Kommunicerbara vegoprodukter

Den hastigt uppflammade debatten om köttindustrins krav att förbjuda namn på vetoprodukter som kan förväxlas med köttprodukter visar på hur avgörande produktnamnet och kommunikationen med konsument kan vara. Vi har tidigare ställt frågan om vegoprodukternas aggregationsform. Vilken form har högst potential: Burgare, bulle, korv, färs, snittar? Strängt taget kan man också tala om begreppet format om diskussionen handlar om fler variabler än form. Men redan valet av fysisk form är tillräckligt krävande.

Nya regler för namn på vegoprodukter kommer än mer att visa hur viktigt det är att utveckla produkter som är kommunicerbara. Aggregationsformerna burgare och korv lever farligt. Det verkar vara svårt att finna alternativa namn. Med bullar är det lättare. Där lär det vara orimligt att hävda någon slags förväxlingsrisk mellan exempelvis orden köttbullar och vegobullar. Så här kan man ställa upp binära oppositioner för att begrunda förväxlingsrisker. Den gamla devis som litteraturprofessorn Marshall McLuhan ställde upp är lika relevant idag som för 50 år sedan: The Medium is the Message.

Djurens Rätt på Twitter – Rädda sojakorven

”I början av nästa vecka, 19-22 okt, röstar EU-parlamentet om en ny jordbrukspolitik, och i detta finns ett förslag från parlamentets jordbruksutskott om att sojakorvar och vetoburgare inte längre ska få kallas sojakorvar och vetoburgare.” Twitter.

Om EU försöker hindra användningen av orden korv eller burgare är man farligt ute. Orden har får stor spridning för vegoprodukter i Sverige. I andra länder och språkområden världen runt finns motsvarande ord som fått bred spridning och acceptans. Att förbjuda användningen kommer förmodligen att hämma expansionen av vegoanaloger på kort sikt, men även – samtidigt stimulera expansionen– som ett resultat av den uppmärksamhet som protester skapar. Under tiden kommer nya namn att testas och lanseras om nödvändigt. Men vi har ännu inte sett vad EU kommer fram till efter kraftmätningen med vegoförespråkarna.

Det finns många gränsfall som kommer att skapa problem för köttindustrin som går till anfall. Här några exempel där vi än så länge begränsar oss till det nordiska språkområdet. Hur ska exempelvis ordet vegobullar betraktas? Vegoboller? Sojabullar? Vegosnittar? Vegogrillare? Hundratjugogrammare? Sextiogrammare vego? Man kan också tänka sig s,k. intygsreklam för en korvliknande produkt men där ordet korv inte får användas. Bilda en vänklubb på Facebook med namnet ”Korvens vänner” som byter till vego. I reklamen kan då intygas att denna Vegoprodukt föredras av Korvens vänner. Ja, det finns mer eller mindre lättjobbade förslag, men EU och köttindustrin kommer inte att lyckas stoppa vego. Det är uppenbart att språket sätter begränsningar men öppnar också nya möjligheter för vegansk mat.

Svenska Akademien ”på rätt väg” – ett mantra

Kulturpersonligheter (numera ett besudlat begrepp) och kulturjournalister använder gärna ”på rätt väg” när frågan ska besvaras om vad vederbörande tycker om val av nya ledamöter. ”På rätt väg” kan stå för så mycket. Först och främst kan det vara ett uppriktigt svar att Svenska Akademien tveklöst sköter sin uppgift bättre än tidigare, dvs. bättre än under tiden med skandalerna kring fritt vald promiskuitet men också promiskuitet som passerat vad som kan kallas fritt vald.

Men ”på rätt väg” kan också stå för tvekan. Det kan kanske avgöras på tonfallet och kontexten. Fråga och svar kan uttrycka en förhoppning om att saker och ting ska bli bättre. Men då kanske ett förtydligande vore önskvärt från meddelaren. ”På rätt väg” kan också vara ett svar från någon som inte vill eller vågar uttala kritik. Personer som kommenterar Svenska Akademien förväntas inte generellt vara så sparsamma med orden. Så visst finns en kvardröjande tvekan. Omvärlden –det vill säga hela världen– vill nog få mer övertygande och handfasta belägg för att den forna glansen och respekten för Svenska Akademien kommit tillbaka. Tills dess får vi snåla på berömmet och använda mantrat – ”på rätt väg”.

Bra att Aron Flam blev frikänd

I domen gällande användningen av En svensk tiger som del i en teckning har man gjort ett s.k. parodiundantag som grund för frikännande dom. Diskussionen har varit nyttig men förvirrad. Stor vikt har lagts vid varumärkesrätt, immaterialrätt. Ägaren av rättigheterna har ansett att Aron Flam har gjort sig skyldig till intrång. Flam och läsarna tycker att det är en väl vald variant av En svensk tiger. Det har inte ifrågasatts fullt ut i debatten. Att lattja med en logotyp, ett varumärke kan uppfattas smart och som hur kul som helst, men få tänker på att det också skapar förvirring. Varumärket En svensk tiger var i utgångsläget inarbetat. Hur mycket kan diskuteras och någon mätning av igenkänning och värdering finns inte såvitt känt.

