Midsommar, mathelg

Så långt som jag kan minnas hade vi med starkt inflytande från livsmedelshandeln fyra stora mathelger under året för etniska svenskar: midsommar, allhelgona, jul/nyår och påsk. Handeln har ett intresse att anpassa sig där kulturella förenklingar sker. Idag är det viktigt att förtydliga och samordna mathelgerna för etniska svenskar. Med tiden har andra mathelger, särskilt i samband med muslimernas Ramadan manat fram nya inslag. Enligt den gregorianska kalendern flyttas tidpunkten för Ramadan tillbaka med omkring elva dagar varje år eftersom den muslimska kalendern är en månkalender. Därför får livsmedelshandeln anpassa utbudet därefter. I korthet kan sägas att handeln varit styrande för majoritetssamhället med viss anpassning till invandrarnas behov. 

Den kulturella mångfalden har förmodligen påverkat konsumtionsvalet för alla konsumentkategorier. Den etniska svensken har i okänd omfattning hållit kvar det invanda mönstret för midsommarfirandet med sill, färskpotatis, lax, diverse korvar och nubbe, öl och jordgubbar. Alkoholvanorna sitter i hos många med överkonsumtion. Till midsommar kan det vara accepterat med en rotblöta ända in på morgontimmarna, mest för herrarna. Sju sorters blommor under huvudkudden för alla giftaslystna skapar snack men efterlevs sällan.

Vegetarisk och vegansk mat spelar allt större roll. Det finns numera alltid någon som är vegan eller vegetarian bland deltagarna. Lägg därtill inflytandet från andra kulturer. Då kommer bordet och buffén att få en gradvis ny karaktär jämfört med tidigare. Små förändringar varje år blir efterhand stora förändringar. Egentligen är detta ett signum och viktiga mekanismer för kulturella förändringar. Men under den normstyrda konsumtionen ligger viljan och längtan till kontakt med tillvarons urkrafter. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *