När ska fullskaliga reaktioner komma mot Trump?

Det är bortom sans och balans vad Trump har satt igång med erövring av land och makt världen över. Äntligen har ordparet fått tillämpning i stora sammanhang. Med sina utspel kan sägas att president Trump lyckats hålla lugnet utan att falla till marken. Det är en stor bedrift i sig. Världen tycks fortfarande inte ha tagit in de stora utspelen annat än i begränsad omfattning. Vad kommer härnäst? Världen tycks avvakta och vänta. Om andra krigsherrar hade gjort något liknande hade fullt kaos uppstått och mobilisering för väpnat krig hade varit i full gång. Hur länge kan denna overkliga situation fortgå? Sitter världens makthavare och väntar på vad som händer härnäst?

Kommer massprotester att växa fram i USA? Europa kanske inte är att räkna med, inte ens genom EU. Vi kommer inte att se Trump säga: ”Hi folks, it was all just a joke.” Frågan kvarstår om vad som ska hända.

Gilla politiska idéer eller politiker med personlighet

Jag tror för egen del att politiker som går genom rutan engagerar mig mer. Det tror jag är avgörande för en mycket stor del av väljarna, men det kan vara lite svårt att både inse och att erkänna. Då kan partigränser upphävas. Tänk på de gamla gudarna där CH Hermansson, partiledare i Vänsterpartiet, blev en favorit hos en mycket stor del av svenska folket. Eller Torbjörn Fälldin, Centern, som lyckades erövra 25 procent av väljarna (1970 och 1979), trots att merparten av väljarna inte visste vad som var fram eller bak på en kossa.

Fenomenet med personlighet och argument spelar stor roll idag, troligen en växande roll. Handen på hjärtat, vilka personer i politiken gillar du? Och hur har du röstat? Det är hög tid att tona ned partitillhörighet för att istället erkänna betydelsen av personligheten och den politik som vederbörande vill bli kopplad till, och som jag kan föra vidare i min omgivning.

Flytt av golfbana och elljusspår…

Alldeles för lite har diskussionen om Norrbotniabanan handlat om konsekvenser och nytta. När nu beslutet är fattat om start av bygget av järnvägen är glädjeyttringarna stora från politikerna. Men kanske också att eftertänksamheten gör sig påmind. I Skellefteå talas om allt från bostäder till vindkraftverk. Vem vill ha fler vindkraftverk, kan man fråga sig. Tiden har sprungit ifrån vindkraftverk. Varför så mycket bostäder? Det blev ju kollaps för Norttvolt. Kommunalråden i Skellefteå och Robertsfors verkar stå utan framtidsvisionen som kan motsvara den stora samhällssatsning som bygget med följdinvesteringar motsvarar. Om kommunalråden ändå hade kunnat sväva ut i visioner som gör livet bättre och mer intressant.

Utfallet kan bli magert från ett brukarperspektiv. Åka tåg till jobbet, göra shoppingresor, besöka evenemang med sport och underhållning i storformat, ja. Skellefteungdomar som ska studera i Umeå. Umebor som ska studera i Skellefteå. Åka till grannstaden för att hämta ut en beställning gjord på internet, Hälsa på familjemedlemmar och vänner. Kommer kulturen med person-till-person-möten att gynnas? Eller blir det bara resan till Jula för att köpa en ny hydrofor?

Tjänstepersoner och kommunledare för debatt genom externt medium

Frågan om Centrumhuset i Robertsfors har blivit en tvistefråga mellan S och C som huvudaktörer. Ett f.d kommunalråd Hans Lindgren (S) har skyllt alla bekymmer på nuvarande S-ledning.

Detta kan studeras i tidningen Mellanbygdens senaste nummer. Kommunchefen Anders Persson har fått tidningens öra genom rubriken ”Grova anklagelser”, som syftar på förre kommunalrådet Hans Lindgrens kritik. Tidningen har även tidigare haft förståelse för kommunchefens divergerande uppfattning, t.ex genom att stödja befolkningsprognosen som påstår att kommunen är på god väg mot 10.000 invånare.

