Här får du lästips för jul- och nyårshelgen!

Understrecket i Svenska Dagbladet 16/12 2011 bär rubriken "Vår relation till djur är både kär och galen". Författaren heter Anders Mathlein. Läs artikeln här! Om du inte läst böckerna som han bygger sin artikel på, läs åtminstone följande böcker (beskrivna här):

Jämförelser har gjorts med slaveriet och Förintelsen. Det hade också varit på sin plats att jämföra med vanskötseln av de äldre i Sverige. Men då kanske vi storknar av ny insikt om våra livslögner.

Läs även "Förnuftet som försvar för rätten att döda djur" av Jesús Alcalá (27/12 2009).

God Jul!

Jag och min hustru var i Storkyrkan för att höra julkonsert. På bänken framför satt en person som jag kände igen, Leif Lind.

Efter den fina konserten knackade jag honom i axeln och sa att jag uppskattade hans bok om produktlanseringar. Lena och jag handhälsade på Leif och hans fru. Boken "Framgångsrika produktlanseringar" kom ut 1968 och blev en mycket stor framgång.

Leif Lind var en av 1970-talets verkligt stora "marknadsgurus" inom livsmedel och andra dagligvaror. Sen började det gå fel i karriären, bl.a. motgång med butikskedjan Buketten, vilket han har kompenserat med hårt arbete och många nya uppdrag.

Leif har bland annat ägt och varit företagsledare i Buketten, Torsåsens Fjäderfäslakteri, styrelseordförande i Melkers Chark i Falun och Sörensens Fågelchark i Sävsjö och sitter i styrelsen för ytterligare ett 10-tal företag.

Jag frågade vad han gjorde idag. Han svarade att han är 74 år och att han tänker dö med stövlarna på. Han sa att han driver ett företag med sin son, ett försörjningssystem för flyg.

För att utmana sa jag att jag också tänker dö med stövlarna på, men inte med samma stövlar som på 70-talet. "Jag har köpt nya stövlar", sa jag och stirrade stint på paret Lind. Och att jag nu vid mogen ålder har gått över till ideell verksamhet. Leif och hans hustru såg frågande ut. Min hustru tyckte visst att jag var kvick i mun. Min avsikt var att snabbt positionsbestämma Leif, sisådär 35 år efter min senaste kontakt med honom.

På väg ut från kyrkan passade jag också på att fråga vad han har kvar i sin hemtrakt Dalarna. Han nämnde Melkers i Gagnef, Falun. "Jag har kontakt med en förening i Svartnäsbygden som kämpar mot vindkraften", sa jag. Leif svarade att det kände han igen, och att ingen vill ha vindkraft nära sig ("not in my backyard"). "Men vi måste ju ha el", tyckte han. "Men vi kan spara, du och jag är ju ekonomer eller hur? Och du har tydligen inte hört bullret", sa jag. "Vi måste ha vindkraft för att få el, gärna med mycket buller", sa Leif. Med eftertryck, på sjungande dalmål.

Då kände vi på ömse håll att det var läge att välja olika väg ut ur kyrkan. Leif Lind med fru sa att de skulle titta på julkrubban...

"Kul att träffas", sa jag och gled ut genom stora porten på Storkyrkan med Lena ut till marknadsgycklet på Stortorget...

Av Karl-Olov Arnstberg och Anders Björklund.

Förhållandet mellan djur och människor har blivit en av vår tids stora frågor. Författare som Jonathan Foer och Pelle Strindlund har rört om ordentligt.

Många säger att om man läser Foers Att äta djur, då blir man vegetarian. Arnstberg och Björklund tillhör knappast den målgruppen. Dessa herrar tycker att det är viktigare med Korvbok än att undersöka kulturhistoriska omvälvningar med vegetabiliska råvaror.

Kokboksfloden fortsätter att överflöda marknaden med mer än en ny bok per dag i Sverige. Kokbok som beteckning är alltför snäv. Mat, resor, umgängesformer - för att inte tala om författaregot - har klistrats på den traditionella receptkokboken. I den akademiska världen vill man också hänga med. Ämnet etnologi, som tidigare hette folklivsforskning, har knoppat av med matetnologi. Och mat har blivit ett område som nått samma status som musiklyssning och musikutövning för akademiker, måna om sin image och lycka.

Två etnologer som jobbar på sin bredd och image är Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet och Anders Björklund, chef för Etnografiska museet, Stockholm.

Korvboken har nu utkommit i en tredje omarbetad upplaga. Public relations genom intervju i Sveriges radio är ett led i lanseringen. Där tävlar författarna med intervjuaren om makt i korvdiskursen med kommentarer om älgkorv och vildsvinskorv. Den kunnige lyssnaren kan avslöja djup okunskap om råvaror och korvtillverkning, men professorerna maskerar skickligt med machosnack om korvens välsignelser, som "...min kropp har ju fått en angenäm rondör...".

När kommer Cigarett- och knarkboken: Hjälpreda och kulturhistoria?

Biogas har kommit att bli en energikälla som utnyttjas både i gasform och omvandlad till el. Biogas kan utvinnas från hushållssopor och annat nedbrytbart biologiskt avfall. Biogas på Wikipedia

Med beteckningen biogas har också spåren suddats ut med vilka komponenter gasen framställts. Beteckningen associerar till bio, som betyder liv.

Metaforen kretslopp finns också närvarande. Mer sällan får vi veta vilka råvaror som kan ingå. Även användningen kan vara oklar. Det är som att vi har att göra med en livsprocess som är av naturen given. Är det en osynlig hand som tar av livet för att återbörda till livet? Mycket är höljt i dunkel men med en fasad av metafysik.

Verkligheten är schaskig. Matavfallet i berg av hushållssopor på Roma, Gotland under bar himmel med läckage till Godthemsån och outhärlig stank för människor och icke-asätande djur skapar problem. Planerna är nu att föra hushållssoporna till en rötanläggning, på Gotland eller fastlandet för att utvinna biogas (Läs mer). Biogasen ska återföras till människans konsumtion i olika former, som gas till bilar, som gas till el med mera.

Så bra kan vi utropa! Men för alla konsumenter är inte detta etiskt hållbart. En del av gasen, som är okänd till sin omfattning, har animaliskt ursprung. Till rötanläggningen tillförs hushållssopor som till en del innehåller animaliska rester. Vad med resterna från reningsanläggningar för avloppsvatten? Det kan också finnas slaktavfall från slakterier, inälvor, maginnehåll, gödsel, hudar, hår, fett etc. Det har vi alla rätt att få veta!

För närvarande har vi några procent konsumenter som är veganer. Ingen tycks ha tänkt på att veganer inte vill utnyttja djur i någon form, varken som mat eller för andra ändamål.

Här finns ett etiskt problem som är märkbart och som kommer att öka i betydelse.

Därför bör produktionen varudeklareras, så att konsumenterna kan välja bort biogas med innehåll av animaliskt ursprung. Svenska slaktdjursuppfödare och slakterier har genomdrivit ursprungsmärkning av kött, så att konsumenten i butiken ska kunna välja. Principen om konsumentens rätt att välja bör också gälla val av energi. Här visas på veganernas rätt att slippa animaliska råvaror i energiprodukter. Diskussionen kan också utvidgas till valfrihet när det gäller andra energikällor, som el från vindkraftverk.

Till det ska vi återkomma i nästa blogginlägg.

Landet runt stiger åter protesterna mot djurplågeriet - nu plågeriet av grisarna.

Rättvisa för djuren är viktig. Bojkotta allt griskött! Både svenskt och importerat.

Läs mer i SvD.