Gensaxen för tillämpningar

Möjligheter att förändra arvsmassan och gener av alla slag sägs redan vara i tillämpning. Anpassning av växter efter torka är ett gigantiskt område för tillämpning. En publikfriande tillämpning är att skapa växtfibrer som smakar kött genom att efterlikna hemoglobinet som finns i blod. En sådan möjlighet kan vara vad som kan kallas systemhotande. De stora avelsföretagen som utvecklar slaktkyckling eller slaktsvin som levat i tron att vägen fram är att öka produktiviteten, foderomvandlingsförmågan kan se sin framtid hotad.

Människan kan göras oemottaglig för vissa sjukdomar som AIDS eller Corona. ”Just name it” har fått en ny innebörd som ingen har kunnat föreställa sig. Den explosion för framtidsspekulationer som följer i kölvattnet av ett Nobelpris kommer att skaka om många områden. Kanske pågår redan utvecklingsarbete som är omskakande för finanskapital och humankapital. Ligger här en av förklaringarna till varför giganter som Bill Gates har uttalat stora förväntningar på veganska livsmedel?

Vi får samtidigt tänka på att utvecklingen når väldigt långt på många områden. Här uppkommer ett filosofiskt problem. Medför framgångar på flera områden en knapphet på intellektuellt kapital för att omsätta upptäckterna i praktiken? Eller är det tvärtom? Medför framgångar på flera områden korsbefruktning som underlättar omsättning i praktiken för flera, om inte alla områden? Hur påverkas samhället när så många och stora upptäckter kommer fram? Bekämpning av fattigdom och kriminalitet går för närvarande dåligt. Migrationen är ett växande problem. Är farhågorna överdrivna? Är de stora upptäckterna hotade av samhällsproblem? Vad är viktigast: Att kunna odla puckformade vegoämnen i öknen som smakar kött eller att hjälpa ungdomar till arbete och fritid istället för att sälja knark och mörda medlemmar i andra gäng ? Det ser ut idag som att det blir lättare att få öknen att blomma.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *