Höghastighetståg – ett riskscenario

I en samhällsekonomisk kalkyl för höghastighetståg bör även svårbedömbara risker tas med i diskussionen. Att något är svårbedömt får aldrig bli ett argument för att bortse från analys. I frågan om höghastighetståg och andra investeringar för infrastruktur ligger en ny typ av politiks risk, nämligen risker för köparen, det vill säga importören. Ansvaret kan vila på Statens Järnvägar eller operatörer, men också en rad andra parter som finns idag eller som inrättas i framtiden.

När beslutsprocessen kommer så långt som till att undersöka leverantörer i olika länder bör strategier vara klara både för att inkludera och att exkludera. Sverige kan komma att få partners som medför en sammansmältning av ekonomiskt kapital och kulturellt kapital vare sig vi vill eller inte. Det har varit mycket tal om Kina på senare tid. Här och i alla andra val gäller det att se besluten som mycket långsiktiga. Billigast är inte alltid bäst. Vilka följder kan beslutet få på transportsektorn och andra samhällssektorer, industriellt och kulturellt? Beslut kan få oanade konsekvenser på områden som alls inte varit förutsedda eller önskvärda. I ytterlighetsfall kan hela idén om höghastighetståg falla, ifall externa konsekvenser på kort och lång sikt går utöver vad vi kan och vill acceptera. Affärer med Kina utgör ett stort riskscenario som måste tas på allvar: kulturellt, ekonomiskt, industriellt utan respekt till mänskliga rättigheter.

ATL – lantbrukets affärstidning har rak linje

Tidningen har en rak linje i rapportering av djurplågeri. Läs om två aktuella fall om djurplågeri i industriell skala.

”Djurens rätt kampanjar mot svensk kyckling”
”Fraktskepp med 14 000 får kapsejsade i Svarta Havet”

En internationell panel mot djurplågeri bör skapas. Den kan byggas med hjälp av de organisationer som redan finns i många länder.

SD:s landsdagar 2019

Aftonbladet tillerkänner SD succé efter sina Landsdagar 2019. Det är alldeles för vagt som analys och framtidsbedömning. Landsdagarna kan kallas segerparad för kommande ledare, både män och kvinnor. Det intrycket kunde man få i SVT:s sändning idag från Örebro. Talarna och alla de som skymtade i publiken såg väldigt prydliga och paranta ut, beredda att ta ansvarsfulla poster i politik och förvaltning. Talarna behandlade bl.a ett program för jämlikhet i partiet, något som presenterades väl. Om jämlikhet för kvinnor och män kommer att genomföras återstår förstås att se.

Aftonbladet uppför sig som taktiska säljare som jobbar i två steg. Först erkänner de vad som är uppenbart för alla, i alla fall en majoritet av läsare och åskådare. Sedan påstår Aftonbladet att ”svårigheterna börjar på måndag” med en kort populistisk motivering vilken kan uppfattas som att det bara kan gå åt ett håll, nämligen åt helvete. Detta är ett önsketänkande och en taktisk felbedömning av Aftonbladets Ingvar Persson. Det kan lika gärna vara så att politiken nu har nått sin peripeti, sin brytpunkt. SD:s landsdagar 2019 med sina laddade ledarämnen på parad visar på en trolig fortsättning som sträcker sig en bra bit in i i framtiden, inte bara för nästkommande månader.

Runt om i Sverige är det troligen många som sörjer, och många som gläds över vad som manifesterats på den politiska arenan idag.

Folkomrösta!

Ett steg närmare folkomröstning om vindkraftverk i Ripfjället – namnen godkända | SVT Nyheter.

När argumenten tar slut återstår folkomröstning. Många menar att detta utarmar demokratin. Varför inte låta valda representanter avgöra? De är ju ändå valda av oss. Folkomröstning är att föredra, Medborgarna slipper ändå inte otillbörlig påverkan med sk. bygdepeng. En folkomröstning stimulerar diskussioner mellan medborgarna, men kan också skapa och förstärka konflikter. Dessa problem får vi även med indirekta val. Det viktigaste är att medvetandegöra så många som möjligt och att ge betänketid.

Oavsett valmetod finns även kommunalt veto.

Matens trendnissar talar inte om djuretik

Veganismens största fiende är trendnissarna som tappat bort att det finns djuretiska motiv att minska och helt avstå från kött och animaliska produkter överhuvudtaget. Idag skriver SvD, sidan 16 om vego och dithörande frågor, men diskussionen om djuretiska frågor är nästan noll. Ordet djurhållning förekommer en gång i artikeln, djurriket förekommer en gång, vego förekommer nio gånger, kött förekommer åtta gånger, klimat förekommer noll gånger, etik förekommer noll gånger, moral förekommer noll gånger, djurplågeri förekommer noll gånger.

