Levnadsår som måttstock i coronakrisen

I Sverige har debatten blivit intensiv om tilldelning av vårdresurser till äldre. 70 är har blivit en magisk gräns trots att det saknar vetenskapliga belägg. Allt oftare ställs frågan om hur vårdresurserna ska allokeras. Som huvudkriterium i dagens debatt gäller ålder. Hur ska livsavgörande beslut fattas i sjukvården? Ska en yngre person med förväntat fler kvarvarande år att leva med god kvalitet få tillgång till de knappa resurserna, t.ex respirator framför en äldre person 70+? Där befinner sig diskursen idag. Kommer ytterligare kriterier att föras in i modellen? Vi har ju börjat vänja oss vid att diskutera teoretiskt med hjälp av en modell efter FHM:s dagliga framträdanden i media. Debatten med FHM har genom SVT fått förstärkning av specialister i matematisk/statistisk teori. Det känns inte avlägset att svenska folket kommer att få ta ställning till mer och mer avancerade modeller där inte bara levnadsår ingår utan även varierande värde på levnadsår beroende på främst individens människovärde. Obs det kanske kommer att kallas något annat! Är levnadsåren mer värda om det gäller en läkare jämfört med en lokalvårdare? Är kvinnans levnadsår mer värda än mannens med tanke på kvinnans barnafödande? Vi får räkna med att de som har makten kommer att förneka varje avsteg från sjukvårdslagen nu och i framtiden. Men det är inte sant. Per idag har kritiker talat om att äldre fått dödshjälp med palliativ vård istället för intensivvård som kunnat rädda liv.

Inför en kommande andra våg av Corona kan debatten om levnadsår och värde för individen bli outhärdlig. I praktiken har den redan börjat i det tysta. Vi får väl ändå tro att politiker har förstått något om betydelsen av planering både inom sjukvården och försvaret.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *