Skribenter om Beyond Meat

Beyond Meat väckte uppmärksamhet i samband med företagets världsvida lansering med finansiering av Bill Gates. Maj 2019 skedde lansering av en produkt, Beyond beef i Coop, Sverige. Som andra livsmedelstillverkare tog man kontakt med matskribenter i samband med lansering av en ny produkt. Här är länkar till två profilerade matskribenter med specialisering på vegansk kost och livsstil. Läs på länkarna.

Det är påfallande hur okritiskt mottagandet hos dessa skribenter varit. Det hade varit bra med fakta om tillverkning och råvaror. Vilken sorts ärtor används? Var och hur odlas ärtorna? Vilka finansiärer står bakom företaget?

En samhällskritiker med bredd och djup är Lars Bern som fortlöpande forskar och skriver om hälsa. Han har tagit initiativet till en förening, blogg och skrivit en bok, allt under temat ”Metabola pandemi.”

Han har samband med detta tagit upp kritiken mot de globala finansiärer som likt familjen Rockefeller arbetar för global dominans och monopol. Bill Gates har strategier som liknar Rockefellers, menar Lars Bern. Denna kritik kommer av allt att döma få ökad spridning. Därför är det bekymmersamt att matskribenter inte berör dessa viktiga problem. Monopolisering av produktion och marknadsföring av växtbaserat kommer fortsatt att diskuteras av både medvetna konsumenter och av experter. Att helt bortse från detta problemkomplex ger ett löjets skimmer över matskribenter som bara lallar på om recept och servering. Det är viktigt att veta var maten kommer ifrån och om maktförhållanden i produktion och marknadsföring.

…27 döda i Covid 19…

Allmänhetens reaktioner på de dagliga rapporterna om avlidna och smittade i Sverige tenderar att bli allt mattare. Avmattningen har pågått i flera veckor samtidigt som alltfler rapporter visat katastrofal utveckling i andra länder. Detta kan duga som subjektiv beskrivning utan tillgång till representativ information om världsläget. I semestertid är det särskilt svårt att bedöma situationen för det ”folk” som ingår i namnet på myndigheten, Folkhälsomyndigheten. I vilken grad tar folk hänsyn till myndighetens rekommendationer? Är rekommendationerna relevanta givet en matematisk modell för smittspridning? Och sist men inte minst: Vad är egentligen den modell för smittspridning som statsepidemiologen hänvisar till och som revideras emellanåt utan tydlig markering gentemot folket, FHM:s egentliga uppdragsgivare och finansiär? Hur ser modellen ut i strikt vetenskaplig mening? Vi väntar alltfort…

Vem som helst kan studera hur följsamheten är beskaffad till givna, mer eller mindre klara rekommendationer. Dubbla budskap, ja flera motstridiga budskap har kommit från FHM och från dess kritiker, andra epidemiologer, allmänläkare, forskare. Och inte minst politiker! Som ofta inte har utbildning utöver enstaka betyg från högskolan eller ingen fortbildning alls. Det problemet finns sällan i övriga EU och världen. Man kan lugnt säga att det råder anarki ifråga om rekommendationer. Behovet av rekommendationer ifrågasätts i hög grad ute i samhället. Se bara på reportage från uteserveringar och restauranger, där öldrickande flinande ungdomar sittande i knät på varandra på sin höjd kan säga ”no problems” på journalistens frågor.

Slutsatsen kan därför bli att det är nu som rekommendationer behövs och kommer att behövas. Mer än någonsin! Det mått av disciplin som funnits har till stor del eroderat. Detta har statsepidemiologen varnat för från allra första början i sina framträdanden i media. Om risk finns för nya utbrott eller dödligare varianter av covid då är det nu, mer än någonsin som disciplin bör etableras. Och tillsvidare är varje dödsfall och smittofall något som måste tas på största allvar med hjälp av folkbildning, som sedan gammalt är en paradgren för landet och folk i Sverige.

Känslolösa rapporter om ladugårdsbrand i Arvika

Natten till torsdag stod ladugården i Sälboda, Arvika i brand. Uppgifterna varierade om antalet kor. Någon sade 250 andra sade 150. Kommentarer från ägaren och kollegan i det samägda mjölkbolaget var torra, utan känslor och dramatik. Deras reaktioner handlade mest om branden som sådan och om kornas benägenhet att vilja går tillbaka in i ladugården, trots branden som rasade. Det uppgavs att 50 kor räddades.

SR P4 har gjort fyra reportage med knastertorra frågor och lika knastertorra kommentarer. På trygg och behaglig värmländsk dialekt kan även ett brinnande helvete låta nästan som en sorglös värmlandslåt. Hur är det möjligt? Hur kommer det sig att intervjuade personer ävensom reportrarna avskärmas och låter sig avskärmas från lidande och död?

I en av intervjuerna kändes det som att en reporter skulle närma sig brända kadaver och stanna upp med tankar inför smärtan och döden. Men icke. Det fanns annat att tala om.

Sälboda Gård har anor från 1500-talet och drivs nu i moderna former.

Lars Bern på Swebbtv

Om du ska se en enda video under din semester, se på denna:

Lars Bern sammanfattar några av vår tids största problem i Sverige och västvärlden på ett fängslande sätt. Du kommer att känna igen allt han säger och du kommer att häpna över den klarhet som hans framställning har. Det blir bara färglöst att försöka introducera denna genomgång på en timme. Lyssna!

Tlllståndsprövning Edfastmark 7:260, Robertsfors kommun

Det ser nu ut som att alla delar, yttranden mm kommit fram till Länsstyrelsen i Västerbotten. Ragn-Sells har även denna gång (dnr 2103-2020) uppträtt samvetslöst. Jag kan inte inse att en sökande ska ha rätt att uppträda så här. Jag kan bara fördöma och anföra motiveringar.

Samma kritik kan jag rikta mot Lst. De två uppträder gemensamt mot intressen som bör skyddas. Mot miljön, mot närboende och kommunen. Att kommunen inte har reagerat är sorgligt. Ett stort område norr och nordost om tätorten förstörs med anläggning för farligt avfall, med blivande grustäkt, eventuellt även med nya vindkraftverk. Granberget öster om E4 är redan ödelagt för boende och turism. Allt detta kommer att avhålla investerare att satsa på nya idéer, främst inom turism när pandemin är över. Jag tror mig förstå orsaker till att kommunen inte reagerar. Orsaker är oförmåga och bristande kunskaper. Allt nytt kopplas till Norrbotniabanans möjligheter. Det tror jag är en grov felprioritering, men tacksamt att spela med i lokalpolitiken.

Ragn-Sells och Lst har uppträtt samvetslöst. Berättelsen om Fagerliden är gammal, i sin senaste fas hela 14 år, dvs tiden som passerat sedan beslut i Miljödomstolen om tillstånd för farligt avfall. Inte en enda gång under 14 år har någon från Ragn-Sells eller Lst tagit kontakt med mig för att dryfta problem. Jag fick inte inbjudan till samråd trots att jag varit sakägare och fortfarande ser mig som sakägare.

Kampen för rättvisa har inte varit helt fruktlös. Ett överklagade i MÖD fick bifall. Det enda som nu kan bidra till rättvisa är avslag i aktuell tillståndsprövning och snarast möjliga stängning av befintlig anläggning. Dessutom kan sanering behövas om en opartisk undersökning visar på behovet.

SEB:s årsstämma

En makaber uppvisning från Finansinspektion och den svenska staten. Svenska folket och regeringen förstår att banksystemet måste värnas, annars kan det bli samhällskollaps. Den moraliska kollapsen har skett för länge sedan med eftergifter till storfinansen och dess kända och okända makthavare. Böter på 1 miljard för penningtvätt är en blygsam reaktion mot brottslingarna. Varför inte 10 miljarder? Finansinspektionen bör motivera. En uthängning av förövarna skulle vara verkningsfullt för familjen Wallenberg. De har ju i december 2019 fått uppleva Ericssons där domen blev 10 miljarder.

De här fallen är ett underkännande av ansvariga personer. Kretsen av ansvariga är vidare än de som hängts ut. Whistle blowers bör belönas för att skrämma skiten ur ledarna. Säkert ett svårlöst problem, men angiveri är inget att skämmas för i så ruttna miljöer som finansvärlden. Men vågar FI och samhället ta till sådana medel. Risken är ju att exekutörerna också redan är korrupta.