Men varför ska svåra frågor för kommunen bara debatteras i externa media? Har inte kommunledningen upptäckt att det finns en webbsida robertsfors.se?

Alliansen i Robertsfors vill ha tre hållplatser i kommunen i drömmen om Norrbotniabanan

Frågan har ånyo väckts efter Centerns tidigare nederlag i remissrundan om Norrbotniabanan. Trafikverket vill bara planera för resecentrum i tätorten Robertsfors. Men då kände sig invånarna i Ånäset och Bygdeå förbigångna. Centern som är stora i de två kommundelarna lyckades inte övertyga. Nu har man listat ut att det inom ramen för Alliansen kanske går att locka väljare med ett nytt krav på hållplatser. Helt riskfritt men lika oansvarigt vad kostnaderna beträffar. Det främsta motivet torde vara att vinna majoritet för Alliansen i hösten val. Tre hållplatser för lokaltåg inom Robertsfors förblir en dröm. Det kanske gäller hela tanken med Norrbotniabanan.

Pessimismen breder ut sig med konkurrensbegränsning

Konkurrensbegränsning är en term som kan föra tanken ända tillbaks till 1950-talet med införandet av konkurrensfrämjande lagstiftning, mot konkurrensbegränsning. Hela andra halvan av 1900-talet blev en utveckling med nya oligopol. Lagstiftarna har arbetat i motvind. Nu i början av 2000-talet med Trump i USA har konkurrensbegränsning blivit ett medel i tron att det kan skapa ”America First”. Höga tullar förs in med kort varsel, inte bara mot Kina utan även mot trilskande länder i hela Amerika.

Trump har gjort det legitimt att reglera marknader genom konkurrensbegränsande åtgärder. Inom EU pågår diskussioner om hur Europa ska kunna kontra mot USA. En mycket olycklig utveckling om avarterna till konkurrens fortsätter.

Utvecklingen inom AI med Kinas svar mot USA:s techbolag genom bättre och billigare AI skapar stora konvulsioner på börser och i techbranschen. Våra allra minsta och mesigaste aktörer jamar med. Dagens dummaste utspel svarar Centerpariet i Sverige för som vill förbjuda användningen av kinesiska Deepseek i Sverige. Om det gällde skolan eller hela samhället spelar kanske ingen roll. Kan Trump kan många andra dra världshandeln in i svårartad recession.

Släktallianser, kom fram i ljuset

Vi har länge hört om klansamhället som avser grupper med invandrare i Sverige med egen rättsskipning och fientliga praktiker. Klansamhället dras ofta fram för att beskriva och förklara strukturer i den kriminella världen. Det kan man tycka är hotfullt och fientligt mot majoritetsbefolkningen med svensk nationalitet. Vilka konsekvenser har insikter om klansamhället dragits av den breda massan? Har något annat än hat och förakt skapats? En tänkbar motrörelse med samhällsengagemang hos familjer och släktrelationer är tänkbar men måste realiseras för bygga en samhällskraft att räkna med.

Vi har släktrelationer att bygga på. Det är möjligt att mobilisera släktrelationer för att försvara humanistiska värderingar mot gängvåld och kriminella strukturer i alla delar av samhället. Släktrelationer bär inte självskrivna värden med godhet och förmåga. Men släktrelationer kan tjäna som organiserande princip för att lättare finna en start och en fortsättning i arbetet att balansera de ondskefulla sidorna av klansamhället. Det finns litteratur som inspiration, t.ex Ljusets fiender av Johan Lundberg.