När någon som Aron Flam gör ändringar och använder den nya utformningen på ett sätt som inte var upphovsmannens mening, så blir det oreda i skallen – både intellekt och känslor – på alla som varit i kontakt med originalet. Det kan medföra att de som hade en värdering före mötet med den nya utformningen blir i varierande grad förvirrade eller störda. Det är alls icke så att denna grupp tar in Aron Flams budskap, rakt av. Det är troligt att alla som hade en residual i skallen av originalet inte tillägnar sig och accepterar den nya utformningen, som Aron Flam tänkte sig. Och då är frågan om nazianstrykning underordnad analysen som kan göras om perception och acceptans.

Men som sagt, bra att det blev en frikännande dom. Arbetet att föra fram budskapet på ett tydligare sätt om nazisympatier i Sverige återstår dock.

Nobelpriset i litteratur 2020

En pinsam tillställning. Ingen bör avhålla sig från att läsa Louise Glück.

Läsningen kommer att blandas med de intryck som förmedlats om skandalerna där enskilda ledamöter och Svenska Akademien som institution varit i centrum. Det är verkningslöst att hoppas på att skandalerna varit utan betydelse eller blivit bortglömda. Det kommer att ta många år att återvinna förtroendet och det kommer inte att gå av sig själv. Ett stort problem är att man inte vunnit full sjukdomsinsikt, än mindre tillägnat sig kunskaper om krishantering och rehabilitering. Man står inför sitt första och största marknadsprojekt som måste bedrivas professionellt, inte av de företrädare för akademien som världen skådat idag utan ett uns av duglighet för uppgiften.

Läs mer på Adlibris och Bokus.

”Sverige möts” i SVT. Om vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälen

En viktig debatt om vindkraft på Ripfjället, men ack så dåligt planerad. Folkomröstningen visade att en majoritet sa nej till vindkraft. Men nejsägarna hade nästan inga representanter närvarande. Det tyska bolaget som vill bygga hade en skicklig VD som kunde sina ja-argument. FSL – Föreningen svenskt landskapsskydd hade sin presstalesman med i debatten. Han hade bra självkontroll och klämde i ett tydligt Nej när det blev hans tur. Miljöprofessorn talade om demokrati och den enskildes rätt i samråd. En riktig PK-professor. Kalle Moræus från grannkommunen Orsa ville inte ta ställning, vilket är självklart om man är artist. Han vill ju inte tappa halva sin publik. Därför var det fel att bjuda in honom. Kommunstyrelsens ordförande hade förberett genom att kort före debatten driva igenom att folkomröstningen skulle köras över. Janne Josefsson, SVT hade en dålig dag därför att programmet inte kunde visa på ett konkret sätt att motsättningarna nu har nått sin högsta nivå i kommunen.

Gensaxen för tillämpningar

Möjligheter att förändra arvsmassan och gener av alla slag sägs redan vara i tillämpning. Anpassning av växter efter torka är ett gigantiskt område för tillämpning. En publikfriande tillämpning är att skapa växtfibrer som smakar kött genom att efterlikna hemoglobinet som finns i blod. En sådan möjlighet kan vara vad som kan kallas systemhotande. De stora avelsföretagen som utvecklar slaktkyckling eller slaktsvin som levat i tron att vägen fram är att öka produktiviteten, foderomvandlingsförmågan kan se sin framtid hotad.

Människan kan göras oemottaglig för vissa sjukdomar som AIDS eller Corona. ”Just name it” har fått en ny innebörd som ingen har kunnat föreställa sig. Den explosion för framtidsspekulationer som följer i kölvattnet av ett Nobelpris kommer att skaka om många områden. Kanske pågår redan utvecklingsarbete som är omskakande för finanskapital och humankapital. Ligger här en av förklaringarna till varför giganter som Bill Gates har uttalat stora förväntningar på veganska livsmedel?

Vi får samtidigt tänka på att utvecklingen når väldigt långt på många områden. Här uppkommer ett filosofiskt problem. Medför framgångar på flera områden en knapphet på intellektuellt kapital för att omsätta upptäckterna i praktiken? Eller är det tvärtom? Medför framgångar på flera områden korsbefruktning som underlättar omsättning i praktiken för flera, om inte alla områden? Hur påverkas samhället när så många och stora upptäckter kommer fram? Bekämpning av fattigdom och kriminalitet går för närvarande dåligt. Migrationen är ett växande problem. Är farhågorna överdrivna? Är de stora upptäckterna hotade av samhällsproblem? Vad är viktigast: Att kunna odla puckformade vegoämnen i öknen som smakar kött eller att hjälpa ungdomar till arbete och fritid istället för att sälja knark och mörda medlemmar i andra gäng ? Det ser ut idag som att det blir lättare att få öknen att blomma.

