Ansvar för sluttäckning av gammal deponi bestrids.

Timrå kommun ska enligt ett beslut av länsstyrelsen lämna in en avslutningsplan för den miljöfarliga deponin i Gasabäck. Länsstyrelsens beslut har dock bestridits. Gasabäckens avfallsanläggning användes under 19 år mellan 1970 till 1989. Det var flera bolag som i samråd med Timrå kommun dumpade både industri- och hushållsavfall. Tippen låg i skogen ovanför den lilla byn Gasabäck i Söråker. Källa: Sundsvalls Tidning.

Kommunens och bolagens ansvariga personer bör läsa Hàvamàl. I jakt på pengar utan ansvar gjorde man en tipp i skogen för avfallet. 

Människorna i bygden kommer för all framtid att minnas vilka de var, vad de hette och vad de gjorde. Och nu finns internet som aldrig glömmer. 

Fänad dör, fränder dör, själv dör du även; ett vet jag som aldrig dör; dom över död man

Bromsäng Recycling AB i Söderhamn har vållat miljön och kommunen stora problem.

Nu ska miljöåklagaren driva fallet inför domstol. Trots att konsekvenserna har varit så stora, har miljöåklagaren en tuff uppgift. Miljöbalken och rättstillämpning är otillräcklig och otydlig. 

Bromsängs Recycling AB har valt att gå konkurs och har därigenom övervältrat ansvaret för hanteringen av berget av faligt industriavfall på Söderhamns kommun.

Andra kommuner som Robertsfors kommun lever farligt. Där har ett stort bolag som RagnSells Avfallshantering AB bildat ett litet dotterbolag RagnSells Fagerliden AB med litet kapital.

Två stora haverier har redan inträffat. Om nästa haveri blir för dyrt så finns risk att bolaget inte tar ansvaret. Och då finns risk att Robertsfors kommun hamnar i samma läge som Söderhams kommun.

Läs hela artikeln i Helahälsingland.

Biogas har kommit att bli en energikälla som utnyttjas både i gasform och omvandlad till el. Biogas kan utvinnas från hushållssopor och annat nedbrytbart biologiskt avfall. Biogas på Wikipedia

Med beteckningen biogas har också spåren suddats ut med vilka komponenter gasen framställts. Beteckningen associerar till bio, som betyder liv.

Metaforen kretslopp finns också närvarande. Mer sällan får vi veta vilka råvaror som kan ingå. Även användningen kan vara oklar. Det är som att vi har att göra med en livsprocess som är av naturen given. Är det en osynlig hand som tar av livet för att återbörda till livet? Mycket är höljt i dunkel men med en fasad av metafysik.

Verkligheten är schaskig. Matavfallet i berg av hushållssopor på Roma, Gotland under bar himmel med läckage till Godthemsån och outhärlig stank för människor och icke-asätande djur skapar problem. Planerna är nu att föra hushållssoporna till en rötanläggning, på Gotland eller fastlandet för att utvinna biogas (Läs mer). Biogasen ska återföras till människans konsumtion i olika former, som gas till bilar, som gas till el med mera.

Så bra kan vi utropa! Men för alla konsumenter är inte detta etiskt hållbart. En del av gasen, som är okänd till sin omfattning, har animaliskt ursprung. Till rötanläggningen tillförs hushållssopor som till en del innehåller animaliska rester. Vad med resterna från reningsanläggningar för avloppsvatten? Det kan också finnas slaktavfall från slakterier, inälvor, maginnehåll, gödsel, hudar, hår, fett etc. Det har vi alla rätt att få veta!

För närvarande har vi några procent konsumenter som är veganer. Ingen tycks ha tänkt på att veganer inte vill utnyttja djur i någon form, varken som mat eller för andra ändamål.

Här finns ett etiskt problem som är märkbart och som kommer att öka i betydelse.

Därför bör produktionen varudeklareras, så att konsumenterna kan välja bort biogas med innehåll av animaliskt ursprung. Svenska slaktdjursuppfödare och slakterier har genomdrivit ursprungsmärkning av kött, så att konsumenten i butiken ska kunna välja. Principen om konsumentens rätt att välja bör också gälla val av energi. Här visas på veganernas rätt att slippa animaliska råvaror i energiprodukter. Diskussionen kan också utvidgas till valfrihet när det gäller andra energikällor, som el från vindkraftverk.

Till det ska vi återkomma i nästa blogginlägg.

RagnSells framfart på Gotland har väckt bestörtning och protester.

Nu försöker man rädda situationen genom att bygga stödmur och tak över orsaken, kompostmassorna som släpper ut lakvatten till Gothemsån. Allt enligt SR Gotland.

Man får frågor:

• Gör RagnSells så litet som möjligt i alla lägen?
• Är det först när grannar och allmänhet klagar högljutt som något händer?
• Är det först när skadorna blir synliga i naturen som något görs?
• Varför har RagnSells inte kunnat göra skyddsåtgärder på ett tidigare stadium?
• Är det vinstintresset eller inkompetens? Eller både och?