Från Inger Almström
Till Miljö- Bygg och Hälsoskyddsavdelningen
Arvidsjaurs Kommun
Jag har några frågor angående sophantering med anknytning till vindkraft.
1. Hur mycket tar återvinningsstationerna i kommunen betalt per ton för deponi av betongskrot från t ex ett vindkraftverk?
2. Hur mycket av betongfundamentet måste en eventuell verksamhetsutövare i kommunen avlägsna, enligt kommunala regler, om ett vindkraftverk ska monteras ned?
3. Var i kommunen skulle man kunna lämna sådant betongskrot som kommer från vindkraftverk? I Arvidsjaur, Glommersträsk eller Moskosel. Om inte något sådant skrot kan lämnas i kommunen till vilket närmaste ställe skulle detta då kunna lämnas?
4. Vilka regler gäller för hur stora betongklumpar som kan lämnas? Är det någon skillnad om dessa är armerade? Vilken prissättning gäller för dessa klumpar, stora, små, med eller utan armering?
5. Tar kommunen i nuläget emot glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A?
6. I så fall vad kostar det per ton att deponera detta?
7. Om kommunens avfallshantering accepterar glasfiberarmerad epoxiplast innehållande bisfenol A, hur är det då tänkt att denna ska destrueras? Metod? När det gäller tänkt gods från ett eventuellt vindkraftverk rör det sig om vingarna. Det handlar om 17 x 3 x18 ton = ca 900 ton glasfiberarmerad epoxiplast som innehåller bisfenol A bara från den tilltänkta etableringen på Brattberget.
8. Var i kommunen ska glasfiberarmerad epoxi deponeras/destrueras? I Arvidsjaur, Glommersträsk eller Moskosel? Om inte i kommunen, var finns närmaste sådan deponi för denna mängd?
Tacksam för snabbt svar då länsstyrelsen just nu behandlar detta ärende.
Inger Almström
Läs svaren och föjdfrågor, klicka ->[@more@]
Kommunens svar på frågor om avfall från vindkraft
Den 6 maj 2014 mottag miljö- och byggenheten en skrivelse med åtta frågor om avfall från vindkraft. Skrivelsen är från Inger Almström. Eftersom det rör sig om hypotetiska frågor och inte ett aktuellt fall har miljö- och byggenheten valt att inte göra några större undersökningar för att svara på frågorna. Svaren som lämnas är av övergripande karaktär.
Följande svar lämnas:
1. Betong kan krossas och återanvändas som t ex. fyllnadsmaterial. Om ett företag inte väljer att återanvända betongen själv kan de idag lämna fyllnadsmaterial till kommunen för 150 kr per ton. Ett företagsavfall (som inte kan jämföras med hushållsavfall) behöver inte lämnas till den kommunala avfallsanläggningen där verksamheten bedrivs. Företaget kan välja att lämna sitt avfall till en avfallsanläggning i en annan kommun. Hushållsavfall från Arvidsjaur som ska deponeras skickas idag till en avfallsanläggning i Piteå eftersom Arvidsjaurs kommun inte har någon egen avfallsdeponi.
2 Det ska framgå av företagets ansökan och ett ev. miljötillstånd hur området ska efterbehandlas vid en eventuell avveckling. Som praxis gäller att ett område ska återställas (så långt som praktiskt möjligt) till sitt naturliga tillstånd.
3 Om ett företag inte själv väljer att återanvända betongen kan de välja att lämna den till en godkänd avfallsanläggning. Vilken anläggning de väljer beror på avfallsanläggningens kapacitet, avstånd och kostnad. Betongen kan återanvändas som t ex fyllnadsmaterial ( vilket är det miljömässigt bästa alternativet) eller deponeras.4 Hur stora betongklumparna som ett företag kan lämna beror på syftet med hanteringen. Om de ska krossas för fyllnadsmaterial kan armeringen sorteras ut. Då är det mest troligt krossens storlek som avgör storleken på betongklumparna, men innan krossning går det säkert att hacka sönder ev. betongklumpar som är förstora. Ska betongen gå som deponirest spelar antagligen inte storleken någon avgörande roll.
5 Ja.
6 För företag som väljer att lämna avfall till ÅVC i Arvidsjaur kostar det idag ca 1100-1500 kr/ton att lämna brännbart avfall som ska förbrännas i boden och 1400 kr/ton att lämna avfall till deponi som ska skickas till Piteå.
7 Avfallshanteringen skiljer sig om det rör sig om fullt uthärdad epoxiplast eller inte. Om plasten inte är fullt uthärdad ska den hanteras som farligt avfall och i anat fall kan den gå som brännbart. Brännbart avfall från hushållen skickas idag till en förbränningsanläggning i Boden.
8 se svar under punkt 7.
För miljö- och byggenheten
Åsa Andersson
Miljöinspektör
Begäran om förtydligande Från Inger Almström
Förtydligande önskas i ovannämnda ärende
Först vill jag tacka för kommunens svar på mina frågor.
Dock tycker jag att svaret på fråga 7 inte klargjorde det jag frågade om. Min fråga var om kommunens avfallshantering accepterar glasfiberarmerad epoxiplast innehållande bisfenol-A? Hur det är tänkt att denna ska destrueras? Vilken metod som ska användas? Kommunens svar på den frågan löd delvis: ”Om plasten inte är fullt uthärdad ska den hanteras som farligt avfall i annat fall ska den gå som brännbart.”
1 Vet inte kommunen om den epoxiplast som vindkraftvingarna består av är fullt uthärdad eller inte?
2 Om denna epoxiplast är fullt uthärdad ska den enligt svaren hanteras som farligt avfall – hur hanterar kommunen denna typ av farligt avfall?
3 Vad kostar det att lämna denna typ av farligt avfall till kommunen?
4 Var i kommunen skall verksamhetsutövaren lämna detta farliga avfall?
Om inte kommunen har för avsikt att genast lägga in sitt veto mot den planerade vindkraftparken Brattberget är detta högst aktuella frågor som jag och vi andra som bor här måste få svar på omgående.
Med vänlig hälsning
Inger Almström
Kommunens svar på Ingers begäran om förtydligande
Svar på ytterligare frågor och avfall från vindkraft 2014-05-23
Den 23 maj 2014 mottog miljö- och byggenheten ytterligare en skrivelse med frågor om avfall från vindkraft från Inger Almström. Undertecknad poängterar även i detta svar att då det i dagsläget enbart rör sig om hypotetiska frågor och inte ett aktuellt fall väljer miljö- och byggenheten att inte göra några större undersökningar för att svara på frågorna. Svaren som lämnas är av övergripande karaktär.
Följande svar lämnas:
1. Ja, den är fullt uthärdad.
2. Det är bara om plasten inte är fullt uthärdad som den ska den hanteras som farligt avfall. Om den är fullt uthärdad kan den hanteras som brännbart avfall.
3. Frågan är inte aktuell eftersom det är brännbart avfall.
4. Frågan är inte aktuell eftersom det betraktas som brännbart avfall.Ett företag kan också välja att återanvända/återvinna en produkt.
Som förklarats i tidigare skrivelse kan ett företag välja att lämna avfall (som inte är att jämställas med hushållsavfall) till vilken godkänd avfallsanläggning de vill. Eftersom Arvidsjaurs kommun inte har egna behandlingsanläggningar för varken farligt avfall eller brännbart avfall är det mest troligt att ett företag med stora mängder avfall transporterar det direkt till aktuell behandlingsanläggning då det blir billigare för dem.
Angående följande kommentar:
Om inte kommunen härför avsikt att genast lägga in sitt veto mot den planerade vindkraftparken Brattberget är detta högst aktuella frågor som jag och vi andra som bor här måste få svar på omgående.
är mitt svar:
Miljö- och byggenheten är en förvaltning som arbetar med myndighetsutövning, vilket innebär att vår roll är att vara sakliga och opartiska i bl.a. olika miljöprövningsärenden. Vi ska rätta oss efter de lagar, förordning och föreskrifter som finns.En tillsyns- och prövningsmyndighet tar aldrig ställning för eller emot innan en ordentlig granskning av ett ärende. Granskningen görs med stöd av lagstiftningen.När det gäller t.ex. anläggande av vindkraft är det Länsstyrelsen som är beslutande myndighet och som genomför prövningen enligt miljöbalken. Miljö-, bygg-och hälsoskyddsnämnden är remissinstans. Nämnden yttrar sig till Länsstyrelsen i två steg i ärenden som prövas av Länsstyrelsen. Första gången är när företaget har s.k. tidigt samråd och tagit fram de första handlingarna till ansökan. Då lämnas bl.a. synpunkter om det är något särskilt som nämnden anser ska belysas i ansökan eller om vi upptäcker felaktigheter i handlingarna som tillsänts oss från Länsstyrelsen.
När alla berörda parter inkl. Länsstyrelsen lämnat sina synpunkter till sökanden ut-reder och sammanställer sökanden (utifrån synpunkterna som lämnats) en ny an-sökan, där alla ev. synpunkter ska beaktas/kommenteras. Ansökan ska då även innehålla en komplett miljökonsekvensbeskrivning.
När den kompletta ansökan inkommit från företaget skickar Länsstyrelsen ut den på remiss till berörda parter. I det aktuella fallet som rör Brattberget har miljö-,bygg- och hälsoskyddsnämnden ännu inte fått någon slutlig ansökan från Länsstyrelsen som kan granskas. Vi har därför ingen möjlighet att lämna synpunkter i detta skeende.
Observera att ovanstående svar lämnas utifrån miljö-, bygg- och hälsoskydds-nämndens roll som myndighetsnämnd. Det är endast kommunfullmäktige som harmöjlighet att lämna sitt veto i frågor om t.ex. etablering av vindkraft. Den möjlighet-en har inte en miljönämnd.
Mer information om kommunal vetorätt
Kommunen har genom plan- och bygglagen (2010:900) och principen om kommunalt självstyrelse ett avgörande inflytande över markanvändningen inom kommunen. Sedan de nya reglerna för prövning av vindkraft trädde i kraft är bygglov inte nödvändigt för vindkraftverk som har tillstånd enligt miljöbalken. Kommunen har ändå genom plan- och bygglagens bestämmelser om översiktsplan ett starkt planeringsverktyg för lokalisering av bl.a. vindkraft. En översiktsplan är inte bindande men den tillmäts betydelse vid prövning av ärenden i olika instanser. Tillstånd till vindkraftverk som inte är bygglovspliktiga får ges bara om kommunen har tillstyrkt det. Detta innebär I praktiken en vetorätt för kommunen i mål eller ärenden om till-stånd om vindkraftverk. Regeringen kan, trots att kommunen inte tillstyrkt en an.läggning, tillåta verksamheten med stöd av 17 kap. 6 § miljöbalken, om det är angeläget från nationell synpunkt att verksamheten kommer till stånd.
För Miljö- och byggenheten
Åsa Andersson
Miljöinspektör