Vem kan man lita på?

Swebb-TV bygger vidare på sitt varumärke, där intervjuer med personer som kan stödja härnaden mot etablissemanget är huvudspåret. Senast var det en intervju med Chris Forsne som vill avskaffa Public service, för att på spillrorna bygga ett nytt men litet publikt mediaorgan.

Temat för intervjun som Mikael Willgert gör formulerades av Forsne: Stoppa Förljugenheten i SVT. Vid varje intervju med någon ny person ombeds vederbörande ge en kort presentation av sig själv. Det gjordes klart att Forsne hade en gedigen bakgrund i svenska media, de stora tidningarna och SVT. Därefter vidtog en lång och skoningslös kritik av Public service, trovärdigt och intressant. Knappast någon gick fri i de politiska partierna. Uppbyggnaden av administrationen med många nivåer i Public service-företagen beskrevs som orubblig och förödande för god nyhetsförmedling. Underhållning kan bättre skötas av fria mediaföretag tyckte Forsne med bifall av Willgert. Allt mycket tänkvärt. Det var lätt att köpa hela rubbet, för en följare av Swebb-TV.

Det var så intressant att man som tittare vill reflektera och följa upp. Vad finner man då genom en Google-sökning på Chris Forsne? Det visade sig mycket om vilket inte ett ljud framkom i intervjun. Många minns förmodligen en vacker svenska som var älskarinna till François Mitterand, Frankrikes president 1981-1995. På en sida i Aftonbladet 14/8 2012 stod att läsa:

Talar ut: Den svenska journalisten berättar för Aftonbladet om sin förbjudna kärlek med Frankrikes förre president, François Mitterrand.

”Han sa gång på gång, redan från början, att jag var hans livs kärlek. Det var han som uppvaktade mig och han gav sig inte”, säger Chris Forsne.

Var förhållandet intressant för Swebb-TV:s tittare? Kanske. En fylligare bakgrund för intervjupersoner kunde med fördel redovisas på en separat sida. Mitterand var en av världens främsta representanter för socialism och anhängare av EU som fredsprojekt. Eftersom Swebb-TV är kritisk till svenska etablissemang hade det varit på sin plats med en fylligare bakgrund för Forsne som kan uppfattas som motsägelsefull. Motsägelser är något som tittarna kan känna igen hos sig själva och kan därför tåla mer än vad Swebb-TV:s programproducent tycks tro.

Inte bara Trump kan bli smittad

Media tvekar om hur dramatiskt Trumps coronasmitta ska rapporteras. I SVT hette det ”mycket stora konsekvenser”. I juli har vi hört om Bolsanaro, presidenten i Brasilien som blivit smittad och snart skulle vara tillbaka. Likaså har vi hört om Storbritanniens premiärminister Johnson som drabbades av Corona. I USA försöker man minska dramatiken genom att rapportera att det rör sig om milda symptom för Trump och hans fru. 4 1/2 månader återstår till valet av president i USA. Kommer konkurrenten Biden att drabbas?

Vad som med säkerhet kan sägas är att fler statschefer eller regeringschefer världen runt kommer att drabbas av Corona. Men vi vet inte när det sker och om tidslinjen för fall av smitta kan få betydelse för t ex krigsrisk eller konflikt. Hur ser riskbilden ut för ledarskiktet närmast statsledningen?

Vi kan förmoda att mått och steg vidtas i många länder för att hantera risk. Men det kan vi inte vara säkra på. Kanske är hanteringen av risk för att ledare smittas överlägsen i stora företag världen runt. Och det är också oerhört viktigt. Beroende på svårighetsgraden för corona kan det inträffa att ett antal världsledare är sjuka samtidigt under några dagar eller veckor. Allt detta är något som försvarsledningen i Sverige bör ta hänsyn till, när man redan är tyngd av försvarsplanering i vår del av världen.

Statstelevisionen har tagit lärdom om vindkraft

SVT har rapporterat om grannars upplevelser av vindkraftpark.

Läs också kommentarerna som är en provkarta av upplevelser.

  • jag hatar dem
  • ljud, skuggor och blinkande lampor
  • Ibland låter det som jetplan som är på väg, men aldrig flyger förbi
  • om jag går ut och berättar vad jag tycker är jag rädd att jag förlorar jobb i skogen
  • eller säger att de är oroliga för att komma på kant med grannar som har intressen i vindkraftsparkerna
  • men anonymt säger de också att de störs av ljud, ljus och skuggor.