Trump har vind i ryggen

Att bedöma framtidsutsikterna för framgångar med Trumps politiska löften ankommer dem som har den största kännedomen om tidigare politik och ledarskap där Trump haft avgörande roll. Den överbudspolitik som bedrivits innan och efter tillträdet som president visar alltfler varningstecken. En ledare kan göra sig omåttligt populär med löften om efterlängtade program.

Oväntade och spektakulära mål verkar övertygande av bara farten. Självkritik och ödmjukhet inför svårigheterna är som bortblåsta. Ledare, ledarens närmsta personer försätter massorna i ett lyckorus. Ännu har inga bakslag identifierats och erkänts. Men bakslag kommer att komma av nödvändighet som i livets alla skiften. Vad kommer då att hända? Bortförklaringar, vägran att förstå eller vad? Om något kommer att gå riktigt ordentligt åt helvete, vad händer då? Tänk om en ekonomisk kollaps inträffar i bankväsendet! Om försöken att restaurera ekonomin misslyckas? Inflation och hyperinflation på grund av matbrist i världen? Då kan en ledare med sina närmaste personer känna sig trängda och väljer att starta krig.

Så kan vi fortsätta att spekulera. Bättre det än att naivt tro på fagra löften om fred, frihet och välstånd som bara grundar sig på löften av en president som för närvarande har vind i ryggen.

Går vi på Trumps salvelsefulla utspel?

Mycket av vad Trump fört fram innan och efter tillträdet som USA:s president handlar om förbud och repression. Till vilken kategori tullar och handelskrig ska föras är ännu oklart.

Mycket handlar också om förtigande av åtgärder, t.ex sådant som avser territoriella anspråk. Det är därför anmärkningsvärt hur Trump tagits emot. Vi får väl avvakta de 100 första dagarna som seden bjuder.

Har opinionen blivit skrämd av Trump? Vi får inbegripa hans stöd från flera av världens rikaste och mäktigaste, tech-fenomen och celebrities. Kalla kårar framkallades av Elon Musk som gör heil-hälsningar. Är Musk så obildad eller så utan impulskontroll att han inte kände vad han gjorde när han lyfte armen flera gånger som en nazi. Själv kommer jag att använda de 100 dagarna för att bättre förstå vad Trump står för.

AI – hot eller möjlighet?

av Göran Bergström, f.d. miljökonsult, Umeå

Det jag har sett av AI har varit sådant som är PK. Att diskutera klimatet med AI är inte meningsfullt. Framför allt om man börjar ställa detaljerade frågor om hur IR-strålning från jordyta absorberas av molekyler och vad som händer i nästa steg. Så min slutsats är att AI, genom sina inbyggda värderingar, kommer att förstärka det narrativ som det internationella samfundet vill förmedla. Jag tror att vaksamheten mot nyheter kommer att öka. Vem och vad kan man lita på? Möjligheten att presentera ”fake news” på ett trovärdigt sätt ökar dramatiskt.

Det hindrar inte att AI kan vara mycket användbart vid bearbetning av stora datamängder i syfte att finna mönster som är ”svåra” att upptäcka med andra metoder. Exempelvis för att ställa diagnoser. Men inget verktyg blir ju bättre än de data som vi stoppar in i beräkningarna. Sen kan jag se det som är realitet i Kina. AI används för att övervaka medborgarna och vi svenskar låter oss så gärna registreras och övervakas via mobilerna.

En slutsats som jag likaså drar är att det personliga mötet kommer att värderas högre. Den kommunikation som sker via datorer får givetvis inte med det icke verbala.

Jag såg en graf med vindkraft och betalning för den el som verken genererar. Tyvärr har jag inte lyckats hitta den igen. Blåsigt: mycket el, lågt pris ibland även minuspris, man får betala för att bli av med elen. Svag vind: låg produktion, men kanske bättre pris. Summan av kardemumman är att vindkraft inte är lönsamt. Det behövs inte någon AI för att se det, framför allt när vindkraft får en stor andel i energimixen.

Läs på Klimatupplysningen eller Klimatsans.