Växtbaserat i Corona-tider

Ett starkt ökat intresset för växtbaserat, dvs. vegankost kunde observeras under 2019 och med en stigande trend inpå 2020. Men sedan har en stor förändring kommit med Corona som kan förväntas påverka köp- och matvanor. Köpvanorna för mat generellt har förändrats med ökad näthandel och hemleveranser eller avhämtning. Även inköp genom ombud har ökat för att 70+ ska få sina dagligvaror med maten som största del. Kanske har också intresset för matlagning ökat för att förgylla vardagen och minska tristessen. Nu i sommar har ätandet utomhus troligen blivit mer attraktivt, bl.a för att komma runt restriktionerna med social distansering. Restaurangnäringen är som vi vet från larmrapporter hårt drabbad med konkurser och stängning.

Kan man göra antaganden om förskjutningar i valet av råvaror och maträtter? Ett avbräck för den växtbaserade kosten är bortfallet av den miljö som veganska och vegetariska restauranger skapar för sina gäster. Upptagandet av nya matvanor med växtbaserat handlar i stora stycken om gruppdynamik. Matgäster vid samma bord eller i samma lokal påverkar varandra. Det har mer eller mindre helt försvunnit. I gengäld kan arrangemang ute i det fria väga upp. Men där frodas också de inbitna grillfantasterna och då är det mest korv och detaljstyckat kött. Dock har fler lärt sig uppskatta grillad fisk och grillade grönsaker som majskolvar och rotfrukter av många slag.

Kommunikationen i media och i butikerna för växtbaserat arbetar nu med stora förändringar i premisserna. Här kan vi dock räkna med att kreativiteten får stora chanser att skapa och understödja förändringar i nya riktningar för frukt, grönt, cerealier, juicer och allt som tillhör växtriket. Aldrig har statistik över matkonsumtionens olika delar varit så spännande som nu i Corona-tider. Men vi får vänta på att handeln och Statens Jordbruksverk fått fram siffror för växtbaserat contra animaliska produkter.

Sista midsommarafton, nästan som förr?

Nu har ett halvår passerat med Corona-pandemin. För Sveriges del har epedemien skördat över 5000 liv. Folkhälsomyndigheten uppvisar samma lugn och trosvisshet för sin strategi. Av det följer att regeringen intar samma hållning. Lars Bern har i en video i Swebb-tv gett sin förkastelsedom över strategin. Hans konstaterande att regeringsledamöterna saknar högre utbildning har gett svenska folket ytterligare en förklaring att ta in och värdera. Det torde vara mer eller mindre otänkbart att andra media tar upp den kastade handsken (se fotnot). Den frågan torde bli ännu hetare när Sverige och hela världen måste ställa om till en krisekonomi likt depressionen på 1930-talet, en jämförelse som ofta används men som kan vara vilseledande i vår tid.

Många möjliga skräckscenarios har sedan flera månader målats ut i samhällsanalyser. Men människorna har inte tagit varningarna på allvar. Det har visats inte minst i samband med midsommarfirandet i strålande solsken. Ute på gator och torg har vi kunnat bevittna hur rekommendationerna nonchaleras. Det har förefallit som att yngre och medelålders förstår bättre än experterna. På frågor av journalister har yngre och medelålders svarat naivt och dumt, något som samtidigt talar till vår medkänsla. Om ett par veckor kommer vi kanske att se hur respektlösheten och dumheten slagit igenom i statistiken från Folkhälsomyndigheten.

Än så länge har vi bara fått enstaka rapporter från andra världsdelar. Dagens industri har flera rapporter från olika håll i världen. Av ren självbevarelsedrift bör vi på alla nivåer ta in dessa rapporter. Aldrig har det blivit så tydligt att Sverige är en liten del av världen. Hur går det nu med regeringsledamöter med dålig utbildning? Hur ska de kunna ta del av rapporter på olika språk? Det är inte samma sak att invänta översättningar och sammanställningar. Stora händelser ska följas tillräckligt nära källan. Det klarar inte Löfvens ministrar eller han själv. Ett viktigt syfte att ta del av rapporter från flera håll i världen är just att jämföra strategier. Det får man inte veta genom att fråga Folkhälsomyndigheten som utvecklat ett avancerat försvar på all kritik. Ett undantag är erkännandet att äldre har försummats i kampen mot Corona. Det är alltför uppenbart för att kunna blåneka.

