Levnadsår som måttstock i coronakrisen

I Sverige har debatten blivit intensiv om tilldelning av vårdresurser till äldre. 70 är har blivit en magisk gräns trots att det saknar vetenskapliga belägg. Allt oftare ställs frågan om hur vårdresurserna ska allokeras. Som huvudkriterium i dagens debatt gäller ålder. Hur ska livsavgörande beslut fattas i sjukvården? Ska en yngre person med förväntat fler kvarvarande år att leva med god kvalitet få tillgång till de knappa resurserna, t.ex respirator framför en äldre person 70+? Där befinner sig diskursen idag. Kommer ytterligare kriterier att föras in i modellen? Vi har ju börjat vänja oss vid att diskutera teoretiskt med hjälp av en modell efter FHM:s dagliga framträdanden i media. Debatten med FHM har genom SVT fått förstärkning av specialister i matematisk/statistisk teori. Det känns inte avlägset att svenska folket kommer att få ta ställning till mer och mer avancerade modeller där inte bara levnadsår ingår utan även varierande värde på levnadsår beroende på främst individens människovärde. Obs det kanske kommer att kallas något annat! Är levnadsåren mer värda om det gäller en läkare jämfört med en lokalvårdare? Är kvinnans levnadsår mer värda än mannens med tanke på kvinnans barnafödande? Vi får räkna med att de som har makten kommer att förneka varje avsteg från sjukvårdslagen nu och i framtiden. Men det är inte sant. Per idag har kritiker talat om att äldre fått dödshjälp med palliativ vård istället för intensivvård som kunnat rädda liv.

Inför en kommande andra våg av Corona kan debatten om levnadsår och värde för individen bli outhärdlig. I praktiken har den redan börjat i det tysta. Vi får väl ändå tro att politiker har förstått något om betydelsen av planering både inom sjukvården och försvaret.

Arbetsmiljöverket kritiseras av media

Generaldirektören i Arbetsmiljöverket tycks tro att hennes viktigaste verktyg var att trixa med information. Detta är en utbredd sjuka bland personer som nått höga chefspositioner som saknar de rätta meriterna, men där jämställdhet måste vara ledande kriterium i urvalet. Läs SVT.

Samtidigt kan alla känna sig tacksamma för att få ett modernt problem i blixtbelysning. Den största energin sätts inte på att lösa problem för coronapandemin. Huvudsaken är att göra smarta åtgärder med hjälp av information, smarta trix. När man ser och hör GD yttra sig behövs ingen större inbillningsförmåga för att inse att hon saknar kunskaper och förmåga att angripa det mycket omdiskuterade problemet med andningsskydd. Hennes repertoar har helt annat innehåll.

Bonniers avståndstagande till Paulo Roberto

Kort efter sexskandalen på Östermalm som media förde ut har följdverkningarna fått stort utrymme. Bonniers har enligt media tagit bort samtliga Robertos boktitlar från sitt sortiment. Kritikerna till beslutet har kallat det för censur. Icke proportionellt till vad som Roberto gjort.

Jag skulle själv inte köpa Paulo Robertos kokböcker. Hans försök att dra nytta av veganvågen kombinerat med köttnorm har inte ingett respekt. Må så vara. Andra får göra sina egna val av kokböcker.

Det är beklämmande att se den opportunism som förlagsjätten visar. I deras långa bokutgivning finns i stort sett allt, så även författare med aparta sexvanor och rutten moral, utan att hot om indragning av deras verk aktualiserats. Brottslighet kan heller inte uteslutas. Kategorin promiskuösa verk och upphovsmän är förmodligen betydande. Men så länge man tjänar pengar så är det inget som hindrar förlagsjätten.

På Östermalm i Stockholm, samma stadsdel som där Paulo Roberto satte sin fot i rävsaxen, slår författaren Claes Britton sina lovar. Bonniers har förlagt ett tjugotal av hans titlar. En av böckerna handlar om krogen på Riddargatan, Östermalm som lever på rus och raggning. Där blandas kändisar, överklass och en och annan demimond.

Forskning utan djurförsök, ökade möjligheter

2013 bevistade jag ett seminarium i Göteborg som handlade om djurförsök och medicinsk forskning.

Föredragshållare representerade Vetenskapsrådet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Reumatikerförbundet, Jordbruksverket som i många stycken visade på en uppgiven och konservativ syn. Alla dessa förutsåg en fortsatt användning av försöksdjur i medicinsk forskning, i oförändrad eller kanske ökande omfattning i ett perspektiv på 10 till 15 år.

Mötet 2013 med experter var både nedslående och utmanande för tron på forskningens möjligheter. Representanter för Forska Utan Djurförsök, Djurens Rätt och Sveriges Lantbruksuniversitet var närvarande. Experterna trodde då på att djurförsöken skulle fortsätta långt inpå 2020-talet, men utvecklingen har varit mycket ljusare. Företaget Cellink, Erik Gatenholm har nu tilldelats SvD Affärsbragd 2020, se Svenska Dagbladet 20/5 2020.

Den nya tekniken möjliggör att printa mänsklig vävnad som kan ersätta djurförsök. Alla vi icke-experter kan också vara stolta över att ha trott på forskningens möjligheter under det att onda tungor har försökt misstänkliggöra vad som såg ut som en dröm, men nu är verklighet.

I dessa coronatider

Ett ord som blivit flitigt använt är skör, först i samband med berättelser om smittoläget för Corona i gruppen äldre och äldreäldre. Det finns fler ord och uttryck som kommit till flitig användning som i dessa tider eller i dessa coronatider. Det är märkligt hur ett nytt uttryck eller en ny användning av ett gammalt uttryck som genom ett trollslag vinner burskap, allmänt erkännande. Flera förutsättningar samverkar. Vem som säger vad i en viss situation på ett anpassat sätt, kan väl vara ett sätt att definiera. Situationen väger tungt. Det ska vara en mycket avvikande och betydelsefull situation. Villkoren är uppfyllda vid utbrottet av en pandemi, med marginal. Det nya anpassade uttrycket ska kunna användas omedelbart utan att invänta kunskap om den fortsatta utvecklingen. Också det villkoret var uppfyllt. Det ska också kunna samverka med en uppsättning av andra ord som kan samverka i flera sammanhang. Ett sådant ord är skör, som visade sig vara så användbart i alla framställningar om smittoutvecklingen och riskerna för olika grupper.

Efter en tids användning, vilket ännu inte är tillräckligt lång kan det bli frågan om att använda ett ord, t ex skör, för användning i helt andra sammanhang i överförd betydelse. Ett tänkbart fall är ordparet robust och skör. Robust har under decennier varit flitigt förekommande i beskrivning av system. ”Det gäller att skapa ett robust system för betalningar” kan tjäna som exempel. Tanken är förstås att undvika störningar, falsarier etc. Det kan passa i en diskussion om bit-betalningar, här råkade valet av exempel bli ett nytt begrepp som uppkommit i samband med bitcoin. Här skulle det passa bra med skör och skörhet för riskerna som experter börjat diskutera allt oftare.

Vi lär få fortsätta oroa oss för Corona och då kommer riskgrupper, skörhet hos äldre och i situationer vara stående inslag. Det är möjligt att nya ord eller betydelser för gamla ord kommer att uppstå. Praktikerna för att resa och bo kommer med säkerhet att blomma ut under kommande sommar. Då uppkommer också språkliga behov. Kommer vi att uppleva nya internationellt gångbara ord? Äldre och äldreäldre har använts så flitigt att många har upplevt orden som stigma. Å andra sidan ligger det ökad säkerhet i vågskålen. Ska man som turist i främmande land ha 70+ på en armbindel? I dessa Corona-tider.

Provocerande beslut av JO angående Arla-gården

Ytterst beklagligt att djuren blev svikna. ATL har rapporterat, men inte värderat.

Korna var utsatta för grovt djurplågeri och detta under lång tid. Handläggande enhetschef framträdde i Uppdrag granskning, se SVTplay.

Bilda dig en egen uppfattning! Framför dina synpunkter till gavleborg@lansstyrelsen.se Framför dina synpunkter och ställ krav!

Det torde vara utsiktslöst att få JO att bedöma huruvida länsstyrelsen gjort rätt i sak. Så här säger JO till media:

Normalt tar JO inte ställning till om en myndighets bedömning är riktig i sak, säger justitieombudsmannen Katarina Påhlsson.

Dafgårds köttfria köttbullar med 38 ingredienser

Nu har Dafgårds varit smarta igen. Förra gången var 2013 när man la hästkött i flera färdiglagade rätter där det skulle vara något annat. Bedrägeriet upptäcktes och Dafgårds fick krypa till korset. Nu vill Dafgårds rida på vegan-vågen, inte som första företag på marknaden utan långt efter andra livsmedelsföretag. Produkten med sin förpackning lockar med stjärnkocken Leif Mannerström som lånar sig till det mesta.

Får man ge vilka namn som helst på mat?

Listan på ingredienser upptar 38 ämnen. Många är helt okända för vanliga konsumenter, t ex guarkärnmjöl, emulgeringsmedel, ärtstärkelse, jästextrakt, bambufiber och ytterligare ett 30-tal som sällan eller aldrig förekommer i ett vanligt hushåll. Det är lovvärt att Dafgårds styr om till veganskt efter hästköttskandalen. Troligen gör man det för att tjäna mer pengar i förhoppningen att ingen märker vad man får på tallriken. Med en sådan här vegansk skvader korrumperas den efterlängtade ökningen av veganska produkter. Konstiga ingredienser förknippas med animaliska blandprodukter som är på väg ut. Köttfria köttbullar innehåller en massa ingredienser som har dubbla funktioner som näringsmedel och som kosmetika.

Ingredienser till Dafgårds köttfria köttbullar:

Potatis, vatten, VETE- och SOJAPROTEIN(vatten, textruerat VETE-och SOJAPROTEIN, VETEGLUTEN, VETESTÄRKELSE, SOJABÖNSMJÖL), havrebas(vatten, FULLKORNSHAVRE, rapsolja, stabiliseringsmedel (modifierad stärkelse, guarkärnmjöl, E331), emulgeringsmedel E472e), ärter, rapsolja, lök, VETEMJÖL, salt, SOJASÅS, äpple, emulgeringsmedel E461, tomatpuré, svampkoncentrat, kryddor(bl.a. SELLERI, vitlök), ärtstärkelse, jästextrakt, svartvinbärspuré, naturlig arom, socker, färgämne(sockerkulör), malt av KORN, bambufiber, kryddextrakt.

Fritt fram för ordmissbruk?

För att råda bot på ordmissbruket ber vi Livsmedelsverket tillsätta en språkpolis. Tidningen Vegomagasinet har tagit ordmissbruket vidare och visat tillagning av Fiskfri fiskgratäng, på Facebook. Den legendariska krögaren Bengt Wedholm yttrade på sin tid att ”fiskgratäng är bara till för kärringar”. Hur skulle Wedholm benämna Fiskfri fiskgratäng? Bengt slapp fundera ut något dräpande svar.