Spotify-grundarens drömvilla, en social konstruktion

Känslorna har rörts upp när Spotify-grundaren ansökte om rivningstillstånd för en jättevilla från 1890 för att bygga nytt. Hembygdsföreningen har gått till angrepp.

Fenomenet som sådant, att riva och bygga nytt finns från tidernas begynnelse. Ett annat fenomen som sällan berörs är ombyggnad, kallad renovering som är utbrett och ofta slutar i sönderrenovering. Det kanske var sönderrenovering som var alternativet.

Ett misstag är att betrakta villor och andra byggnader huvudsakligen som fysiska konstruktioner. Det är möjligt att vidga seendet genom att betrakta en villa också som en social konstruktion. Så har det varit i alla tider, så även i Djursholm. Man kan förstå att grannarna förtvivlas när prakten i deras egna villa bleknar med jämförelsen, kanske också att värdeökningen mattas. De lär knappast drabbas av sämre ljusförhållanden eller buller. Man får räkna med ändrade förutsättningar över tid, trots den reglering som finns genom stadsplaner och skydd för hus som klassas som värda att bevara. Vi lever i en tid när inkomst- och förmögenhetsskillnader tilltagit. Byggnadskulturen är starkt beroende av ekonomien. På detta sätt kan man fortsätta rundsnacket.

Åter till Djursholm. Hittills har vi mest sett på tänkbara nackdelar ur grannars och kommunens synpunkt. Det vore också intressant att se på sociala nackdelar för byggherren, ägaren av det stora nybygget. Om ägaren siktar på att leva i ett isolat då är det en situation präglad av höga murar till omvärlden. Hur kommer situationen uppfattas av en ny ägare någon gång i framtiden? Då inträder osäkerhet om isolat eller motsatsen symbios. Samverkan med grannar kan komma att uppvärderas i framtiden. Då kan höga mentala och fysiska murar bli oöverstigliga miljöproblem.

Den som sig i leken ger får leken tåla.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *