Invigning av Sara kulturhus i Skellefteå

Som s.k. utbo har tillkomsten av Sara kulturhus varit det viktigaste för mig på lång tid om man inte råkar ha ishockey som främsta intresse. Tidningen Norran som är en del av Skellefteås identitet har haft ett antal journalister som växelvis har rapporterat. Detta har skett jämsides med rapporteringen av kommunala problem, främst jävsproblematik inom förvaltningen. Idag när invigning sker finns en sammanfattning i Norran om tillblivelsen av kulturhuset.

Det är glädjande att den lokala tidningen inte backat för de negativa sidorna i processen. Samtidigt känns appellen i Norran för dagen D påklistrad:

”Sara kulturhus födelse har varit både smärtsam och oklar. Låt nu resten av hennes liv vara motsatsen.”

Som utbo finns i princip endast lokala media som källa för information och debatt. Även P4 Västerbottensnytt rapporterar.

Det samlade intrycket blir att producenter, artister och konstnärer har ett mycket begränsat utrymme. Istället är det byråkrater och politiker som tar mycket plats. Mäktiga byggintressenter och ägarintressenter håller sig i bakgrunden. Media tycks inte ännu upptäckt alla relevanta frågeställningar att konfrontera makthavarna med. Det är hög tid att fortsätta konfrontera kommunens makthavare. Hur tänkte ni? Vilka tänkte? Vad blev det? Hur går ni vidare? En subtil men central fråga som inte får glömmas bort är: Hur står Sara kulturhus i förhållande till den uppgivna förebilden Sara Lidman?

Är det ett gyckelspel vi bevittnar?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *