Länk till artikel i VK.

Föreningen är värd beundran för sin kamp. Ändå hade det varit bättre att överklagan hade prövats i Mark- och Miljödomstolen. Skälen är följande:

Överenskommelsen medför att Kulturväven byggs. Biblioteket får inte finnas kvar där folket vill ha det. Men detta är ändå bara några få pusselbitar i en lång lång serie med avidentifiering och genomkommersialisering av Umeå. Eftergiften som byggbolaget fått göra, att spara stallet vid Stora hotellet är så liten och står inte i proportion till byggraseriets förödande verkningar i stora delar av inre Umeå. Föreningen Byggnadskultur hamnade i en utpressningssituation.

Vilket värde har jippon och pseudokultur som Kulturhuvudstadsåret? Inget alls. Om föreningen hade orkat stå emot utpressning så hade Kulturhuvudstadsåret 2014 kunnat få ett annat och inofficiellt tema "Riv Upp Väven". Det är det som behövs när BalticUmeåkommunkartellen intill förväxling kommit att likna fascism.

 

Västerbottensnytt idag: 

 

Länsstyrelsen och landshövdingämbetet har misslyckats i det för miljön så viktiga saneringsprogrammet. Innehållet i denna sajt bär vittnesbörd. Ansvaret delas av ett intressentblock med länsstyrelse, verksamhetsutövare, region, kommun och rättsapparaten.

Länsstyrelsen har inte haft förmågan att inta en ledande roll för staten att genomföra program. I stället har stora misslyckanden blivit följden som redovisas på denna sajt.

Vi kan inte idag bedöma om en övergång till regionalt styre med Region Västerbotten medför förbättringar. Men vi kommer att följa och i någon mån försöka påverka utvecklingen.

Vi kräver att miljöbalkens bestämmelser följs. Anmälan till EU-domstolen blir vår sista möjlighet.

Se även vårt tidigare inlägg: Varken länsstyrelsen eller landshövdingen besvarar brev

När jag anländer med flygbussen till Vasaplan, Umeå går jag som vanligt mot biblioteket. För att läsa och för att känna in den trygga umepulsen, dagtid. Biblioteket har fått en frist för flytt tack vare ett överklagande i Mark- och miljööverdomstolen. Detta tack vare ett initiativ av Föreningen Byggnadskultur i Umeå. Överklagandet gäller Kulturväven, som är namnet på ett planerat kulturhus vid älven, nedanför Stora Hotellet. Överklagandet tar sikte på att rivningstillstånd har beviljats för K-märkta byggnader. En av många konsekvenser blir att flytten av biblioteket till Kulturväven också skjuts upp i avvaktan på rättsprocessens utgång. Så det kändes denna gång extra fint att stega in på biblioteket, till tidningsrummet och till Bibliotekscaféet och kolla på förbipasserande.

I grannfastigheten, Tornbergska huset härjar byggbolaget Baltic-gruppen med rivningsarbete efter en långdragen strid, där kommunen och Baltic-gruppen axel-vid-axel sablat ned umeborna och kulturvetarna. Butiker och Umeås bästa vegetariska restaurang har deporterats till nya lokaler. Tornbergs modehus till Rådhusesplanaden och Rost restaurang ett stycke bort på Skolgatan.

 

I bibliotekts tidningsrum läser jag som vanligt dagens VK. Jag möts av Ola Nordebos artikel om samhällskritiska umebor. Längre bak i tidningen läser jag den insändare som Nordebo smular. Kritiken mot VK avfärdas av Nordebo genom det retoriska greppet - PARS PRO TOTO. "En del får representera en helhet". Här blir det rena rama verklighetsförfalskningen. Låt mig förklara!

Nordebo säger i sin ledarartikel att kritiken mot VK och honom tar sig två uttryck. Några säger att han sitter i knät på kommunen och kommunalrådet Holmlund. De andra sägs hävda motsatsen, att VK bedriver en konspirationskampanj mot Holmlund. Med denna verklighetsbeskrivning vill Nordebo avleda läsarna från annan kritik, menar jag som skriver denna betraktelse. Har Nordebo glömt kritiken från kulturvetare som går ut på att VK och chefredaktören sitter i knät på det stora byggbolaget Baltic-gruppen? Det stora byggbolaget i Umeå som har ägarintressen i VK-koncernen?

När jag sitter i tidningsrummet på bibblan tänker jag också på den tv-film som visades i SVT, Västerbottensnytt kvällen innan. Där intervjuades den städse närvarande och glitterpigga Staffan Ling, sedan några år fungerande kommunikationsdirektör i Baltic-gruppen. Filmen sades vara inspelad av Staffan Ling för 40 år sedan. Nu fick han tillfälle att skrodera om sina meriter som studenternas och sin blivande frus prins Valiant mot ockrarna i fastighetsbolaget som äger studentbostäder. Tänk så lägligt för Baltic-gruppen att lyfta fram en av sina direktörer med ett ärorikt förflutet i studentkvarteren på Gluntens väg, Ålidbacken... Tror Baltic-gruppen att man på detta sätt kan mildra kritiken från dagens studenter?

Efter dessa intryck från myglarnas och kulturvävarnas Umeå kändes det skönt att sätta sig på bussen till Robertsfors. För att möta tystnaden i skogen - underbart!

Men allt annat än underbart är tystnaden hos den kuvade lokala opinionen. I Robertsfors med sina 6.802 invånare sticker man inte ut hakan i onödan. Mer än hälften är direkt beroende av anställningsförhållanden som styrs av kommunen. Så säg inget ont om kommunen, sossar, centerpartister! Inte ens ute i skogen.

Urban Zingmark 

Claes-Erik Simonsbacka, Bureå har engagerat sig för säker miljö som författare, kursledare och konsult. Här ger han i sammanfattning sin syn på samråd. Planmässiga övergrepp och åsidosättande av regelverk är ett verkligt hot för medborgarna och demokratin. 

Inga eller undermåliga samråd har hållits, kring frågor som har med både Fagerliden och vindkraft att göra. Ofta har besluten redan fattats, och i fallet Fagerliden hade till och med verksamheten påbörjats innan samrådet!

Ett korrekt samråd bör behandla och svara på åtminstone de uppenbara frågorna som befintliga lagar och förordningar belyser, t ex Miljöbalken, EU/EG produktdirektiv mm. Att samråd inte hålls, inte utlyses eller genomförs korrekt, och att man inte tar upp de uppenbara frågorna gör att man kan ifrågasätta myndigheters hela verksamhet. Jobbar de verkligen för att säkerställa lokalbefolkningens säkerhet och boendemiljö samt för en långsiktigt hållbar lokal miljöutveckling? Eller jobbar myndigheterna för företagen som vill etablera nya verksamheter och göra stora ekonomiska vinningar, ofta även genom att tulla på regelverk och insyn samt blunda för lagbrott?

Klicka på (Mer) för ett samlingsdokument för de frågor som ska ställas i samråd, kring vindkraftfrågor. Men självklart måste liknande dokument framställas innan andra verksamheter gravt förändrar både vår och miljöns framtid. "Hållbara Robertsfors" och inkorrekt pålysta samråd kring Fagerliden var i total avsaknad av sådana dokument.  (Mer)

Rivningen av k-märkta hus i Umeå har gjort oss uppgivna.

Vad återstår att göra? Besluten har fattats och vansinnet får härja fritt.

Rivningen av Thornbergska huset har blivit symbol för det samlade vansinnet.

Om detta vore ett isolerat problem skulle kanske skadan begränsas. Men det är inte så, hela staden kommer att utsättas för en omvandling. Ingen stor estetisk vision kan upptäckas i detta.

Det handlar om att göra om Umeå till en handelsplats och konsumtionsmaskin. Detta bäddas in i Kulturhuvudstadsår 2014 och skrytbygget Kulturväven och andra förledande desperationer. 

Som springschas, springpoke i butiker på somrarna på 1950-talet kan jag drömma mig tillbaka. När jag cyklade ut med blommor från Löfgrens blommor i Thornbergska huset, visste jag inte att huset skulle få en sådan symbolisk kraft. Speditionsfirman Henriksson fanns då på kajen, där nu det vidriga skrytbygget ska byggas. När jag cyklade på Tegsbron mellan färghandeln på Tegsborg vid brofästet och livsmedelsaffären Varuförmedlingen på Storgatan visste jag inte att utsikten från bron skulle förvandlas. Från trästaden Umeå vid älven till ett Umeå med skahajlajn därför att kommunpolitiker och byggmästare kunde få härja fritt. 

En folklig bojkott av kulturhuvudstadsåret kommer icke att bli nödvändig. Medborgarna i Umeå och många, många länsbor kommer att vara så trötta och besvikna att de redan har tappat lusten och tilltron. Marknaden, som Byggmästaren och sossarna trodde vara sin högsta beskyddare, kommer att frammana ett Götterdämmerung, ett kommersialismens Ragnarök.

 

---

P.S. 

Efter vår artikel ovan syntes följande skrällduser i VK, som förstärker intrycket av Ragnarök kring besluten i Umeå:

Umeå är inte i den bästa av världar (klicka)

Gogols klassiska teaterstycke "Revisorn" är en mästerligt exekverad satir om girighet, dumhet, fåfänga och om krypande inför den som för tillfället tycks ha makten. Likheterna med händelseutvecklingen i Umeå under senare år påtagliga. Mer undersökande journalistik skapar förutsättningar för att någon nutida Gogol författar en knivskarp komedi med stark lokal förankring, färdig att uppföras om tre år.

Det menar Anders E Björkman, webbredaktör på Västerbottens museum och kulturskribent i VK.

Och:

Manifestation mot flytten av biblioteket (klicka)

"Flytta inte vårat bibliotek, det skulle vara ett jävla svek!", ropar demonstranterna som samlats på Rådhustorget i Umeå på lördagen. Bakom manifestationen står nätverket Stoppa flytten av stadsbiblioteket.