift vid RagnSells avfallsanläggning i Fagerliden, Robertsfors.
På ettårsdagen till haveriet lämnas ett yttrande till Miljödomstolen, som skall ta ställning till om företaget skall få tillstånd att ta emot ökad mängd avfall. Ett utökat tillstånd utgör ett allvarligt hot mot närmiljön och vattendragen vid anläggningen. 

Läs hela pressmeddelandet HÄR!
(Om du använder PC/Windows, behöver du Acrobat Reader – ladda ner HÄR om du inte har det)

Nu laddar de om!

Nu laddar RagnSells och Länsstyrelsen Västerbotten för utbyggnad av Fagerliden hösten 2007.
 
Ansökan har lämnats till Miljödomstolen för utökat tillstånd för ytterligare miljöfarligt avfall. 
RagnSells Avfallsbehandling AB har den 6 juni 2007 lämnat in ansökan till Miljödomstolen för att få tillstånd att ta emot ytterligare 100 000 kilo massor, varav deponera ytterligare 100 000 ton massor i etapp 2 på avfallsanläggningen i Fagerliden, Robertsfors, över en "rullande treårsperiod". 
Bakgrund: 
RagnSells beviljades under september månad 2005 tillstånd att bedriva avfallsanläggning i Fagerliden. Verksamheten har pågått sedan januari 2006. RagnSells har nu hos miljödomstolen i Umeå sökt tillstånd för utökad verksamhet vid anläggningen. 
Under den tid som anläggningen har varit i drift har ett dammhaveri redan inträffat. Haveriet uppmärksammades av Länsstyrelsen och med anledning av detta har RagnSells förelagts att utreda orsakerna till haveriet. Det har även förekommit andra händelser där RagnSells uppenbart brutit mot de villkor för driften som bestämts i Miljödomstolens dom. 
Stöd vårt arbete för att öka säkerheten vid Fagerliden! Ge dina synpunkter här på bloggen! 
  • Tycker du att RagnSells ska få tillstånd?
  • Tycker du att RagnSells och Länsstyrelsen ska ge garantier för att läckage av tungmetaller och arsenik inte ska ske till Granån och grundvatten?
  • Kan man lita på RagnSells som har haft haveri?
  • Kan man lita på en entreprenör, om den brutit mot villkor för driften som bestämts i Miljödomstolens dom?
Ge Dina synpunkter! Du kan självklart vara anonym. 
Klicka på Kontakt eller klicka på Kommentera