En kvalificerad gissning är att midsommar 2021 kommer att vara väldigt dyster med massdöd och havererad ekonomi i hela världen.

Fotnot. Att överlämna en handske, eller att kasta den vid den utmanades fötter, var ett medeltida sätt att utmana någon till strid. Numera används givetvis detta uttryck bara i överförd betydelse.

Fortar sig tiden eller saktar sig tiden?

I corona-tider får vi uppleva både acceleration och retardation. Med skyddsåtgärder mot pandemins spridning har många arbetstagare förlorat sina jobb eller övergått till arbete hemifrån. Produktion av varor och tjänster har dragits ned. Vardagstempot har blivit ett annat för många. För många har också tristess uppstått. Man ”klättrar på väggarna”. De som tappat inkomsten jagar möjligheter att kompensera. För första gången har jag blivit bearbetad av en avdelning i ett stort sjukhus för att göra en undersökning som inte verkar vara alldeles nödvändig. Jag läser om företag i Västerbotten som lägger ned, utan pengar och utan kunder, samtidigt som rena rama Klondike råder i Skellefteå med etablering av jätten Northvolt. Detta drar med sig vad som i ekonomisk teori kalas multiplikatoreffekter. Det byggs som aldrig förr för att skaffa fram bostäder till blivande anställda i Northvolt och de leverantörsföretag som växer fram. På kort och mellanlång sikt expanderar Skellefteå där en stor del av samhällsservice och kommersiell service har havererat eller kommer att haverera om inte staten genom Tillväxtverket sätter fart på ekonomiskt stöd. Men det kanske ordnar sig i en kommun med socialdemokratiskt styre. Skellefteå Kraft har bildat ett bolag för att, som det sägs, ”accelerera teknisk utveckling”. I storstaden Stockholm är det inte lika lätt att överblicka tendenserna. Det händer för mycket för att bara lägga örat mot marken för att känna och förstå. Men ett tokroligt exempel kan lända till eftertanke. Hösten 2019 invigdes Accelerator som är en konsthall vid Stockholms universitet.

Nu är det så att garanten, finansmannen Robert Weil, kan klara stora svängningar både finansiellt och publikmässigt. Konsthallen har varit stängd sedan Coronas början och man hoppas kunna öppna igen i september. Namnet Accelerator var givet från början. Platsen där konsthallen byggdes utgjorde tidigare ett underjordiskt laboratorium för forskning inom acceleratorfysik. En vepa med namnet Accelerator pryder hela husfasaden. I tankarna har jag ett lika stort tygskynke som säger Stängt. Men så roligt får vi inte ha. Retardation pågår, vilket inte behöver vara en nackdel.

Finns lösningen till Palme-mordet i Täby?

Efter åklagaren Peterssons misslyckande vid en presskonferens att övertyga publiken om sina slutsatser har media fortsatt i nya spår. Svenska Dagbladet har idag redovisat intervjuer med personer i Täby som stått den utpekade mördaren Stig Engström nära. Man har bl.a träffat en partikamrat i Moderaterna, en klubbmästare som verkade med Sig Engström som tjänade som vice klubbmästare.Redovisningen handlar om grå vardagshändelser utan varje tillstymmelse till dramatik eller subversiv verksamhet. Det mest skumma är en pilkastningstavla med bild på Palme. I reportaget flimrar kända lokalpolitiker förbi.

Det mest uppseendeväckande är att Svenska Dagbladet följer upp ett utpekande som mött ett massivt motstånd. I en SIFO-undersökning som är representativ för Sveriges befolkning framkom att endast 20 procent tror att den utpekade är Palmes mördare. Initiativet att göra en SIFO-mätning hedrar SvD.

Om SvD verkligen menar att Täby är intressant i Palmemordet bör deras medarbetare göra grundlig research för att undersöka lokalpolitik och underground i Täby under en längre tidsperiod, säg 1970-talet och 1980-talet. Fanns en grogrund för ett Palmehat? Fanns aktivister som piskade upp ett Palmehat? Svenska Dagbladet borde ha större kvalitetsambitioner än att godtroget följa upp åklagare Peterssons presskonferens. Vad än SvD skrev blev effekten att misstänkliggöra Stig Engström enligt devisen ”ingen rök utan eld”. Och det är absurt.