Näringsfysiologen:

”Sluta prata om vego som en trend”

Hennes budskap är att vi är på väg till ett nytt normaltillstånd med ökad konsumtion av växtbaserat. Vi har sagt det förut, nämligen att vegotrenden riskerar att föra oss bort ifrån djuretiken. Det får konsekvenser. Djuren och djurens lidande blir bortglömda. Igen. 

När allt kommer omkring är begreppet trend användbart. Det är ju ett enkelt begrepp som talar om i vilken riktning vi rör oss, i detta fall gällande matkonsumtion. Men, vi bör undersöka och diskutera minst tre olika trender som visar vår konsumtion beroende på sambandet mellan:

  1. hälsa och växtbaserat
  2. klimatfrågan och växtbaserat
  3. djuretik och växtbaserat

För närvarande tycks de två första varianterna vara ledande, mycket beroende på massmedia och trendnissarnas intensiva aktiviteter om hälsa och om klimatfrågan. Snart är julen och helgerna här. Då kommer vi alla att på nytt bli påminda om djurplågeriet och ändra oss i bättre riktning.

Högprofilerad ekonomijournalist om klimatfrågan

Andreas Cervenka har funnit starka argument mot klimatförnekarna.

Med ett enkelt resonemang om sannolikheter visas att det logiska valet är att ta klimatfrågan på stort allvar. I ett räkneexempel sägs att om det är 10 procents sannolikhet att ökningen av temperaturen blir mer än 4 grader C, är å andra sidan sannolikheten 90 procent att ökningen håller sig under det, men konsekvenserna blir så stora och svåra om utfallet blir mer än 4 grader C. Därför är det enda logiska valet att mänskligheten måste skydda sig genom att ta de stora och svåra konsekvenserna i den ena vågkålen. Och göra allt för att uppväga och förhindra i minst samma grad.

Cervenka ondgör sig över svansen av medelålders män som tror på meterologen Lennart Bengtsson och klimatförnekarna. Hans rekommendation att använda miniräknare och gå på mattekurs för att kalkylera risker är inte lösningen. Svårigheten ligger ju som alltid i byggandet av matematiska modeller. Det bör man vara klimatforskare för att göra, inte högprofilerad börsanalytiker och ekonomijournalist. Men Cervenka är här, liksom nästan alltid, intressant att läsa.

Design Matters

alt

En utställning som pågår i Umeå på Bildmuseet har väckt uppmärksamhet. Bara namnet är en språkövning som drar in besökaren i narrativet. Design matters betyder ”design angår oss” men även ”frågor om design”. 

Att tillverka vardagsföremål med helt nya råvaror, eller att leka med behoven för rymdfärder kan locka de flesta. Mycel från svamp har valts för att tillverka stolar och skor. Mycket utmanande och originella tankar. Apelsinskal som kommer fram som avfall vid tillverkning av juice kan bli en råvara. En råvara med stort symbolvärde är kol, något som vi ska sluta använda till uppvärmning. Kol kan kanske användas på ett uthålligt sätt, t.ex som byggmaterial.

Idéerna är inte möjliga att omsätta imorgon, men kanske modifierade för användning på sikt. Se t.ex kolkuberna som golv.

Ta hoten från Kina på allvar

Yttrandefrihet är självklart i priviligierade länder som Sverige. Det medför att vi har svårt att sätta oss in i rådande system i totalitära stater som reglerar yttrandefrihet som i Kina. Svenska Pen har agerat väl, bl.a genom att intervjua närstående till pristagaren Gui Minhai.

Det gäller nu att inte kröka rygg för Kina, annars får vi göra det allt framgent. Kinesisk bojkott av en viss vara, odlad lax var ett verksamt vapen mot Norge. Mot Sverige skulle t.ex bojkott av trävaror drabba hårt, samtidigt som exporten av trävaror till Engalnd hotas. Då får vi låta den svenska skogen växa för framtiden och för andra marknader än Kina. Kina är femte största köparland av svenska trävaror.

Kina i svenska media

Dagligen rapporteras om Hong Kong, men mycket summariskt. I SVT och TV4 rapporteras om gatukravallerna och våldet som polisen använder. Knappt några analyser, inte alls djupare analyser eller om riskerna för eskalering. Eftersom det finns risk för katastrofala följder är det ett svek av stora mått att inte göra mer. Är man i media rädd för kritik och repressalier från Kinas ambassad?